Ägarstyrningsdirektör Jarkko Virtanen, verkställande direktör Erik Söderholm, markanvändningsdirektör Jyrki Lappi och ekonomidirektör Valtteri Mikkola 27.5.2021:

Bakgrund

Stadsstyrelsens koncernsektion har vid sitt sammanträde 17.5.2021 § 49 behandlat  Åbo Hamn Ab:s begäran om förhandsuppfattning om inledandet av projektet Ferry Terminal Turku och finansieringsarrangemangen för genomförande av projektet till en summa på högst 172 miljoner euro. Koncernsektionen hade inget att anmärka på kalkylerna som Åbo Hamn Ab presenterade och sektionen beslutade att överföra ärendehelheten på grund av dess stora och omfattande betydelse till stadsstyrelsen och stadsfullmäktige som har fullmakt att fatta ett beslut i ärendet.

Åbo Hamn är ett bolag som i Åbo stads koncernanvisning har definierats vara ett strategiskt bolag, som ägs till 100 % av Åbo stad. Hamnens verksamhet är upprätthållande, idkande och utvecklande av allmän hamnverksamhet och övrig verksamhet som anknyter till den. Hamnens verksamhet är uppdelad i två affärsområden, som är passagerartrafik och frakttrafik. Ägarstyrningsdirektör Jarkko Virtanen har utsetts till ansvarig för hamnövervakningen.

Hamnens styrelse har vid sitt sammanträde 11.5.2021 bett stadsstyrelsens koncernsektion om förhandsuppfattning i ägarställning gällande startandet av projektet Ferry Terminal Turku och projektets finansiering som uppgår till högst 172 miljoner euro. Enligt punkt 10 i koncernanvisningen (Sfm 12.12.2016 § 206) ska ett dottersamfund i god tid på förhand be om att få ägarens förhandsuppfattning innan genomförandet av en åtgärd, i de fall det gäller ”investeringar som är betydande för Bolagets verksamhet eller ekonomi samt anskaffning, försäljning, uthyrning, överlåtelse eller pantsättning av viktig egendom eller rättigheter eller ingående av något annat exceptionellt viktigt avtal”.

Åbo Hamn Abs motiveringar för investeringen

Med undantag av de avbrott som krig orsakat, har fartygstrafiken mellan Åbo–Mariehamn och Stockholm varit regelbunden redan i över hundra år. Fram till 1960-talet grundade sig verksamheten närmast på persontransporter samt småskalig postleverans och lätt fraktverksamhet. All frakt som kördes till Europa med långtradare kördes länge via Haparanda genom Sverige, men det blev nödvändigt att hitta på ett effektivare alternativ då mängden post och frakt började öka. Bilfärjorna blev en lösning på 1960-talet som svar på den ökade mängden persontransporter (RO–RO), och efter det har fartygens fraktkapacitet fortsatt öka. År 2022 tas Viking Glory i bruk. Viking Glorys fraktkapacitet är 1500 m fältmeter och därmed är fraktkapaciteten t.ex. lika stor som fraktkapaciteten hos fraktfartyget Bore Sun som på 1960-talet trafikerade mellan Åbo och Harwich. På rutten finns således två tydliga huvudprodukter: persontrafik och frakttrafik.

Utsläppen för trafiken mellan Åbo och Stockholm minskar fortsättningsvis och från början av 2022 kommer det att finnas 2 fartyg på rutten som använder LNG-bränsle; Viking Grace och Viking Glory. Åbo Hamn beviljar miljörabatt för fartyg med små utsläpp. Syftet är att skapa incentiv för att övergå till renare bränslen.

Persontrafikens volym har under de senaste åren varit 3–4 miljoner passagerare med undantag av coronaåret 2020. Det finns ingen orsak att anta att passagerarmarknaden skulle hålla på att försvinna men passagerarkapaciteten hos Finnlines nya fartyg som börjar trafikera 2023 kan eventuellt locka till sig en del av bilpassagerarna till rutten Nådendal-Kapellskär. För kryssningskunderna är rutten Nådendal–Kapellskär antagligen inte intressant. Som en följd av coronaviruset kommer närturismen antagligen att öka och flygresorna att minska som en trend på längre sikt. Det nya fartyget Viking Glory och den nya moderna, gemensamma terminal kommer i framtiden att öka kundernas intresse för rutten Åbo–Stockholm. I framtiden kommer också Entimmeståget att göra det möjligt för potentiella passagerare i huvudstadsregionen att hinna ta sig till fartyget som åker från Åbo hamn på kvällen.

Utgångspunkten för investeringsprojektets lönsamhet är att storleken på passagerarmarknaden för Åbo – Mariehamn – Stockholm från år 2026 är ca 3,5 miljoner passagerare. Med en sådan volym är projektet lönsamt oberoende av de olika rederiernas marknadsandelar. En förutsättning för lönsamheten är det att antalet fartyg och mängden frakt håller sig på ungefär samma nivå som i nuläget.

Det antagande om utvecklingen av det årliga resenärantalet och fraktvolymen under de närmaste åren som Åbo Hamns ledning presenterat, torde inte vara överdimensionerat. Åbo stad har därtill beställt en oberoende bedömning gällande utvecklingen av passagerar- och frakttrafiken i Skandinavien. Bedömningen har gjort av Merenkulkualan tutkimus- ja koulutuskeskus (MKK) vid Brahea-centret i Åbo universitet och syftet var att säkerställa riktigheten hos förutsättningarna för affärsverksamhet för den investering som Åbo Hamn Ab föreslår. På basis av en extern utredning är de bedömningar som bolaget föreslagit realistiska och stödjer påbörjandet av investeringar på det sätt som bolaget föreslår.

Åbos och Nådendals betydelse för försörjningsberedskapen under coronakrisen har ökat. Fraktvolymerna till Sverige och övriga nordiska länder har från våren 2020 gått via Åbo och Nådendal. Fraktvolymen från Åbohamnarna har minskat under coronakrisen men volymen på rutten Åbo–Stockholm har samtidigt växt betydligt. Frakttrafikens flytt från Helsingfors till Åbo och Nådendal var synligt redan innan krisen. Förarnas lagstadgade vilotid motsvarar exakt resetiden på rutten Åbo-Stockholm medan resetiden för rutten Helsingfors–Stockholm är 5 timmar längre. Därtill är Helsingforsfartygens ”closing time” för frakten (den tidpunkt då frakten senast borde vara i hamnen) för tidig med tanke på fraktlastningen som sker på eftermiddagen. På grund av fartygets sena anländande i Åbo, är utdelning under samma dag inte möjligt. Åbo och Nådendal har således haft en klar fördel då det gäller frakttransportering.

Både Viking Line och Tallink Silja, som båda trafikerar rutten Åbo–Stockholm, har i nuläget en egen terminal som de hyr av Åbo stad. De nuvarande terminalbyggnaderna ligger enligt planen från början av 2026 på Slottsuddens detaljplaneområde och efter det kan de inte längre användas i rederiverksamhet. Åbo Hamn, Åbo stad, Viking Line och Tallink Silja har berett en ny terminallösning som grundar sig på gemensamma avsiktsförklaringar och i anknytning till detta berett trafikeringsavtal för flera års tid. Av flera alternativ som utretts, har nu en investeringsplan utformats. I planen ingår infrastrukturarbeten för själva terminalbyggnaden och hamnområdet så att kostnadsberäkningen för hela investeringshelheten är ca 172 M€. Byggprojektet borde bli färdigt i december 2025, ifall stadsfullmäktige godkänner påbörjandet av projektet under sommaren 2021.

Förhandlingarna om de nya trafikeringsavtalen har varit utmanande på grund av att kostnaderna stigit i samband med projektet och samtidigt har coronapandemin orsakat problem i kassaflödet. Särskilt Viking Line har meddelat att bolaget vill ingå en förbindelse på lång sikt gällande trafiken på rutten Åbo–Stockholm, eftersom bolagets nyaste fartygsinvesteringar, särskilt Viking Grace och Viking Glory, har byggts särskilt för denna rutt med beaktande av krav på fraktkapacitet.

I förhandlingarna gällande den gemensamma terminalen har dock ett resultat uppnåtts som båda rederierna är nöjda med. Avtalen med rederierna är till sina tekniska delar likadana men skillnader finns i den tid som avtalen gäller och i passageraravgifterna. Syftet är att avtalen undertecknas ifall Åbo stad godkänner att investeringen påbörjas, i första hand genom finansieringsarrangemang och inlösningen av Viking Lines terminal.

Projektet Ferry Terminals inverkar på markanvändningen

Byggandet av en ny terminal för resenärer möjliggör utvecklandet av markanvändningen på Slottsuddens och Slottsstadens område. Genomförande av projektet frigör den bilplan som ligger mellan terminalen som i nuläget används av Viking Line och Forum Marinum, för stadsutveckling och möjliggör samtidigt att de närliggande områdena kring terminalen utvecklas till en ny stadsdel. Viking Line Abp:s hyresavtal för hyrning av området har sagts upp och upphör vid slutet av 2025. För Slottsudden ordnades en internationell idétävling, som föreslaget ”tre bitar” vann. Utifrån denna plan, och genom att utnyttja även de andra förslagen som var framgångsrika i tävlingen, är det meningen att planera och utveckla Slottsudden till en mångsidig stadsmiljö som stödjer verksamheten vid havet.

Syftet är att Slottsudden i framtiden är ett livligt område med mångsidiga funktioner. Vid byggandet av området kommer inte heller boende att stå i fokus. Det är meningen att området ska utvecklas så att det är en trivsam miljö för tjänster, upplevelser och vistelse och det ska vara lockande för både stadens invånare och turister året runt. Planeringen av området har påbörjats genom att utarbeta detaljplanen för området. I det första skedet planläggs en plats för det framtida Museet för historia och framtid och parken mellan Åbo slott och Auraån. Enligt planen ska detaljplanen för området godkännas under 2023.

I de senare skedena utarbetas en detaljplan för områdena på Slottsudden efter att den första planen godkänts. På hela det Slottsuddens område som frigörs för ny markanvändning, uppskattas uppstå ca 45.000 v-m² ny byggrätt utöver de byggnader som bevaras och skyddas. Nettoinkomsterna för fastighetsutvecklingen i området antas bli ca 15 M€, beroende på de val som görs gällande planläggningen och hur lösningarna genomförs.

I det nya terminaprojektet ingår utöver Slottsudden en plan på att frigöra en del av området, som i nuläget används av hamnen, för vidareutvecklingen av Hertigshörnet. Området ligger mellan Johan Hertigs parkgata och området Linnanaukko, och gränsar i norr mot Huolintakatu och i söder mot planområdet för Ferry Terminal. Området har i förslaget till generalplan anvisats som ett område för centrumfunktioner, vilket möjliggör byggande av bostäder, servicebyggnader och kontorsbyggnader.

Målet är att utveckla området till ett attraktivt område för bostäder och tjänster, som skapar en kontakt mellan Hertighörnets område och havet. Området som frigörs i hamnen omfattar ca 12 ha. Genom utarbetandet av en detaljplan uppskattas uppstå ca 120.000 v-m² ny byggrätt, vars värde uppgår till ca 60 M€. Byggkostnaderna för byggandet av infrastrukturen i området är ca 10–15 M€, vilket innebär en nettonytta för staden som skulle uppgå till ca 45–50 M€. I sin helhet uppskattas byggandet av den nya terminalen ge staden en nettointäkt på ca 60–65 M€ från fastighetsutvecklingen av Slottsudden och fortsättningsdelen av Hertigshörnet.

Mellan dessa områden som kommer att planläggas för nytt användningssyfte, blir området för Ferry Terminal kvar och det möjliggör den egentliga investeringen i hamnen. På detta område är det meningen att den nya terminalen, parkeringsanläggningen, bryggorna och hamnfälten ska placeras. I området för Ferry Terminal finns också de nödvändiga gatuområden som en ny terminal kräver men området kommer inte att skapa inkomster från fastighetsutvecklingen. Arbetet med att uppgörandet av detaljplanen för Ferry Terminal har inletts och ett utkast till detaljplan håller på att utarbetas. Planen blir färdig 2021. Åbo stad äger hela planområdet och hyr ut största delen av området till Åbo Hamn Ab och Tallink Silja Oy. Tallink Silja Oy:s hyresavtal har sagts upp och det kommer att upphöra vid slutet av 2025.

Inlösning av terminalerna

Efter att stadsstyrelsen sagt upp Viking Line Abp:s och Tallink Silja Oy:s hyresavtal att upphöra vid slutet av 2025, uppstod på basis av hyresavtalen en skyldighet för staden att inlösa de nuvarande terminalbyggnaderna. På basis av hyresavtalen bestäms inlösningspriset enligt de utfallna byggkostnaderna, de indexjusteringar som gjorts och de årliga avskrivningarna.

För Viking Lines del grundar sig inlösningspriset på de byggkostnader som bolaget meddelat och som har justerats med index och årliga avskrivningar. För att säkerställa den verkliga prisnivån har externa aktörer fastställt värdet på Viking Lines terminal. För Tallink Siljas del finns inte ännu information om de verkliga byggkostnaderna och därför har det vid förhandlingarna tillämpats det inlösningspris som bestämts utifrån externa aktörers värderingsinstrument. De inlösningspriser som här fastställts är för båda terminalerna sammanlagt 25,34 M€. Värderingsinstrumenten och priskalkylerna för inlösningspriset finns vid behov tillgängliga för påseende.

Enligt hyresavtalet för Viking Lines terminal är inlösningspriset 17,5 M€ (prisnivå 11/2020) och i hyreavtalet för Tallink Siljas terminal har inlösningspriset fastställts till 7,84 M€ (prisnivå 11/2020). Inlösningspriset för båda terminalerna bestäms då hyresavtalet upphör senast i slutet av 2025 så att det överenskomna inlösningspriset justeras enligt det senast tillgängliga byggnadskostnadsindexet och genom att från det pris som härleds göra årliga avskrivningar på 2 %. Bestämmandet av inlösningspriset grundar sig på att fartygsbolagen sköter om att terminalernas kondition bevaras på den nuvarande nivån fram tills inlösningsstunden.

Vid förhandlingarna om inlösningspriserna har man för rederibolagens del önskat att staden kunde inlösa terminalerna till det ovannämnda inlösningspriset redan innan slutet av 2025. I detta fall skulle staden återuthyra terminalerna till rederierna med en kapitalhyresnivå på 5,1 % av inlösningspriset. Den hyra som uppstår binds till levnadskostnadsindexet.

I samband med återuthyrningen skulle underhållet av terminalen bli på rederiets ansvar och staden skulle endast fungera som ägare. Upprätthållandet av lokalen förutsätts vara sådant att terminalens kondition bevaras på den nuvarande nivån tills hyresavtalet upphör gälla. Viking Line har meddelat att de gärna ser en inlösning av terminalen redan under 2021 och på grund av detta har tillsammans med bolaget utarbetats ett föravtal för köpet av fastigheterna och ett hyresavtal för hyrning av terminalen.

Föravtalet för köpet av fastigheterna med tillhörande bilagor och hyresavtalet som gäller återuthyrning med tillhörande bilagor är bifogade till föredragningen. I ett senare skede är det möjligt att ingå motsvarande avtal också med Tallink Silja Oy, men en sådan lösning kräver ett separat beslut av stadsfullmäktige.

Projektets ekonomiska inverkan på staden

Ansvarsområdet för ekonomi har bedömt investeringsprojektets ekonomiska verkningar på staden.

På hela det Slottsuddens område som frigörs för ny markanvändning, uppskattas uppstå ca 45. 000 v-m² ny byggrätt, och fastighetsutvecklingen på området uppskattas efter byggkostnaderna skapa en nettointäkt på ca 15 M€. På det hamnområde som frigörs från markanvändning, uppskattas uppstå ca 120 000 v-m² ny byggrätt, vilket efter byggkostnaderna skulle innebära en nettointäkt på ca 45–50 M€. I sin helhet uppskattas investeringen som Åbo Hamn Ab föreslår ge staden en nettointäkt på ca 60–65 M€ från fastighetsutvecklingen av Slottsudden och fortsättningsdelen av Hertigshörnet.

Samtidigt uppstår utifrån arrendeavtalen för staden en skyldighet att lösa in Viking Line Abp:s och Tallink Silja Oy:s nuvarande terminalbyggnader. Enligt hyresavtalet för Viking Lines terminal är inlösningspriset 17,5 M€ (prisnivå 11/2020) och i hyreavtalet för Tallink Siljas terminal har inlösningspriset fastställts till 7,84 M€ (prisnivå 11/2020). De inlösningspriser som här fastställts är för båda terminalerna sammanlagt 25,34 M€. För stadsfullmäktige föreslås i detta skede endast inlösning av Viking Lines terminal, vars kostnad i detta skede är ca 17,5 M€.

Utifrån en helhetsmässig granskning ger projektet moderstaden en positiv ekonomisk verkning på ca 35–40 M€, då de bedömda nettointäkterna för fastighetsutvecklingen samt kostnaderna för inlösningen av de gamla terminalerna tas i beaktande. Den ifrågavarande granskningen tar inte i beaktande den finansieringsinkomst på 2,14 % som Åbo Hamn Ab betalar, den kapitalhyresinkomst på 5,1 % som Viking Line betalar för terminalen eller en eventuell ändring av användningssyftet för Viking Lines terminalbyggnad och eventuellt försäljning av byggnaden efter att trafiken efter början av 2026 flyttas till den gemensamma terminalen.

Projektets finansieringsarrangemang

Projektets totala kostnad är 172 M€, av vilket Åbo Hamn Ab:s syfte är att finansiera 47 M€ med kassamedel och internt tillförda medel. Den resterande delen ordnas med stadens finansiering genom att på motsvarande sätt öka stadens inlåning under byggtiden högst 125 M€. På motsvarande sätt beviljar staden Åbo Hamn Ab ett lån på 125 M€. Efter projektets färdigställande börjar Åbo Hamn Ab amortera utlåningen som Åbo stad beviljat med jämna rater för en tid på 15 år. Investeringsprojektet fryses så att de till staden under den ifrågavarande tiden och stadens utlåningsfordringar minskar på motsvarande sätt. 

Åbo stad har av koncernens revisionssammanslutning KPMG beställt en ränteanalys för att reda ut den gängse räntan för den finansiering som beviljats av ägaren. Enligt analysen är ägarlånets fasta gängse ränta på det ägarlån som beviljas Åbo hamn 2,01%–2,40% med en median på 2,14 %. Detta ligger väldigt nära Åbo Hamn Ab:s egen uppskattning om den gängse räntans nivå, utifrån vilken bolaget har skapat lönsamhetskalkyler och ekonomisimulering för projektet. Utgångspunkten är att staden ska använda det bifogade mediantalet 2,14 % då det beviljar långtidsfinansiering till Åbo stad.

Genom förfarandet säkerställs att stadens finansieringssystem inte omfattar olagligt stöd av staten eller å andra sidan kan tolkas som förtäckt dividendutdelning.

Det är ändamålsenligt att finansiera projektets byggskede med en kreditlimit som är ansluten till bolagets koncernkonto och som staden beviljat. Limiten är ett flexibelt och kostnadseffektivt sätt att ordna finansiering under projektets byggskede. Den ränta som uppbärs på limiten ska vara marknadsmässig. Den marknadsmässiga marginalen som uppbärs från limiten ska således ledas från en oberoende analys, med slutsatsen 1,62 %. Denna praxis motsvarar finansieringförfaranden som tillämpats under byggskedet för stadens övriga stora byggprojekt. På limiten görs inga amorteringar under projektets byggtid men bolaget kommer att betala ränta under byggtiden.

Efter att projektet färdigställts kommer limitens negativa saldo att konverteras till ett långfristigt lån till Åbo Hamn, vars räntenivå enligt tidpunkten för KPMG:s analys borde vara en fast ränta på 2,14 %. Den fasta räntesatsen justeras vid tidpunkten för beviljandet av lånet enligt ändringen av de långfristiga räntorna, eftersom staden inte kan bära ränterisken under projektets hela byggtid. Lånet bokförs i stadens budget som ett tillägg under långfristiga utlåningsfordringar vid den ifrågavarande tidpunkten och amorteringarna på lånet börjar således efter att projektet färdigställts. 

Investeringen i Ferry Terminal Turku strider inte mot dokumentet om ägarpolitik som stadsfullmäktige godkänt. I dokumentet Ägarpolitik (Sfm 11.6.2018 § 145) har för Åbo Hamn Ab:s del bestämts att målet är att ha den tredje största omsättningen och den näst största passagerarmängden bland alla hamnar i Finland. I fråga om enhetstrafik ska bolaget höra till landets största hamnar och förbättra sina ställningar relativt sett i hela landet. Bolaget verkar lönsamt både som en helhet och per affärsverksamhetssegment och täcker alla verksamhetskostnader och investeringar i ersättningar och anläggningstillgångar så att bolaget för sina lån endast betalar marknadsmässig ränta och gängse arrendehyra.

Enligt en helhetsmässig bedömning kan Åbo Hamn Ab:s förslag om inledande av projektet Ferry Terminal Turku, de anslutande finansieringslösningarna och inlösningen av Viking Line-terminalen, på goda grunder tidigareläggas. Genomförande av investeringsprojektet möjliggör en betydande stadsutvecklingspotential för miljön kring Auraåstranden och Linnanaukko enligt de mål för Maritima Åbo som bestämts i stadens strategi. Investeringsprojektet kommer att elimineras i sin helhet på 15 år med de intäkter som affärsverksamheten för Åbo Hamn Ab producerat, och utöver det får staden samtidigt en nettointänkt på minst 35 – 40 M€ för fastighetsutvecklingen på området. Stadsfullmäktige borde godkänna Åbo Hamn Ab:s begäran om förhandssyn för att starta investeringen utifrån de grunder och på det sätt som beskrivs i föredragningen. 

Bilaga 1Föravtal för fastighetsaffär med tillhörande bilagor

Bilaga 2Hyresavtal för återhyrning av terminalbyggnaderna med tillhörande bilagor

Tilläggsmaterial 1Åbo Hamn Ab:s utdrag ur styrelsens protokoll (på finska)

Tilläggsmaterial 2Presentation av FTT-investeringar 2020–2035 (på finska)

Tilläggsmaterial 3Sammandrag av kostnader för den gemensamma terminalen tidvattenbassäng gatehouse (på finska)

Tilläggsmaterial 4LS-03 FT-Turku Gatunätverk Situationsplan 2020-10-26 (på finska)

Tilläggsmaterial 5Utredning över utvecklingen av trafiken MKK (på finska)

Tilläggsmaterial 6KPMG Ägarens Ränteanalys (på finska)

Stadsstyrelsens förslag     

För stadsfullmäktige föreslås att den ger Åbo Hamn Ab rätt att starta projektet Ferry Terminal Turku och därtill godkänner finansieringsarrangemangen för genomförande av projektet till en summa på högst 172 miljoner euro så,

att Åbo Hamn finansierar projektet under byggtiden med kassamedel på 47 M€ och internt tillförda medel samt med en till bolagets koncernkonto ansluten kreditlimit på högst 125 M€ med en ränta på 1,62 %,

att kreditkontots negativa saldo efter att projektet slutförts konverteras till utlåning på högst 125 M€ som amorteras i jämnstora rater på 15 år,

att lånets räntenivå fastställs till 2,14 % och den fasta räntas nivå justeras vid den stund då lånet beviljats enligt den ändring som skett i långfristiga räntor.

Därtill beslutar stadsfullmäktige att enligt villkoren i bilaga 1 och 2 godkänna inlösningen av Viking Line Abp:s terminalbyggnad och återhyrning till en årlig kapitalhyra som är 5,1 % av inlösningspriset.

BeslutÄrendet bordlades enhälligt på förslag av Ruohonen.

Bergström anmälde jäv och avlägsnade sig från sammanträdet för den tid som behandlingen av ärendet pågick.

Verkställande direktören för Åbo Hamn Ab Erik Söderholm deltog i sammanträdet via distansförbindelse för att redogöra för ärendet.

Bordlagt 31.5.2021 § 261

Ekonomidirektör Valtteri Mikkola 7.6.2021:

Inlösen av terminaler och höjning av investeringsanslaget

I den gällande ekonomiplanen har man inte kunnat räkna med en inlösen av terminalbyggnaderna. Investeringsanslaget ska höjas med högst 17,5 milj. euro på grund av inlösen. Förslaget till en höjning av investeringsanslaget för 2021 föreläggs för beslutsfattande i samband med den andra delårsöversikten, då användningen av investeringsanslag under året och den senaste prognosen beaktas.

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutar att berättiga Åbo hamn Ab att inleda projektet Ferry Terminal Turku enligt begäran om förhandsuppfattning och godkänner projektets finansieringsarrangemang med högst 172 miljoner euro så

att Åbo hamn finansierar projektet under byggtiden med 47 M€ ur kassamedlen och internt tillförda medel samt med en till bolagets koncernkonto anknuten kreditlimit på högst 125 M€ med 1,62 % ränta,

att det negativa saldot på kreditlimiten konverteras till en utlåning på högst 125 M€ på 15 år med amortering i jämnstora rater efter att projektet färdigställts,

att lånet för tillfället har en fast räntesats på 2,14 % och att den fasta räntesatsen justeras vid tidpunkten för beviljandet av lånet enligt ändringen av de långfristiga räntorna.

Dessutom beslutar fullmäktige att godkänna inlösen av Viking Line Abp:s terminalbyggnad enligt villkoren i bilagorna 1 och 2 och en återhyrning med en årlig kapitalhyra på 5,1 % av inlösenpriset och att investeringsanslaget på grund av inlösen ska höjas och att ett förslag till höjning föreläggs för beslut i samband med den andra delårsöversikten.

BeslutFörslaget godkändes.

Beslut i ärendet fattades efter två omröstningar.

Omröstning 1

I den första omröstningen beslutade man att fortsätta behandlingen av ärendet med rösterna 10–4.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Peltonen, Raaska, Sundqvist, Hassan, Haapala, Aaltonen, Huovinen, Vierimaa och Ruohonen för en fortsatt behandling av ärendet.

För Miikkolas följande remissförslag som understöddes av Laivoranta röstade förutom dessa personer även Rinne och Lindfors:

”Jag föreslår att ärendet remitteras för ny beredning. Under remisstiden ska en utomstående och opartisk teknisk-ekonomisk utredning av investeringens lönsamhet genomföras.”

Omröstning 2

I den andra omröstningen godkändes föredragandens beslutsförslag med rösterna 10–4.

I omröstning med namnupprop röstade Elo, Peltonen, Raaska, Sundqvist, Hassan, Haapala, Aaltonen, Huovinen, Vierimaa och Ruohonen för en fortsatt behandling av ärendet.

För Lindfors följande förslag till förkastande som understöddes av Rinne röstade förutom dessa personer även Miikkola och Laivoranta:

”Stadsstyrelsen avslår beslutsförslaget och projektet skjuts upp på grund av stadens riskhantering med 5 år. Om rederierna lämnar skriftliga förbindelser om en förlängning av avtalen kan projektet främjas tidigare än detta.

Motiveringar:

Rederierna har tills vidare inte gett skriftliga förbindelser om fortsättningen. Projektet är varken brådskande eller nödvändigt. Stadens mer brådskande investeringsbehov ska prioriteras. Det är dock motiverat att fortsätta beredningen av projektet för att skydda stadens och hamnbolagets intressen.”

Bilaga 1Föravtal för fastighetsaffär med tillhörande bilagor

Bilaga 2Hyresavtal för återhyrning av terminalbyggnaderna med tillhörande bilagor

Tilläggsmaterial 1Åbo Hamn Ab:s utdrag ur styrelsens protokoll (på finska)

Tilläggsmaterial 2Presentation av FTT-investeringar 2020–2035 (på finska)

Tilläggsmaterial 3Sammandrag av kostnader för den gemensamma terminalen tidvattenbassäng gatehouse (på finska)

Tilläggsmaterial 4LS-03 FT-Turku Gatunätverk Situationsplan 2020-10-26 (på finska)

Tilläggsmaterial 5Utredning över utvecklingen av trafiken MKK (på finska)

Tilläggsmaterial 6KPMG Ägarens Ränteanalys (på finska)

Stadsstyrelsens förslag     

För stadsfullmäktige föreslås att den ger Åbo Hamn Ab rätt att starta projektet Ferry Terminal Turku och därtill godkänner finansieringsarrangemangen för genomförande av projektet till en summa på högst 172 miljoner euro så,

att Åbo Hamn finansierar projektet under byggtiden med kassamedel på 47 M€ och internt tillförda medel samt med en till bolagets koncernkonto ansluten kreditlimit på högst 125 M€ med en ränta på 1,62 %,

att kreditkontots negativa saldo efter att projektet slutförts konverteras till utlåning på högst 125 M€ som amorteras i jämnstora rater på 15 år,

att lånets räntenivå fastställs till 2,14 % och den fasta räntas nivå justeras vid den stund då lånet beviljats enligt den ändring som skett i långfristiga räntor.

Därtill beslutar stadsfullmäktige att enligt villkoren i bilaga 1 och 2 godkänna inlösningen av Viking Line Abp:s terminalbyggnad och återhyrning till en årlig kapitalhyra som är 5,1 % av inlösningspriset.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Då behandlingen av ärendet inleddes meddelade ordförande Rantanen att hon med stöd av 152 § i förvaltningsstadgan begränsar anförandena som hålls i talarstolen på podiet till högst 5 minuter vid behandlingen av detta ärende.

Valkonen anmälde jäv och avlägsnade sig från sammanträdet för den tid ärendet behandlades. I stället för Valkonen deltog Mustonen i behandlingen av ärendet.

Framlagt förslag till återremiss och dess behandling

Lindfors lämnade understödd av Miikkola följande återremissförslag:

”Stadsfullmäktige beslutar remittera beslutsförslaget och skjuta upp projektet med fem år för att trygga stadens riskhantering. Om rederierna lämnar skriftliga förbindelser om en förlängning av avtalen kan projektet främjas tidigare än detta.

Motiveringar:

Rederierna har tills vidare inte gett skriftliga förbindelser om fortsättningen efter att hyresavtalen har upphört. Terminalprojektet är inte brådskande och stadens mer brådskande investeringsbehov ska prioriteras. Det är dock motiverat att fortsätta beredningen av projektet för att skydda stadens och hamnbolagets intressen.”

Då diskussionen avbrutits framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar "ja", om "nej" vinner, har Lindfors återremissförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 47 fullmäktigeledamöter en fortsatt behandling av ärendet och 20 fullmäktigeledamöter understödde Lindfors återremissförslag, och således fortsatte behandlingen av ärendet.

Framlagt förslag om bordläggning och dess behandling

Kossila understödd av Yrttiaho föreslog att ärendet bordläggs.

Då diskussionen avbrutits meddelade ordföranden att ett förslag om bordläggning enligt 154 § i förvaltningsstadgan förutsätter ett understöd av 17 fullmäktigeledamöter då ett ärende behandlas för första gången i fullmäktige. Därefter framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar "ja", om "nej" får minst 17 röster, har Kossilas förslag om bordläggning blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 47 fullmäktigeledamöter fortsatt behandling av ärendet och 15 fullmäktigeledamöter understödde Kossilas förslag om bordläggning, 5 fullmäktigeledamöter röstade blankt, och således fortsatte behandlingen av ärendet.

Framlagt förslag om förkastande och dess behandling

Rinne föreslog understödd av Yrttiaho att förslaget förkastas.

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Rinnes förslag om förkastande blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 47 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 20 fullmäktigeledamöter understödde Rinnes förslag om förkastande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.   

Avvikande meningar

Anttila, Hersi, Karjalainen, Kossila, Kärkkäinen, Miikkola, Oksanen, Rinne, Sandelin, Tavio och Yrttiaho bad att få sin avvikande mening antecknad i protokollet.

Bilaga 3Omröstningsförteckningarna