Miljöjurist Nina Mattila 21.1.2021:

Allmänt om byggnadsordningen

Varje kommun ska ha en byggnadsordning. I byggnadsordningen meddelas sådana föreskrifter som förutsätts av de lokala förhållandena och som är nödvändiga med tanke på ett planmässigt och lämpligt byggande och för att kultur- och naturvärden skall kunna beaktas samt för att en bra livsmiljö skall kunna skapas och bevaras. Föreskrifterna i byggnadsordningen får inte vara oskäliga för markägare och andra rättsinnehavare.

Föreskrifterna i byggnadsordningen kan gälla byggplatser, byggnaders storlek och placering, anpassningen av byggnader till miljön, byggsättet, planteringar, inhägnader och andra konstruktioner, vården av den byggda miljön, ordnandet av vatten och avlopp, definieringen av ett område i behov av planering samt andra lokala byggomständigheter som kan jämställas med dessa. Föreskrifterna i byggnadsordningen tillämpas inte om något annat bestäms om saken i en generalplan med rättsverkningar, i en detaljplan eller i Finlands byggbestämmelsesamling (14 § i MarkByggL). Byggnadsordningen godkänns av kommunfullmäktige (15 § i MarkByggL).

Revidering av byggnadsordningen

Sektordirektören inom stadsmiljösektorn har 20.4.2020 § tillsatt en arbetsgrupp som ska förbereda ändringen av byggnadsordningen. Ordförande för arbetsgruppen är tillsynsdirektör Leena Salmelainen och vice ordförande är tf. byggnadstillsynschef Andreas Salonen.

Utgångspunkten för arbetet med att revidera byggnadsordningen är bestämmelserna i markanvändnings- och bygglagen och byggnadsordningen som trädde i kraft 2017. Målet med revideringsarbetet har varit att lätta upp tillståndskraven och utreda om det finns behov av att införa nya föreskrifter eller till vissa delar ändra de gällande föreskrifterna. Dessutom är målet att lägga till bilplatsbestämmelser som kartlagts i samband med den pågående beredningen av dimensioneringsanvisningen för parkering i syfte att styra byggnadsplaneringen och tillståndsberedningen. Målet var också att införa en målnivå för den blågröna koefficienten samt lägga till bestämmelser om hantering av dagvatten i byggnadsordningen. Utifrån den respons som lämnades in under revideringsarbetet föreslås att gröneffektiviteten tas med i byggnadsordningen som målnivå och inte som åtagandenivå.

Även ändringar i lagstiftningen beaktas vid uppdateringen.

Beredningsskeden

Anhängiggörandet av revidering av byggnadsordningen kungjordes 11.6.2020. Parterna gavs möjlighet att lämna in sin åsikt om revidering av byggnadsordningen före 31.8.2020. Åsikter samlades också in på webben via enkäten Säg din åsikt. För intressentgrupperna hölls 12.10 en webinar där kommande viktiga ändringar i byggnadsordningen presenterades. Intressentgrupperna ombads lämna in kommentarer gällande förslaget till byggnadsordning som besvarades av arbetsgruppen. Stadsstyrelsen beslutade 23.11.2020 § 500 att lägga fram förslaget till byggnadsordning för 30 dagar och begära utlåtanden om det. Byggnadsordningen var offentligt framlagd under tiden 30.11-29.12.2020. Eftersom förslaget till byggnadsordning också innehåller bestämmelser om grönfaktorn och anvisningen för dimensionering av parkering hade parterna möjlighet att under december lämna in åsikter om dimensioneringsanvisningen och riktlinjerna för gröneffektivitet kan via Åbo stads webbtjänst Kerro kantasi. Anvisningen för dimensionering av parkering och riktlinjen för gröneffektivitet föreläggs stadsstyrelsen separat för godkännande. Medan byggnadsordningen var framlagd lämnades utlåtanden och anmärkningar in av följande instanser:

MTK-Varsinais-Suomi

Byggindustrin RT/ Husbyggnadsindustrins Åbokontor

Turun Autoilijat Ry

Egentliga Finlands Bostadsrätter

Kirveen omakotiyhdistys

Styrelseledamot i Hamaron pientalot Ry

Egentliga Finlands distrikt vid Finlands naturskyddsförbund och Åbo naturskyddsförening

Åbo Hamn Ab

Egentliga Finlands regionala räddningsverk

Trafik- och kommunikationsverket Traficom

Kiinteistöliitto Varsinais-Suomi

Försvarsmakten (2. logistikregementet, staben)

Finavia Oyj

Takakirveen omakotiyhdistys Ry

Närings- trafik- och miljöcentralen i Egentliga Finland

Råd för personer med funktionsnedsättning

S:t Karins stad

Anonym anmärkning

Äldrerådet

Följande instanser meddelade att de inte har någonting att anmärka på byggnadsordningen:

Museitjänster

Virmo kommun

Reso

Nådendal

Rusko

Ungdomsnämnden

Kulturnämnden

Egentliga Finlands förbund

Arbetsgruppen har behandlat anmärkningarna och utlåtandena och utifrån dessa gjort små ändringar i förslaget som varit framlagt. Ändringarna ger inte anledning att lägga fram byggnadsordningen på nytt. Svaren på utlåtandena och anmärkningarna finns i tilläggsmaterial 1. De ändringar som gjorts framgår av tilläggsmaterial 2. Med anledning av utlåtandena ändrades paragraferna 3, 8a, 17, 18, 19, 22, 26 (även tillhörande tabeller) och 39. De ändringar som gjorts har motiverats i de svar som getts på utlåtandena och anmärkningarna. I paragraf 8 infördes också en hänvisning till kartbilagan 9 och i paragraf 32 infördes ordet ja.

Bilaga 1Förslag till ny byggnadsordning

Tilläggsmaterial 1Svar på utlåtanden och anmärkningar (på finska)

Tilläggsmaterial 2Utlåtanden och anmärkningar (på finska)

Tilläggsmaterial 3Ändringar som gjorts i det framlagda förslaget (på finska)

Tilläggsmaterial 4Motiveringspromemoria (på finska)

Stadsstyrelsens förslag     

Stadsfullmäktige beslutar att förslaget till byggnadsordning i bilaga 1 godkänns och att det träder i kraft 1.3.2021.

Dessutom bestämmer stadsfullmäktige att byggnadsordningen träder i kraft oavsett ett eventuellt ändringssökande i enlighet med 202 § i markanvändnings- och bygglagen. Det kungörs att byggnadsordningen träder i kraft den 1 mars 2021.

BeslutÄrendet bordlades enhälligt på förslag av Ruohonen.

Bordlagt 1.2.2021 § 46

BeslutFörslaget godkändes.

Beslut i ärendet fattades med rösterna 9–5.

Vid omröstning med namnupprop röstade Toivari, Peltonen, Maaskola, Miikkola, Laivoranta, Aaltonen, Euro, Vierimaa och Ruohonen för föredragandens beslutsförslag.

För Sundqvists följande ändringsförslag som understöddes av Vornanen röstade förutom dessa personer även Rinne, Lindfors och Hassan:

”Förslaget godkänns med följande ändringar:

Motiveringar:  

I och med att klimatet blir varmare uppskattas regnmängderna öka och ösregn bli kraftigare i Finland. Därför är det viktigt att man inom stadsplaneringen och byggandet förbereder sig inför de ändringar som klimatförändringen medför. På basis av jämförelsestädernas erfarenheter uppnås målnivåerna för gröneffektiviteten inte, utan nivån blir lägre än förväntat på grund av att målet inte ligger på åtagandenivån.

Förutom att det stävjar klimatförändringen främjar utvecklandet av gröninfrastrukturen påvisat också förberedelsen inför klimatrisker och anpassningen till klimatförändringens konsekvenser. Genom att fördröja regnvatten och möjliggöra deras infiltrering i marken kan översvämningsriskerna och kostnaderna som detta förorsakar staden och byggnadsägarna minskas betydligt. Dagvattenkontrollen minskar dessutom mängden skräp, näringsämnen, tungmetaller och andra orenheter som hamnar i Skärgårdshavet, eftersom en stor del av dagvattnet som uppstår i Åbo rinner orenat direkt i havet. Genom gröninfrastrukturen uppnås också bland annat hälsonyttor, eftersom den förbättrar luftkvaliteten och jämnar ut temperaturskillnader.  

Åbos flexibla metod för den blågröna koefficienten möjliggör flera olika typer av genomföranden för att uppnå de föreslagna nivåerna. Om det i något fall framkommer motiveringar att avvika från de föreslagna nivåerna kan dessa beaktas i planläggningen. Därför är det motiverat att nivåerna för gröneffektivitet godkänns på åtagandenivå istället för målnivå.

I samband med uppdateringen av stadens strategi fastställde stadsstyrelsen 16.4.2018 § 72 att staden eftersträvar kolneutralitet före 2029. Stadens mål är att minska utsläppen av växthusgaser i väg- och stadstrafiken i Åbo med minst 50 % från 2015 års nivå före 2029 (Åbo stads klimatplan 2029, sfm 11.6.2018 § 142). I samband med Åbo stads Klimat- och miljöprogram (sfm 26.10.2009 § 239) och Strukturmodellen för Åbo stadsregion 2035 har godkänts och i samband med Generalplanen 2029 (ssn 30.9.2013 § 399) och Klimatplanen 2029 (sfm 11.6.2018 § 142) har fastställts målet att öka andelen hållbara färdsätt i Åbo stad till över 66 % före 2030 från 2016 års nivå som var cirka 49 %. Dessa mål uppnås inte om de inte stöds genom praktiska beslut. Ett sätt att stödja uppnåendet av målet är att säkerställa ändamålsenliga förvaringsutrymmen för cyklar, skateboards, sparkcyklar och andra motsvarande fortskaffningsmedel.”

Bilaga 1Förslag till ny byggnadsordning

Tilläggsmaterial 1Svar på utlåtanden och anmärkningar (på finska)

Tilläggsmaterial 2Utlåtanden och anmärkningar (på finska)

Tilläggsmaterial 3Ändringar som gjorts i det framlagda förslaget (på finska)

Tilläggsmaterial 4Motiveringspromemoria (på finska)

Stadsstyrelsens förslag     

Stadsfullmäktige beslutar att förslaget till byggnadsordning i bilaga 1 godkänns och att det träder i kraft 1.3.2021.

Dessutom bestämmer stadsfullmäktige att byggnadsordningen träder i kraft oavsett ett eventuellt ändringssökande i enlighet med 202 § i markanvändnings- och bygglagen.

Det kungörs att byggnadsordningen träder i kraft den 1 mars 2021.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Då behandlingen av ärendet inleddes meddelade ordförande Rantanen att hon med stöd av 145 § i förvaltningsstadgan begränsar anförandena vid behandlingen av detta ärende till högst 5 minuter.

Beslut i ärendet fattades efter fem omröstningar.

Gällande behandlingsordningen för ändringsförslagen föreslog ordförande Rantanen att varje ändringsförslag ställs mot stadsstyrelsens förslag, eftersom ändringsförslagen gäller olika punkter i byggnadsordningen. Behandlingsordningen godkändes.

Framlagda ändringsförslag (5 st.) och deras behandling

Omröstning 1

Ilvessalo lämnade understödd av Sundqvist följande ändringsförslag:

”Gällande gröneffektiviteten ändras anteckningarna i 8a § från målnivåer till åtagandenivåer.

Motiveringar:

I och med att klimatet blir varmare uppskattas regnmängderna öka och ösregn bli kraftigare i Finland. Därför är det viktigt att man inom stadsplaneringen och byggandet förbereder sig inför de ändringar som klimatförändringen medför. På basis av jämförelsestädernas erfarenheter uppnås målnivåerna för gröneffektiviteten inte, utan nivån blir lägre än förväntat på grund av att målet inte ligger på åtagandenivån.

Förutom att det stävjar klimatförändringen främjar utvecklandet av gröninfrastrukturen påvisat också förberedelsen inför klimatrisker och anpassningen till klimatförändringens konsekvenser. Genom att fördröja regnvatten och möjliggöra deras infiltrering i marken kan översvämningsriskerna och kostnaderna som detta förorsakar staden och byggnadsägarna minskas betydligt. Dagvattenkontrollen minskar dessutom mängden skräp, näringsämnen, tungmetaller och andra orenheter som hamnar i Skärgårdshavet, eftersom en stor del av dagvattnet som uppstår i Åbo rinner orenat direkt i havet. Genom gröninfrastrukturen uppnås också bland annat hälsonyttor, eftersom den förbättrar luftkvaliteten och jämnar ut temperaturskillnader.

Åbos flexibla metod för den blågröna koefficienten möjliggör flera olika typer av genomföranden för att uppnå de föreslagna nivåerna. Om det i något fall framkommer motiveringar att avvika från de föreslagna nivåerna kan dessa beaktas i planläggningen. Därför är det motiverat att nivåerna för gröneffektivitet godkänns på åtagandenivå istället för målnivå.”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Ilvessalos ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 40 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 26 fullmäktigeledamöter understödde Ilvessalos ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot röstade blankt, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 2

Sundqvist lämnade understödd av Lumme följande ändringsförslag:

”Till tabell 2 i 26 § fogas:

På arbetsplatser ska man reservera plats för specialcyklar, såsom lådcyklar och cykelvagnar.  1 specialplats/1 000 v-m2.

Dessutom förpliktar stadsfullmäktige stadsstyrelsen att göra motsvarande ändring i anvisningen om dimensionering av parkering.”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Sundqvists ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 41 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 26 fullmäktigeledamöter understödde Sundqvists ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 3

Sundqvist lämnade understödd av Lumme följande ändringsförslag:

”Anteckningen gällande platser för specialcyklar i 26 § Tabell 2 ändras enligt följande:

I flervåningshus ska man i förråd för fritidsutrustning eller i cykelförråd reservera plats för specialcyklar, såsom lådcyklar och cykelvagnar.  1 specialplats/500 v-m2.

Dessutom förpliktar stadsfullmäktige stadsstyrelsen att göra motsvarande ändring i anvisningen om dimensionering av parkering.”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Sundqvists ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 41 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 26 fullmäktigeledamöter understödde Sundqvists ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 4

Lumme lämnade understödd av Weber följande ändringsförslag:

”Anteckningen gällande cykelplatser i 26 § Tabell 2 ändras på följande sätt:

När det gäller andra grundskolor än de grundskolor som ligger inom fotgängarzonen i centrum ändras dimensioneringen av cykelplatser till 1 cp/1–2 elever och 1 cp/4 anställda (grundförslaget 1 cp/2-3 elever).”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Lummes ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 41 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 26 fullmäktigeledamöter understödde Lummes ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 5

Lumme lämnade understödd av Weber följande ändringsförslag:

”Till anteckningen gällande cykelplatser i 26 § Tabell 2 fogas:

I grundskolorna ska dessutom byggas ändamålsenliga, välfungerande förvaringsutrymmen för skateboards och sparkbrädor och elevernas andra motsvarande fortskaffningsmedel. Förvaringsutrymmena ska placeras så att de är tillgängliga och i mån av möjlighet i närheten av byggnadens ingång.”

Efter avslutad diskussion framställde ordförande följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Lummes ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsordningen godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 41 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 25 fullmäktigeledamöter understödde Lummes ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot röstade blankt, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Bilaga 2Omröstningsförteckningarna