Ekonomidirektör Valtteri Mikkola och koncernredovisningschef Merja Vuorinen 3.11.2021:

Utarbetandet av den tredje delårsöversikten har problematiserats av det nya ekonomiinformationssystemet som togs i bruk i juni. I samband med att systemet togs i bruk har bland annat utbetalningsprocessen för stadens inköpsfakturor blivit betydligt överbelastad.

Genom förordning SHM/2021/194 har statsrådet i början av oktober fastställt att ersättningsnivån gällande pandemivård i sin helhet täcker kommunernas och samkommunernas kostnader till fullo på riksnivå. Förordningen gäller den 11.10.2021–31.12.2022. Statsunderstöd kan sökas separat för kostnader som uppkommit under januari–augusti och september–december. Verksamhetsbaserat understöd beviljas för testning, spårning, vaccinering samt sjukhusvård och andra direkta kostnader för detta år.

Kommunsektionen har den 12.10.2021 gett utlåtande nr 126 på eget initiativ angående periodiseringen av statsunderstöd som beviljas för kostnaderna för Covid-19-pandemin i kommunernas och samkommunernas bokföring. Kommunerna får nödvändigtvis inte beslut om den andra raten av understödet eller så hinner det inte betalas förrän bokslutet 2021 är klart. Enligt utlåtandet kan, med iakttagande av särskild försiktighet, också ett sådant understöd som hör till räkenskapsperiodens utgifter och som anses säkert även om man inte fått något beslut om det, bokföras som räkenskapsperiodens intäkt för att bilda en rättvisande bild. I innehållet i verifikatet gällande bokföringen av understöd ska antagandena och beräkningsreglerna tydligt framgå för det belopp som ska bokföras. Skillnaden mellan det belopp som bokförts som understödsresultat och det slutliga betalda understödet bokförs som inkomstkorrigering för den räkenskapsperiod, då det belopp som ska betalas är känt.

Räkenskapsperiodens resultatprognos

Enligt den tredje budgetprognosen för innevarande år uppgår Åbo stads årsbidrag till 47,0 miljoner euro, medan det uppskattades vara endast 4,6 miljoner euro i den andra budgetprognosen. Prognosen har preciserats med de statsunderstöd som söks för kostnaderna för vården av Covid-19-pandemin som Social- och hälsovårdsministeriet genom ovan nämnda beslut har fastställt att ska ersättas till fullt belopp på riksnivå till kommunerna 2021.

Efter preciseringarna avviker årsbidragsprognosen från den ändrade budgeten med -16,6 miljoner euro. De prognostiserade ackumulerade verksamhetsintäkterna och skattefinansieringen räcker inte till för att täcka verksamhetskostnaderna och avskrivningarna enligt planen. Enligt prognosen räcker med andra ord inte årsbidraget på 47,0 miljoner euro till för avskrivningarna enligt planen på cirka 58 miljoner euro.

Räkenskapsperiodens underskott skulle enligt prognosen uppgå till 9,1 miljoner euro. I den ändrade budgeten har ett underskott på 25,8 miljoner euro godkänts, vilket innebär att budgetavvikelsen blir 16,6 miljoner euro. Jämfört med året innan skulle underskottet bli 19,3 miljoner euro större.

Förverkligandet av verksamhetsintäkter och -kostnader

Enligt prognosen skulle verksamhetsintäkterna vara -1 162,6 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna som föreställer nettodriftsutgifterna skulle vara 21,7 miljoner euro (1,9 procent) lägre än budgeten. Verksamhetsintäkterna skulle försämras med 43,8 miljoner euro (3,9 procent) jämfört med året innan.

Prognosen för verksamhetsintäkterna för hela året är 489,4 miljoner euro, vilket är 52,8 miljoner euro (12,1 procent) mindre än utfallet av bokslutet för 2020. Enligt prognosen skulle budgeten överskridas med 42,4 miljoner euro (9,5 procent).

Verksamhetskostnaderna justerade med tillverkning för eget bruk är enligt prognosen 1 652,0 miljoner euro. Jämfört med föregående år är tillväxten 96,6 miljoner euro (6,2 procent). Budgeten skulle överskridas med 64,1 miljoner euro (4,0 procent).

De största avvikelserna i verksamhetsintäkterna (nettodriftsutgifterna) per organ (budget/prognos 3/2021):

Nettoavvikelse:

+ underskridande av utgiften/överskridande av intäkten

– överskridande av utgiften/underskridande av intäkten

Enligt social- och hälsovårdsnämndens prognos skulle nettoutgifterna i budgeten överskridas med 26,2 miljoner euro, vilket är en märkbar förbättring jämfört med den föregående prognosen som förutspådde en överskridning på 72,0 miljoner euro. Prognosen har preciserats i fråga om ersättningar för kostnader för Covid-19 och sjukvårdsdistriktets utgifter. Rörelseintäkterna överskrids med 22,5 miljoner euro och driftkostnaderna överskrids med 48,7 miljoner euro. Enligt prognosen som utarbetats av servicehelheten för välfärd har beloppet av de uppskattade kostnaderna för Covid-19-pandemin beaktats som statsunderstöd, och därför påverkar inte pandemivården servicehelhetens nettoresultat i den tredje prognosen. Under de nio första månaderna har kostnaderna för pandemivården realiserats för servicehelheten för välfärd med 16,1 miljoner euro, medan utfallskalkylen för hela året är 27,3 miljoner euro.

Granskat per serviceområde förutspås nettoöverskridningen av hälso- och sjukvårdstjänsterna vara 1,7 miljoner euro, familje- och socialtjänsterna 13,4 miljoner euro samt äldre- och handikappservicen 11,6 miljoner euro. Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt har fått coronaersättningar av staten och meddelat att de returnerar ersättningarna och överskottet till medlemskommunerna och därmed torde Åbos betalningsandel förverkligas i enlighet med sjukvårdsdistriktets budget. Det bör dock observeras att även om sjukvårdsdistriktets budget genomförs som planerat, överskrider den budgeten för servicehelheten för välfärd på 229 miljoner euro med cirka 4,0 miljoner euro.

Nettoutgifterna av nämnden för fostran och undervisning beräknas överskrida budgeten med 2,7 miljoner euro. Verksamhetsintäkterna förutspås förverkligas nästan enligt budgeten. De material, förnödenheter och varor som överskrids i omkostnaderna beror i huvudsak på kostnader som inte ingår i budgeten för det kostnadsfria andra stadiet samt på oförutsedda lokalhyror.

Stadsstyrelsen underskrider nettoutgifterna i sin egen budget med 3,3 miljoner euro. Den största underskridningen uppstår i serviceområdet för Projekt och planer med 2,7 miljoner euro i och med att evenemanget Tall Ships Races ställdes in samt då en del av projekten inom spetsprojektet Åbo vetenskapspark genomförts långsammare än planerat.

Användningen av mänsklig arbetskraft och realiserande av personalkostnader

Användningen av arbetskraft beräknas underskrida arbetskraftsmålet med totalt 32,3 årsverken. Enligt prognosen underskrids användningen av arbetskraft i alla servicehelheter, med undantag av koncernförvaltningen. Den största underskridningen i servicehelheten för välfärd beror på att tillgången på personal försämrats. Avvikelser från prognosen beror också på att förvaltningen av servicehelheterna koncentreras till koncernförvaltningens gemensamma tjänster i samband med övergången till borgmästarmodellen. Detta märks i en ökad användning av arbetskraft inom koncernförvaltningen och på motsvarande sätt som en minskad användning av arbetskraft inom servicehelheterna, vilket påverkar jämförbarheten mellan siffrorna för användning av arbetskraft.

Personalkostnaderna (alla tjänsteförhållanden) kommer enligt prognosen att vara ca 558,5 miljoner euro och löner och arvoden 450,2 miljoner euro, justerat med justeringsposter för sjukförsäkring, olycksfallsförsäkring och andra personalutgifter sammanlagt 442,6 miljoner euro. Avvikelsen i personalkostnaderna skulle sammanlagt vara -2,1 miljoner euro och lönerna och arvoden på stadsnivå 2,2 miljoner euro.

Den totala kostnadseffekten av den kommunala sektorns löneökningar för avtalsperioden 1.4.2020–28.2.2022 för 2021 är i genomsnitt 2,11 procent, eller cirka 9,2 miljoner euro.

Prognosen över skatteintäkter och statsandelar

Den goda ekonomiska utvecklingen har varit positiv i redovisningen av både kommunal- och samfundsskatter. Utvecklingsprognoserna för lönesumman och förskottsskatten har varit positiva. Under det gångna året har konjunkturuppgången märkts i utvecklingsprognosen för statens kapitalinkomstskatter och kapitalinkomsterna har ökat kraftigt. I början av året kommer justeringen av fördelningsförhållandet mellan staten och kommunerna att sänka det goda inflödet av kommunalskatter något.

Det totala inflödet från skatter och statsandelar bedöms vara 1 182,2 miljoner euro, vilket är cirka 38 miljoner euro mer än målet i budgeten.

Kommunens inkomstskatteprognos på 662,5 miljoner euro förverkligas med 10,4 miljoner euro mer än målet i budgeten. Den tillfälliga ökningen av den kommunala samfundsskattens utdelning på 10 procent fortsätter och det beräknade inflödet skulle öka till 149,3 miljoner euro. Denna prognos överskrider budgetmålet med 19,7 miljoner euro. Jämfört från föregående år är tillväxten cirka 39 miljoner euro.

Nästan i enlighet med budgeten beräknas fastighetsskatten att gå upp till 65,9 miljoner euro. Förändringen i fastighetsskatten på 13,5 miljoner euro från förra årets bokslut beror på redovisningsreformen 2020, vilket innebär att en del av inflödet av fastighetsskatten under föregående år inte kommer att redovisas förrän i januari–februari påföljande år. Enligt Kommunförbundet överförs cirka 10 procent av fastighetsskatten för innevarande år till nästa år, då den tidigare uppskattningen var cirka 5 procent.

De statsandelar som Åbo får håller på att överskrida budgeten med nästan 8 miljoner euro. Vid budgetuppläggningen användes finansministeriets och kommunförbundets förhandsberäkningar. Finansministeriets slutliga beslut fattades den 30.12.2020 och i beslutet hade statsandelen för basservice beviljats i större utsträckning än vad som angetts i förhandskalkylerna, en mindre statsandel för undervisnings- och kulturverksamhet, större kompensation för skatteförluster till följd av ändringar i beskattningsgrunderna och sammanlagt cirka 3 miljoner euro mer än vad som var känt vid budgetuppläggningen.

Undervisnings- och kulturministeriet har fattat tilläggsbeslut om statsandelen för undervisnings- och kulturverksamheten med cirka 4,4 miljoner euro. Anordnarna av yrkesutbildning beviljades tilläggsfinansiering på cirka 3,3 miljoner euro, varav den största andelen på 2,7 miljoner euro beviljades för basfinansiering och 0,6 miljoner euro för stödåtgärder som behövs på grund av coronaviruspandemin.

Utfallet av finansiella poster

Prognosen om finansiella intäkter och kostnader skulle uppfyllas +27,3 miljoner euro i enlighet med budgeten. Åbo Energis dividendintäkter på 20 miljoner euro och skadefondens nettointäkter på 1,5 miljoner euro har beaktats som de största finansiella intäkterna i prognosen. De finansiella kostnaderna på 9,5 miljoner euro förutspås realiseras i enlighet med budgeten. Prognosen omfattar både räntekostnader på låneskulder och säkringskostnader av kreditport-följen.

Investeringar och realiseringen av avyttringar av fastigheter

Stadens investeringsutgifters realiseringsprognos är 142,9 miljoner euro. Enligt prognosen underskrids den ändrade budgeten för investeringsutgifter på 170,3 miljoner euro med 27,3 miljoner euro när investeringsobjektens planerade tidtabeller flyttas framåt. Överlåtelseinkomsterna realiseras nästan enligt planerna i budgeten.

Finansieringen av verksamhet och investeringar

Enligt den tredje prognosen är det negativa kassaflödet från verksamheten och investeringarna 89,9 miljoner euro, medan det i den andra prognosen uppskattades vara 136,5 miljoner euro negativt. Prognosen är nu 43,2 miljoner euro bättre än budgeten, vilket beror på att årsbidraget uppnåtts bättre än planerat och på att investeringarna har realiserats under budgeten.

Utlåningsfordringar ökar

Enligt den tredje prognosen för året skulle lånebeståndet vara högst 569 miljoner euro i slutet av året, med en ökning på cirka 86,3 miljoner euro jämfört med föregående år. Enligt budgeten kommer nya utlåningar att beviljas under året till ett belopp av högst 90,5 miljoner euro till koncernenheter. Utlåningarna kommer att betalas av med 4,2 miljoner euro i enlighet med villkoren i skuldebrevet.

Förändring av lånebeståndet

I slutet av året beräknas den totala räntebärande skulden, det vill säga lånebeståndet, vara cirka 780 miljoner euro, medan den i bokslutet för 2020 var 713 miljoner euro. I prognosen ingår också kommuncertifikat som hör till kortfristiga lån, som beräknas emitteras upp till 40 miljoner euro i slutet av året. Behovet av kommuncertifikat varierar kraftigt beroende på de likvida medlen och likviditetsförvaltningen.

Ökningen av lånebeståndet, cirka 66 miljoner euro jämfört med föregående år, beror på finansiering av stadens och dess dotterbolags investeringar. Under året kommer långfristiga lån att tas ut på högst 80 miljoner euro i enlighet med planen för låneupptagning och budgeten som stadsstyrelsen godkände den 7.12.2020 § 554. Lån tas alltid ut enligt verkligt behov och ansträngningar görs för att hålla kassareserverna låga på grund av negativa inlåningsräntor som fastställs av bankerna. Långfristiga lån kommer att betalas av enligt planen med cirka 54 miljoner euro.

Lånestocken skulle i slutet av året vara högst 800 –810 miljoner euro enligt den preciserade situationen i början av november.

I slutet av 2020 var koncernens totala räntebärande skuld, dvs. lånestocken, 1 437 miljoner euro och med hänsyn till stadens utlåning förväntas den öka till cirka 1 550 miljoner euro.

Övriga frågor som tas upp till behandling

Lägesrapporten om anpassningsprogrammet och prognosen för de ekonomiska konsekvenserna

Stadsfullmäktige beslutade den 17.6.2019 enligt § 108 att stadsstyrelsen skulle inleda en anpassningsprocess med sikte på en anpassning på 50 miljoner euro, varvid de åtgärder som syftar till att balansera ekonomin och som ska ingå i den ekonomiska planen som håller på att utarbetas skulle fastställas. Sammanlagt 95 åtgärder utarbetades för anpassningsprogrammet för ekono-miplansperioden 2020–2023. Framstegen i anpassningsprogrammets åtgärder rapporterades första gången i samband med den andra delårsöversikten 2020.

På hösten 2020 konstaterades ett behov av en tätare rapporteringscykel. Framsteg redovisas i en standardiserad rapport i samband med varje delårsöversikt och bokslut.

Servicehelheternas översikt över de ekonomiska effekterna av anpassningsprogrammets åtgärder finns som tilläggsmaterial 2.

Budgetklausuler för 2021

Uppföljningsrapporter för de klausuler som ingår i budgeten 2021 finns som tilläggsmaterial 3.

I Anslagsändringar och -överföringar som föreslås stadsstyrelsen

Överskridanden av finansieringen på årsnivån för investeringar i lokaler och infrastruktur

I samband med delårsöversikterna och boksluten rapporteras och ges kostnadsbedömningar och tidtabellsändringar samt följderna för infrainvesterings- och lokalinvesteringsprojekt på årsnivå till stadsstyrelsen för godkännande. Samtidigt ges till kännedom stadsmiljösektorchefens och lokaltjänstechefens beslutade investeringsprogram som lagts till eller investeringsprojekt under en miljon euro som har tagits bort ur investeringsprogrammet. Stadsmiljönämnden rapporterar och lämnar förslag på objektspecifika ändringar i budgeten, projekten och tidtabellerna och den årliga användningen av medel jämte motiveringar för stadsstyrelsens godkännande i enlighet med bilagorna 1 och 2.

Ändringar i centralvalnämndens budget

Centralvalnämnden har den 18.10.2021 enligt § 176 beslutat att föreslå en ändring av centralvalnämndens budget till stadsstyrelsen i samband med den tredje delårsöversikten. Centralvalnämnden föreslår att stadsstyrelsen, i enlighet med bestämmelserna om iakttagande av stadens budget utan särskilt beslut av stadsfullmäktige, beslutar om överskridningen och resultatet av centralvalnämndens anslag, när anslaget om den beräknade inkomsten inte kunnat beaktas vid budgetuppläggningen. Samtidigt uppfylls de förutsättningar som krävs i föreskriften. Enligt propositionen täcker överskridningen av nämndens inkomster på 230 056 euro helt överskridningen av utgifterna på 117 738 euro. Verksamhetsbidraget är 112 318 euro.

II Ändringar i budgetanslag och inkomstposter samt ändringar i årsverkemålen som föreläggs stadsfullmäktige

Social- och hälsovårdsnämnden har den 20.10.2021 enligt § 365 beslutat att föreslå för stadsstyrelsen och vidare till stadsfullmäktige att inkomstposten för servicehelheten höjs med 22 482 568 euro och att utgiftsposten höjs med 48 719 908 euro, det vill säga ett nettobelopp på 26 237 340 euro. Nämnden konstaterar i sin framställning att prognosen innehåller väsentliga risker. Det finns inget beslut om ersättning för kostnader i anslutning till hälsosäkerheten vid resor efter den 1.7.2021. Till följd av belastningen av behandlingsprocessen för inköpsfakturor kan det i prognosen saknas kostnader som avviker från det normala och de utmaningar som framkommit i verkställandet av lagen om klientavgifter som trädde i kraft den 1.7.2021 har fördröjt kundfaktureringen. Även Covid-19 kostnadernas bokföringsmässiga verifiering kan innebära en liten risk.

Nämnden för fostran och undervisning har den 6.10.2021 enligt § 142 konstaterat att ”nettoutgifterna enligt den nya prognosen fortfarande kommer att överskridas med 2,6 miljoner euro. När stadsfullmäktige godkände budgeten för 2021 fastställde man dock att man i budgeten för servicehelheten för fostran och undervisning dessutom ska beakta utgifterna för det avgiftsfria andra stadiet. Dessa uppgår sammanlagt till 1,1 miljoner euro. Dessutom höjer oförutsedda lokalhyror utgifterna till 1,5 miljoner euro. Stadsfullmäktige ansåg det vara viktigt att ändringen av grunderna för avgiftsinkomsterna beaktas i budgeten för fostran och undervisning, vars inverkan försvagar budgeten. Eftersom sysselsättningsläget samtidigt är betydligt bättre har detta ökat avgiftsintäkterna. Det är omöjligt att i detta skede ange vilken helhetseffekt dessa två har haft. Inom serviceområdet för småbarnspedagogik bedöms verksamhetsinkomsterna sjunka, men det är svårt att presentera ett detaljerat belopp.”

Nämnden har föreslagit för stadsfullmäktige att 1,1 miljoner euro anvisas till nämnden för fostran och undervisning i enlighet med dess riktlinjer för att täcka kostnaderna för det kostnadsfria andra stadiet och 1,5 miljoner euro för att täcka interna hyror.

I den första delårsöversikten ökades koncernförvaltningens budget för IT-investeringar för 2021 med sammanlagt 623 183 euro för att uppfylla skyldigheterna enligt läropliktslagen.

Stadsmiljönämnden har i sin framställning den 2.11.2021 enligt § 428 konstaterat att ”snöläget medför en överskridning av budgeten på cirka 1,1 miljoner euro. Av detta bör en del av de övriga underhållskostnaderna kunna kompenseras. Finansieringsbehovet för 2021 ökar utgifterna med 0,6 miljoner euro (kostnadsställe 40126 KY/Snölastning och transport, huvudbokskonto 442100, Övriga transporttjänster).” Nämnden har föreslagit för stadsstyrelsen och vidare för stadsfullmäktige en ökning av finansieringen med 0,6 miljoner euro på grund av snöläget till kostnadsstället för stadsmiljön 40126.

Stadsfullmäktige har den 19.10.2020 enligt § 170 godkänt detaljplaneändringen för Impivaara tenniscentrum, där infrastrukturens kostnadskalkyl är 43 000 euro. Projektets kostnadskalkyl har preciserats i detaljplaneskedet eftersom planeringen har preciserats. Kostnadskalkylen enligt planerna på gatuplansnivå för allmänna områden är cirka 85 000 euro. Stadsmiljönämnden beslöt den 21.9.2021 enligt § 366 att föreslå att ändringen av kostnadsförslaget godkänns av stadsfullmäktige i samband med den tredje delårsöversikten.

Nämnden föreslår att stadsstyrelsen och vidare stadsfullmäktige godkänner den ändrade kostnadskalkylen på 85 000 euro för ändringen av detaljplanen för Impivaara tenniscenter.

Kultur- och ungdomsnämnden har den 9.9.2021 enligt § 8 föreslagit för stadsstyrelsen och vidare för stadsfullmäktige att verksamhetsanslaget för kultur- och ungdomsnämndens budget för 2021 på basis av bokslutsuppgifterna för 2020 ökas med sammanlagt 1 525 723 euro. Museitjänsterna och stadsorkestern gjorde 2020 ett bättre resultat än budgeterat. Stadsorkesterns positiva nettoavvikelse var 791 028 euro och Museiverkets positiva nettoavvikelse var 734 696 euro.

Enheten för koncernförvaltningens strategiska ekonomistyrning skickar 2021 årets tredje delårsöversikt till stadsstyrelsen för behandling.