Föredragningslistor/protokoll

Åbo stadsfullmäktige godkände stadsstrategin och de strategiska programmen 23.6.2014. Genomförandet av strategin ska följas upp regelbundet. Uppföljningen är en viktig del av den årliga rapporteringen av verksamheten och ekonomin.

Stadsstrategins indikatorer och indikatorer på programnivå som man fastställt för att beskriva hur de bestämda åtgärderna framskrider, stödjer uppföljningen av strategins genomförande.

Stadsstrategins mätare är indikatorer som mångsidigt berättar om utvecklingen av hela stadens konkurrenskraft och välstånd. De är i regel nationell statistik med långsiktiga referensvärden även från andra städer. Indikatorerna beskriver indirekt verkningarna av stadens verksamhet. I huvudregel har inga mål ställts upp för dem. När de utvecklas positivt i förhållande till tidigare situationer eller referensstäder, kan genomförandet av strategin anses vara framgångsrikt. Indikatorerna och det sammandrag som gjorts av dem är liksom strategirapporten bifogade som tilläggsmaterial.

Riktlinjerna för de strategiska programmen med sina mellanliggande mål ändras i avtalsstyrningsprocessen till mål, mätare och utvärderingskriterier i sektorernas strategiska och operativa avtal. De strategiska avtalen uppgörs och uppdateras årligen vid sektorerna som bindande i förhållande till stadsstyrelsen och de sistnämnda preciserar målen på nämndnivå. I utvärderingen av hur de strategiska programmen genomförts, granskas även hur projekt som anknutits till riktlinjerna för de strategiska programmen framskrider. Stadens spetsprojekt har en betydande roll i detta.

Till strategirapporten för 2019 har en separat del bifogats som gäller de stadens spetsprojekt som hör till strategihelheten.

I beredningen av strategirapporten 2019 har man delvis övergått till elektroniskt arbete för att minska administrativt arbete. Båda delarna, själva strategirapportens interaktiva version och indikatorrapporten finns uppladdade på stadens webbplats på strategisidorna på adressen http://www.turku.fi/sv/stadsstrateginoch därifrån vidare till Uppföljning och utvärdering. Grunden för beslutsfattandet utgörs fortfarande av den traditionella textversion som bifogats som tilläggsmaterial.

Välfärd och aktivitet – programmets framskridande 2019

Stadens lagstadgade uppgift och målet för verksamheten är Åbobornas välbefinnande. Främjandet av välbefinnande är mångsidigt och tväradministrativt arbete, som förutsätter att stadens alla sektorer och även andra aktörer samarbetar samt arbetar för att uppnå de gemensamma målen. Enligt programmet Välfärd och aktivitet är målet att möjliggöra åbobornas hälsa, lärande och aktivitet. Programmets verkställande har i huvudsak framskridit väl.

Den friska och välmående Åbobon

I delen Den friska och välmående Åbobon har det varit centralt att utveckla de servicekedjor som överlappar sektorerna samt genomföra ändringarna i social- och hälsovårdstjänster och en kundinriktad serviceprocess. Efter att landskaps- och vårdreformen som Sipiläs regering ville genomföra föll, har det regionala samarbetet fortsatt med strukturen av social- och hälsovårdssystemet.

I skapandet av ramarna för välbefinnande har man fokuserat på att utveckla invånarinriktade servicekedjor från förebyggande arbete till korrigerande arbete och stärka det nödvändiga samarbetet mellan olika aktörer. Genom att öka tväradministration, har fysisk miljö, tjänster och kommuninvånarnas möjligheter att delta på ett bättre sätt sammanknutits till en helhet. På strategisk nivå har styrningsgruppen för välbefinnande en central roll i att vidare stärka det tväradministrativa samarbetet. Verksamheten stöds av Åbo gör gott -kommunikation.

Man har fördjupat sig i arbetet att främja barns och ungas välbefinnande med nya åtgärder i bl.a. arbetet för att utveckla familjecentralerna, starta en regional granskning av servicekedjorna för barn och unga samt genom att bereda en för aktörerna gemensam plan för barns och ungas välbefinnande. I allaktivitetshusen Syvälahti och Ypsilon stärktes samarbetet mellan de olika sektorer som verkar i husen. På fritidssektorn fördjupade man sig särskilt i utvecklandet av samarbetet mellan biblioteks- och ungdomstjänsternas gemensamma verksamhet.

I stärkandet av välbefinnandet hos arbetsföra var Maahanmuuttajien osaamiskeskus samt beredningen av ett kommunförsök för sysselsättning som inleds 2020. Äldres funktionsförmåga stärks av t.ex. verksamheten Voimaa vanhuuteen samt Taidekori och annan verksamhet som kulturvälbefinnandet erbjuder.

Egna åtgärdsprogram har fastställts av stadsfullmäktige 1/2019 för komplexa, visa samhällsfenomen. Åtgärder enligt åtgärdsprogrammen Förebyggande av utslagning och främjande av socialt hållbar stadsutveckling och Minskande av bostadslöshet har inletts på alla sektorer samt som ett samarbete mellan staden och andra aktörer. Förebyggande av utslagning ingår i stadens spetsprojekt Smart and Wise Turku.

I stadens familj- och socialtjänster förnyades organisationen och verksamhetssätten. Ändringarna stärktes med tidigt stöd för barn och familjer. Familjecentralmodellen utvecklades som ett regionalt samarbete och ett samarbete mellan sektorerna. På barns och ungas mentala problem har man reagerat genom att anställa fler skolpsykologer samt genom att anställa 10 psykiatriska sjukskötare i årskurserna 7–9 och andra stadiet.

I hälsotjänsterna har mängden e-tjänster ökat tydligt i och med att Omaolo-tjänsten utökats. Den centrala utmaningen är att kunna svara på det allt växande servicebehovet hos befolkningen på grundnivå. Servicehandledningen för åldringar har vidareutvecklats och har tagit sig form som ett minskat antal kunder enligt målet inom bl.a. hemvårdens lägsta servicenivå. Hemflyttnings- och rehabiliteringsverksamheten utvecklades och andelen kunder som efter en utvärderande rehabiliteringsperiod klarade sig självständigt ökade och överskred till och med målsättningen.

I social- och hälsovårdstjänsterna lyckades man särskilt med de interna strukturändringarna för de tyngre tjänsterna. Framskridandet av avvecklingen av anstaltsvården inom äldreomsorgen, har delvis gått snabbare än det mål som uppställts. Antalet förflyttningsfördröjningsdagar vid Åucs har börjat minska. Inom den specialiserade sjukvården har avdelningsvården minskat och man har enligt strategin kunnat flytta tyngdpunkten till öppenvården. Inom barnskyddet har man kunnat flytta tyngdpunkten till öppenvården. Tillgången till tjänsterna i enlighet med öppenvården och socialvårdslagen har förbättrats och stödåtgärder till hemmen har ökat. Tack vare satsningarna har behovet av barnskydd och antalet nya omhändertaganden minskat. Öppenvården och antalet akuta placeringar har ökat. Enligt målet har andelen vård i fosterfamiljer har ökat.

Den kompetenta och lärande Åbobon

Möjligheter att skapa förutsättningar för stadsbornas konkurrenskraftiga kompetens och livslånga lärande förutsätter förmåga att ständigt förnya sig. År 2019 växte servicebehovet inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen samt yrkesutbildningen. Under de närmaste åren har antalet studerande ökat på ungdomsstadiet. Efterfrågan på arbetskraft i regionen som den positiva strukturförändringen gett upphov till, speglas i servicebehovet. I servicebehovet beaktas även det ökande antalet kommuninvånare som talar främmande språk.

Saneringar av läroanstalterna och daghemmen samt nybyggande pågår som bäst i stor omfattning. Verksamheten för allaktivitetshuset i Övre S:t Marie inleddes 1/2019 och saneringen av Puolalan koulu blir färdig på sommaren 2020.

För att stärka kommuninvånarnas kunnande har man lanserat och genomfört konceptet STEAM Turku på bildningssektorns alla serviceområden. Konceptets syfte är att öka barnens och de ungas intresse för matematik och naturvetenskaper. Förutsättningarna för internationalism förbättras genom att man ökar språkberikad småbarnspedagogik, startar utvidgningen av den internationella skolan, inleda undervisning i A1-språk redan på årskurs 1 i den grundläggande utbildningen samt genom att göra en utredning över inledandet av yrkesutbildning på engelska.

Åbo stad startade 2020 ett omfattande visionsarbete för utveckling av kompetens, som också täcker hela utbildningsstigen från det grundläggande stadiet till högskoleutbildning.

Den aktiva Åbobon

Stadsborna använder flitigt Åbos mångsidiga utbud av kultur-, motions- och ungdomstjänster. Inom fritidssektorns tjänster registrerades 4,9 miljoner totala besök och kunderna var väldigt nöjda med tjänsterna. Staden fortsatte sitt täta samarbete med tredje sektorn för att främja en aktiv livsstil. Kommuninvånarnas livsstil påverkades genom att man etablerade verksamhetsmodellen Skolan i rörelse för elever i den grundläggande utbildningen samt genom att starta projektena Terveempää elämää och Liikkuva toinen aste. I årskurserna 7–9 piloterades verksamhetsmodellen för hobbystunder. År 2019 var Åbobornas mest populära hobbyer, precis som under tidigare år, att läsa, handarbeta och fotografera.

I staden togs i bruk tjänsten Berätta din åsikt, där invånarna kan ge feedback, och därtill bereddes ibruktagningen av Delaktiggörande budgetering på stadsnivå. Delaktiggörande budgetering för ungdomstjänster togs i bruk i nästan alla ungdomslokaler. Verksamheten för samarbetsgrupperna mellan tjänstemännen och invånarna fortsatte på stadens storområden. På sektorerna satsades på ökande av kunddelaktighet och förbättring av kundupplevelsen bl.a. genom servicelöften och insamling av kundrespons. År 2019 uppdaterades stadens plan för jämställdhet och likabehandling. Invånar- och kundinformationen kompletterades under året av resultaten från välbefinnandeenkäten FinSote, Skolhälsoenkäten och PYLL (förlorade år). Den områdesvisa informationen samlades i ett verktyg för områdesprofil.

Fritidssektorn erbjuder evenemang och tjänster för turister och bygger samtidigt upp en stadskultur som ständigt förnyar sig. År 2021 har det gått tio år sedan kulturhuvudstadsåret. Som en del av förberedelserna inför märkesåret genomfördes en extern utredning (Cultural and Strategy Health Check) beträffande hur målen inför 2011 uppnåtts och vidare rekommendationer för framtiden. Historiemuseet beslöts placeras på Slottsuddens område och konceptet tydliggjordes genom att ta i bruk arbetsnamnet Historian ja tulevaisuuden museo (Historiens och framtidens museum).

Framskridandet av programmet för Konkurrenskraft och hållbar utveckling 2019

Teknologicampuset Åbos verksamhetshelhet etablerade och stärkte sin ställning. Syftet med konceptet är att i samarbete med högskolorna och regionens näringsliv genomföra åtgärder varmed man för det första förstärker de forsknings-, utvecklings- och innovationstjänster som erbjuds för näringslivet, för det andra förbättrar tillgången på kompetent arbetskraft och för det tredje främjar målet att utvidga den tekniska högskoleutbildningen i Åbo. Även bl.a. STEAM-helheten, projektet Työelämälehtori (ung. Arbetslivslektorn) samt Merilukio (Havsgymnasiet) knyts samman till en enhetlig tematisk helhet under Teknologicampuset.

Undervisnings- och kulturministeriet beviljade Åbo universitet rätt att utvidga utbildningsutbudet inom teknik med diplomingenjörsutbildningar i maskinteknik och materialteknik. Detta stärker vidare det regionala innovationsekosystemet inom den tekniska branschens utbildningar och forsknings-, utvecklings- och innovationsverksamhet. Därtill strävar man efter att stärka verksamheten med allt tätare internationellt samarbete mellan olika nätverk, allt detta knyts till helheten för Teknologicampuset. Utöver samarbetet med det skotska universitet Strathclyde, som inleddes 2018, satsades särskilt mycket på samarbetet med den tyska stiftelsen Frauenhofer som industrin i Åboregionen samarbetar med.

Verksamheten för den 2017 grundade expertgruppen pore fortsatte. Gruppens syfte är att stödja företag att lösa konkreta utmaningar som uppstått i och med den snabba tillväxten och som anknyter till t.ex. boende, pendeltrafik, tillgången på kompetent arbetskraft, lokalitetsärenden eller stadens tjänster.

År 2019 ökade antalet resenärer vid Åbo flygplats med 22,6 % jämfört med det föregående året och uppgick sammanlagt till 452 927 resenärer. Antalet resenärer inom den internationella flygtrafiken ökade med 31,3 % jämfört med det föregående året. Planeringen för Entimmeståget fortsatte på nationell nivå på positivt sätt enligt planerna. Förhandlingar gällande projektbolaget Entimmeståget har påbörjats.

År 2019 undertecknades avtalet för nätverkssamarbete Scandria Alliance, för vilket Åbo stad är en av de grundande medlemmarna. Avtalet stärker Åbos och den norra tillväxtzonens ställning på EU-nivå, som en del av kärnnätet för EU:s TEN-T-trafiknätet mellan Skandinavien och Mellanhavet.

Åbo stads servicecentral för sysselsättning erbjöd under år 2019 över 1000 arbetslösa i Åbo lönesubventionerade arbetsplatser eller en plats inom rehabiliterande arbetsverksamhet. Kommunandelen för arbetsmarknadsstödet lyckades igen minskas rejält genom att erbjuda de ovannämnda tjänsterna för de personer som var på listan och tack vare detta sjönk kommunandelens avgift precis som förra året med 2 M€. Man lyckades minska antalet långtidsarbetslösa med 686 personer (ändring -20 %) och antalet unga arbetslösa sjönk med 87 personer (ändring -6 %). Antalet arbetslösa minskade med 522 personer (ändring -5 %). Alla resultat var de bästa i en jämförelse mellan de sex största kommunerna. I Åbo grundades 2019 ett kompetenscentrum för invandrare med målet att öka invandrares arbetslivskontakter, försnabba sysselsättning och svara på företagens brist på arbetskraft. Åbo deltar aktivt i helheten Talent Turku, som är del av det nationella programmet Talent Boost Finland. Talent Turkus mål är att stärka regionens dragningskraft och hållkraft och riksomfattande locka internationella experter till regionen.

Samarbetsprojektet Archipelago Access som Åbo bildat med Stockholms Archipelago Foundation (finansierat av Central Baltic) inledde byggandet av havscentrumet. I projektet skapar man bl.a. en digital tjänst för att främja att konsumenterna hittar reseprodukter i anknytning till skärgården. Utländska resenärer gjorde 785 000 resor i Åboregionen. Jämfört med det föregående året var tillväxten 21 %. Registrerade övernattningar uppgick i januari–november 2019 till 106 300, av vilka ökningen för de inhemska gästernas del var 4,5 % och för internationella gästers del var ökningen 18,2 %.

En utredning av behovet av lokaler för Historiemuseet godkändes och platsen för museet fastslogs 2019. De Turku goes 1812 -pop up-virtualvandringar som projektet ordnade fick mycket uppmärksamhet. Inom museitjänsterna framskred projektet för utveckling av Klosterbacken enligt tidtabellen. All museiverksamhet var aktiv och de olika utställningarna fick positiv feedback av besökarna. Den filharmoniska orkesterns konstnärliga satsning riktades till operan Salome och det nya internationella avtalet om huvudartist.

År 2019 har man fortsatt med verksamheten för nätverket Studiestaden Åbo som ett samarbete mellan Åbo stad, de sex högskolorna i regionen samt dessa studerandeorganisationer.

I nätverket har genomförts åtgärder och projekt, med vilka man har främjat tjänsterna för en fungerande vardag för högskolestuderande samt stärkt studerandes arbetslivsfärdigheter.

Åbo stad startade ett omfattande visionsarbete för utveckling av kunnande som sträcker sig långt in i framtiden och är en del av Åbos närings-, utbildnings- och livskraftspolitik. Genom arbetet vill stadens ta fram en övergripande och långsiktig vision som är likadan som redan existerande stadsutvecklingsprojekt och dessutom omfattar hela utbildningsstigen från grundnivå till högre nivå.

Målet för temat Ett Åbo som påverkar och förnyas är att hantera och utnyttja de begränsade resurserna så effektivt som möjligt. Produktiviteten kan endast öka om man ändrar på sina verksamhetssätt och det är därför organisationens förmåga att kontinuerligt förnya sig spelar en nyckelroll. Reformens utgångspunkt utgörs av en genomskinlig verksamhet och ett informationsledarskap som stöds med moderna datasystem och genom att utnyttja dataanalys. För invånare och kunder innebär detta bättre möjligheter än tidigare funnits att använda stadens tjänster oberoende av tid och plats. Digitaliseringen av tjänster och funktioner gör det möjligt att göra organisations- och kostnadsstrukturen lättare och rikta personalens tidsanvändning till mer krävande arbetsuppgifter. Centrala element när det gäller att öka produktiviteten är också effektivisering av stadens användning av lokaler, en aktiv ägarstyrning och produktifiering av stödtjänsterna.

Under år 2019 har verksamheten förnyats på flera olika områden. Inom byggprojekten har istället för en traditionell helhetsentreprenad använts andra former av genomförande såsom allians- och integrerad projektgenomföring. Verksamhetsmodellen för innovativt ledarskap har utvecklats vidare till en process från idé till behov, i vilken en av genomföringsformerna är verksamhetsmodellerna för gemensamt utvecklande och hackathon. Staden har även startat ett projekt för utvecklande av de gemensamma tjänsterna, där alla stödtjänster, t.ex. ekonomi-, personal- och anskaffningstjänster, utvecklas genom att man förbättrar verksamhetens kvalitet genom att beskriva verksamhetsmodellerna och processerna.

För informationshanteringens del har rapporteringen utvecklats genom att man skapat en grundläggande arkitekturbeskrivning av datalagring. Uppdateringen av teknologin för den nuvarande datalagringslösningen har dock fördröjts på grund av processen för konkurrensutsättning. Samarbetet mellan koncernbolagens, stadens ledning och tjänsteinnehavarna har varit tätt och gemensamma förfaringssätt har effektivt använts. I kommunikationen har man betonat verksamhetens huvudteman, vilket istället för splittrad kommunikation har skapat en mer hel och enhetlig bild av stadens verksamhet.

I huvudregel har under 2019 inletts flera beredningsprocesser som siktar på förändringar som genomförs 2020 och 2021. De största av dessa är borgmästarmodellen och förnyandet av ledarskapssystemet. Stadsfullmäktige godkände borgmästarmodellen på hösten och beredningen av de förändringar som ibruktagandet av modellen ger upphov till, inleddes omedelbart. För staden väljs en ny borgmästare under våren 2021 efter kommunalvalet.

Den positiva strukturomvandlingen i Åboregionen har fortsatt inom byggbranschen under hela året. Bostadsbyggandet har fortsatt i stark omfattning trots en liten sänkning i volymen i form av antal. Den största efterfrågan riktar sig fortfarande till små bostäder i centrum. Små bostäder genomförs mest av investerare.

MAL-avtalet har förverkligats enligt avtalet under 2019. Förhandlingarna inför nästa avtalsperiod har inletts mellan staten och avtalskommunerna. Kommunernas starka, regionala samarbete har fortsatts i flera olika arbetsgrupper.

Utvecklandet av centrumområdet har kommit igång väl i och med att byggandet av torgparkeringen inleddes. Fastighetsägarna kring torget har startat flera egna investeringsprogram i området i och med att byggandet av torgparkeringen inleddes. Under spetsprojektet Utvecklandet av centrumområdet har flera projekthelheter inletts, för vilka en separat rapporteringsdel uppgjorts.

Arkitekturtävlingen för Slottsudden bereddes 2019. I beredningen av tävlingen kombinerades olika sektorers utvecklingsmål till ett övergripande målbatteri för stadsutvecklingen. I helheten sammanslöts bl.a. den framtida nya fartygsterminalen, historiemuseet, havsutveckling och turism.

Staden har under 2019 berett flera helheter som konkurrensutsätts, vars inledningstidpunkter kommer att infalla under flera kommande år. Detaljplaneringen för Upplevelsecentrumet på Åbo bangård har skapat förutsättningar för att projektet eventuellt ska kunna inledas och genomföras.

Staden har utbud för egnahemstomter på olika håll i staden allt från Övre S:t Marie till öarna och det har funnits tomter på både anbudsrundor och listan över tomter som kan sökas fritt. Tomtreserven för bostadsbyggande i bolagsform har fortfarande varit begränsad. Situationen har avhjälpts bl.a. av att detaljplanen för Hertigshörnet bekräftades och kommunaltekniken blev färdig på Svalbergabrinken. Genom detta har man kunnat överlåta tomter och kunnat inleda byggandet av områdena.

Företagstomter har också funnits och finns ännu på listan över tomter som fritt kan sökas. Detaljplanebestämmelser för tomter som gynnar näringsverksamheten bör i fortsättningen utvecklas så att projekten kan skräddarsys enligt tomt.

Planeringen och genomförandet av utvecklingsåtgärderna för trafiksystemet framskrider som en del av generalplaneringen samt utredningar om Spårvägen/Superbussen. Principerna för bostads- och markpolitik bereddes och presenterades för beslutsfattande under 2019. Dokumentet förnyar utvecklingsprocesserna i anknytning till markanvändningen.

Stadskoncernens åtgärder för att förverkliga klimatpolitiken har varit lyckade. Under året har man startat flera externt finansierade projekt varmed man uppfyller målen för klimatplanen. Åbo har under 2019 fått synlighet och varit framme på internationella klimatforum.

Åbo stads personalrapport 2019

Personaldirektör Sinikka Valtonen 13.03.2020:

Då Åbo stads personalrapport för 2019 utarbetades beaktades programmet Personalen som resurs och de rekommendationer som Kommunarbetsgivarna gett för rapportering.

Programmet Personalen som resurs är en del av stadens strategihierarki. Programmet har som mål att förtydliga arbetsgivarens och hela personalens ansvar för hurdan arbetsplats Åbo stad är. Genom programmet Personalen som resurs strävar vi efter att ta fram mål och mätare för hur vi ska kunna sörja för att arbetet ökar välfärden, säkerställa att ändringar tas emot på ett konstruktivt och kontrollerat sätt samt stöda ett meningsfullt utförande av varje basuppgift genom bättre ledarskap.

I programmet Personalen som resurs ingår många mätare som anknyter till Kommun 10-enkäten. År 2019 genomfördes en stadens egen mellanenkät för välbefinnande, genom vilken vi kan granska ändringstrenderna för arbetshälsans olika delområden jämfört med år 2018. Mellanenkäten för arbetshälsa beskriver hur man i många ärenden utvecklats i rätt riktning och att åtgärderna varit effektiva. Bland annat upplevelser av våld och mobbning/trakasserier har minskat och framsteg har tagit i kontrollen över det egna arbetet och öppenheten för förändringar. Utvecklingsmål finns dock bl.a. gällande upplevelserna av att arbetet är meningsfullt och förandet av utvecklingssamtalen.

Det växande behovet av tjänster år 2019 sågs som allt större användning av arbetskraften. Användningen av arbetskraft uppgick till sammanlagt 10128,9 årsverken (årsverken utan sysselsatta och praktikanter). För hela personalens del presterades år 2019 sammanlagt 10 467,3 årsverken. Årsverkenas antal växte på alla sektorer. Med beaktande av organisationsförändringarna ökade användningen av arbetskraft, utan sysselsatta och praktikanter medräknade, med 166,1 årsverken (+1,7 procent) jämfört med det föregående året.

År 2019 ökade antalet sjukfrånvarodagar en aning, sjukfrånvaroprocenten var 4,5 (2018 4,3). År 2019 uppgick sjukfrånvaron i genomsnitt till 16,3 dagar per årsverke. Däremot har antalet personer utan hälsorelaterade frånvaron ökat. Sjukfrånvaron påverkas därmed i synnerhet främst av långa sjukfrånvaron.

Den ordinarie personalens snittålder 2019 var 46,2 år. Sammanlagt 237 personer avgick med ålderspension och 24 personer avgick med sjuk- eller invalidpension (2018 32). Genomsnittsåldern för dem som gick i pension 2019 var 62,5 år.

År 2019 steg rekryteringarna på Åbo stad med cirka 21 % och antalet lediga arbetsplatser ökade med cirka 44 % jämfört med det föregående året. Antalet lediga arbetsplatser var sammanlagt 2461, varav största delen i arbetsavtalsförhållande.

Antalet personer som deltagit i personalfortbildningar har hållits på samma nivå och upplevelserna om fortbildningens tillräcklighet har ökat. Utvecklingssamtalen minskade från det föregående året men erfarenheter om samtalens nyttighet bland de som deltagit i utvecklingssamtal har ökat.

Åbo stad	§	Sammanträdets datum	Ärende nr	1
Stadsstyrelsen	130	30.03.2020	4
Stadsfullmäktige	54	20.04.2020	9