Biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen 7.2.2020:

Stadsstyrelsen godkände 13.1.2020 § 5 följande beslutsförslag efter omröstning med rösterna 7–7, där ordförande Lauri Kattelus röst avgjorde:

”Stadsstyrelsen godkände avtalet ”Serviceavtal gällande halkbekämpnings- och uppvärmningssystemet för Åbo salutorgs område” (daterat 18.12.2019, bilaga 2) som ingås med Tori Energia Oy så att staden betalar den årliga kapitalavgiften på 255.000 euro för investeringen som en engångsersättning enligt en separat tabell över betalningsposter under 2020–2021 samt berättigar stadsmiljösektorns sektordirektör att göra eventuella mindre justeringar i avtalet och underteckna det.

Dessutom beslutar stadsstyrelsen att Åbo stad publicerar en direktupphandlingsannons enligt 58 § 2 mom. i upphandlingslagen innan ett upphandlingsavtal upprättas och att värderingsinstrumentet ska tas i beaktande och att man gällande avtal som godkänns genom ett genomförandebeslut ska försäkra sig om att arrangemangen inte innehåller olagligt statligt stöd.

Avtalet ingås inte genom detta beslut utan genom ett separat avtal som kan undertecknas först 14 dagar efter att direktupphandlingsannonsen har publicerats.”

Vid fullmäktiges sammanträde 27.1.2020 lämnade 33 ledamöter in ett undertecknat förslag om behandling av halkbekämpningslösningen för Salutorget och de omgivande gatuområdena i Åbo stadsfullmäktige.

Med beaktande av antalet undertecknare och bestämmelserna i förvaltningsstadgan beslutade fullmäktige 27.1.2020 § 11 att remittera förslaget för beredning i skyndsam ordning. Med avseende på hela salutorgsprojektets tidtabell och hanteringen av kostnader bör ärendet behandlas i skyndsam ordning vid fullmäktiges sammanträde 24.2.2020.

Innehållet i serviceavtalet som stadsstyrelsen godkänt har preciserats så att avgiften som staden betalar enligt förbrukning för energi som producerats i solfångare motsvarar 95 % av priset för returvärme från fjärrvärmenätet vid motsvarande tidpunkt. Även om priset för returvärme emellertid är lägre än priset för solenergivärme, betalar staden alltid högst enligt prisnivån för returvärme.

Till skillnad från vad som tidigare avtalats skulle staden inte längre delegera upphandlingen av torgets ytkonstruktioner som den har kostnadsansvaret för, utan skulle upphandla själv dessa entreprenader och material i enlighet med lagen om offentlig upphandling. På så sätt säkerställer staden att upphandlingen görs till marknadspris, men tar å andra sidan ansvar för kvaliteten på och byggtidtabellen för gällande konstruktion.

Offentlig upphandling av det egentliga snö- och issmältningssystemet för Salutorget genom konkurrensutsättning skulle i detta skede medföra risker. Att separera delvis gemensamt utnyttjade konstruktionsdelar i hybridsystemet som bygger på solfångare och returvärme från fjärrvärmenätet, samt att dela upp upphandlingen mellan staden och Tori Energia Oy skulle tekniskt sett vara mycket krävande och förutsätter att systemet planeras på nytt. Dessutom befinner sig konstruktionsdelarna som upphandlas delvis i Turun Toriparkki Oy:s lokaler och inuti anläggningens strukturer, vilket ytterligare försvårar genomförandet av konkurrensutsättningen. Samma problem gäller också upphandlingen av ett stadsägt system som endast baserar sig på returvärme från fjärrvärmenätet.

I kostnadsförslaget har man strävat efter att säkerställa den rätta prisnivån för byggande och material med hjälp av en tabell över enhetspriserna för konstruktionsdelar i ett system som baserar sig på vanlig returvärme och byggs upp enbart för stadens bruk samt genom en beskrivning av de konstruktioner som behövs. Utomstående utlåtanden har begärts om riktigheten av denna kostnadsnivå, så att man har kunnat försäkra sig om att upphandlingen inte innehåller olagligt statligt stöd.

Projektchef Janne Laine och fastighetsutvecklingsdirektör Jouko Turto 7.2.2020:

Utgångspunkter för upphandlingen 

Stadsfullmäktige har vid sitt sammanträde 18.6.2012 beslutat att godkänna ett förslag till detaljplaneändring för det allmänna området Salutorget samt delar av Eriksgatan, Auragatan, Universitetsgatan och Köpmansgatan i VI:e stadsdelen. Målet med detaljplanen har varit att förstärka den kommersiella dragningskraften i centrum när det gäller konkurrensen med kommersiella koncentrationer utanför centrum. Det har funnits ett behov av att förbättra Salutorgets röriga allmänna framtoning och tillgänglighet. Genom att flytta parkeringen under marken har man kunnat planera lösningar som förbättrar förutsättningarna för gång- och cykeltrafiken och skapar en trivsam promenadinriktad stadsmiljö. Ett av de viktigaste målen har varit att förbättra tillgängligheten för fotgängare omkring torget där även kollektivtrafikens knutpunkt ligger.

I planbeskrivningen för Salutorget konstateras att torgets yta kan förses med uppvärmning. Utöver tillgängligheten konstaterar miljöhälsovården i sitt utlåtande att det med tanke på luftkvaliteten är viktigt att torgets yta hålls fri från snö och is.

Planeringen av Salutorget och de omgivande gatorna påbörjades 2015. Gatuplanerna och planen för torgets allmänna områden har utgått från ett system för att hålla området snö- och isfritt i enlighet med målet som satts upp i samband med planläggningen. I samband med planeringen har systemet utvidgats så att det även täcker Köpmansgatans gårdsgata vid torget.

I samband med att fullmäktige 30.5.2016 § 94 godkände torg- och gatuplanerna för Salutorget och de omgivande gatorna har den beslutat att halkbekämpningen i området ska åtgärdas genom ett snö- och issmältningssystem. Genom lösningen garanteras en miljö som är trygg, trivsam, angenäm och högklassig året runt.

Bindande verkan av gatuplanen och planen för allmänna områden

Enligt 41 § i markanvändnings- och byggförordningen ska man i en gatuplan ange för vilka olika ändamål gatuområdet används samt hur gatan passar in i omgivningen och påverkar miljöbilden, om det på grund av områdets eller byggåtgärdens natur är nödvändigt. Av gatuplanen ska framgå principerna för trafikarrangemangen på gatan, torrläggning och ledande av regnvatten, gatans höjdläge och beläggningsmaterial samt vid behov planteringar samt fasta konstruktioner och anläggningar.

Enligt 46 § i markanvändnings- och byggförordningen ska principerna för bebyggandet och användningen av området presenteras i en plan för en park eller något annat allmänt område. Om planen för ett allmänt område är av särskild betydelse för ägarna och innehavarna av fastigheter på de angränsande områdena, för dem som använder området eller för miljöbilden, ska vid beredningen av planen för området i tillämpliga delar iakttas samma förfarande som vid beredningen av en gatuplan.

Om systemet för att hålla Salutorget snö- och isfritt inte byggs, leder detta till ändringar i gatuplanerna. Utgångspunkten för beläggningsmaterial och torrläggning har varit att bygga ett system för att hålla området snö- och isfritt. Gatuuppvärmning har tagits upp i gatuplanerna och planen för allmänna områden och har i form av varaktig konstruktion godkänts som en del av planerna.

Det är motiverat att presentera snö- och issmältningssystemet i gatuplanerna, eftersom det begränsar användningen av ytan och konstruktionsskikten i framtiden samt orsakar högre underhållskostnader för kabel- och anläggningsägarna. Snö- och issmältningssystemet kan under senaste tiden ha varit utgångsinformation och förväntat värde för investeringar hos flera aktörer i området. Att hålla området fritt från snö och is minskar mängden sandningssand som hamnar in i fastigheterna. Då sandningssandet hamnar in i fastigheterna ökar det betydligt behovet av underhåll och reparation av golvytor, dörrmekanismer, hissar och rulltrappor i butiker och andra offentliga rum.

Om systemet inte byggs avviker lösningen från planen för allmänna områden, gatuplanen och syftet med detaljplanen. Eftersom lösningen direkt påverkar de omgivande fastigheternas renlighet och underhållskostnadernas storlek kan slopandet av systemet medföra klagomål eller eventuella skadeståndskrav.

Beslutsförslaget om att godkänna de ändrade gatuplanerna kan föreläggas snabbt för nytt beslut. Ändringen och framläggningen av gatuplanerna samt beredningen av beslutsfattandet uppskattas ta cirka 4 månader. Om parterna överklagar de nya planerna kan tiden för att de nya planerna vinner laga kraft emellertid ta 1–2 år, dvs. lika länge som det tog för den gällande gatuplanen att vinna laga kraft. Ändringar av utgångsuppgifterna för det pågående projektet eller osäkerhet kring lösningen som ska genomföras är ohållbart med tanke på hela Salutorgsprojektets framskridning.

Prisbildningen för stadens snö- och issmältningssystem

De första kostnadsförslagen för ett snö- och issmältningssystem som tas upp i den allmänna planen utarbetades i samband med planläggningen. Enligt den omfattning som tas upp i den allmänna planen, dvs. 17.900 m², beräknades de totala kostnaderna uppgå till sammanlagt cirka 3.1 M€. Stenläggning ingick i enhetspriset 162 €/m² i kostnadsförslaget. Enhetspriset för enbart snö- och issmältningssystemet var 145 €/m².

I gatuplaneringsskedet fastställdes att systemet för tillfället omfattar 24.472 m² som ska användas som grund för beräkningen av arealen. Enhetspriset för systemet blev 175 €/m². I planläggnings- och gatuplaneringsskedet har kostnadsförslag för torgområdet utarbetats av Rapal Oy, Ramboll Finland Oy och WSP Finland Oy som en del av beställda planeringsarbeten. Snö- och issmältningssystemet har i alla projektskeden ingått i det totala kostnadsförslaget för projektet.

År 2015 har staden låtit utföra geoenergiutredningar i centrum i samband med beredningen av en underjordisk detaljplan. I samband med utredningarna har diskussioner förts om användningen av energipålar och utnyttjandet av energin som dessa framkallar som värmekälla för snö- och issmältningssystemet. Användningen av energipålar skulle emellertid ha förutsatt stadens deltagande i pålningslösningen för Torgparkeringen så att energipålar skulle ha borrats in i parkeringsanläggningens grundpålar djupt in i bergsrummet. Enligt expertbedömningar skulle detta ha förutsatt minst 350 värmebrunnar, vilket innebär att investeringskostnaderna skulle ha varit mångfaldiga jämfört med en lösning som enbart fungerar med returenergin från fjärrvärmenätet. Å andra sidan skulle det tjocka lerskiktet ha försämrat energipålarnas verkningsgrad.

Åbo stadsmiljösektor började utarbeta byggplaner för Salutorget i september 2018. Vid det inledande mötet 12.9.2018 diskuterades uppvärmningen av gatorna och konstaterades att staden utreder möjligheten att använda energipålar i stället för fjärrvärmeenergi.

Turun Toriparkki Oy och NollaE kontaktade staden 27.11.2018 och lade fram ett förslag om ett hybridsystem som bygger på s.k. solenergi. Med tanke på systemets funktion var det en förutsättning att det planeras som en helhet. Att föra vidare planeringen av enbart ett snö- och issmältningssystem upplevdes som slöseri med resurser.

Enligt förslaget genomförs halkbekämpningen med hjälp av ett s.k. traditionellt snö- och issmältningssystem som installeras under torgets stenläggning. Det handlar om ett s.k. hybridsystem där rör som installerats på ytan samlar in energi i marken om somrarna och värmer upp torgets ytskikt om vintrarna.

Systemet utnyttjar den solenergi som lagrats i marken samt värmeenergi från returvärmen från fjärrvärmenätet. Dessutom kopplas systemet till fjärrvärmenätet för att också returenergin från fjärrvärmenätet kan lagras in i marken. Oberoende av produktionssätt leds värmeenergin in i marken via samlare som installerats inuti stålrörspålarna. Rören frigör värmeenergi i lerskiktet i omedelbar närhet av pålarna (1,4 m).

Arbets- och näringsministeriet har i sitt meddelande av 7.12.2018 meddelat att det beviljat 1,3 M€ energistöd för att bygga upp ett solvärmesystem och lager i anslutning till Salutorgets nya underjordiska parkeringsanläggning.

Vid planeringsmötet 14.12.2018 avbröt staden planeringen av snö- och issmältningssystemet som var avsett att utarbetas i samband med planeringen av torgbygget. Tori Energia Oy har lämnat in ett första förslag till innehåll och principer i serviceavtalet 26.2.2019. Till följd av avtalsförhandlingarna upprättades ett serviceavtal först i höst och behandlades första gången i stadsstyrelsen 21.10.2019 samtidigt som de övriga besluten gällande salutorgsprojektet.

Tori Energia Oy och Åbo Energi Ab bygger genom ett gemensamt konsortium ett progressivt energisystem som bygger på förnybar energi för att betjäna det nya Salutorgets behov. Avsikten är att bygga världens största system för insamling av solenergi på Salutorgets yta. Energin som systemet producerar lagras i en s.k. värmeackumulator, som installeras i lerjorden under parkeringsutrymmena.

Tori Energia Oy förvaltar systemet och producerar, lagrar och distribuerar värmeenergi. Konsortiumavtalet inbegriper ett köpeavtal om att utnyttja returvärme från fjärrvärmenätet och ger Åbo Energi möjlighet att lagra returvärmen i värmeackumulatorn.

Tori Energia Oy kombinerar lagringen av solenergi och returvärmen från fjärrvärmenätet och producerar till följd av detta värmeenergi för att värma upp parkeringsutrymmen, paviljongbyggnader och underjordiska affärslokaler. Systemet utnyttjas samtidigt för att bekämpa halka på Salutorgets torg- och gatuområden, med undantag av fordonskörbanorna vid Auragatan och Eriksgatan.

Ovannämnda lösning underlättar utmärkt uppnåendet av stadens klimatmål. Solenergi är fullständigt utsläppsfritt och lagringen av den returvärme från fjärrvärmenätet som producerats med förnybart bränsle i värmeackumulatorn förbättrar fjärrvärmesystemets effektivitet. Dessutom behövs det inga förbränningsmotorfordon för att ta bort snö och bekämpa halka i framtiden.

Tack vare det dubbelriktade systemet för energiinsamling som Tori Energia Oy och Åbo Energi Ab bygger som ett konsortium behöver staden inte separat investera i ett halkbekämpningssystem, utan torg- och gatuområdena hålls fria från snö och is genom att köpa tjänsten av konsortiet. Serviceavtalet omfattar planering, genomföring, finansiering och användning av systemet.

Staden betalar kapitalandelen som ingår i systemets investeringskostnader. Andelens storlek motsvarar kostnaden för ett snö- och issmältningssystem som grundar sig på returvärmen från fjärrvärmenätet. Med hjälp av avtalet kan Tori Energia Oy utnyttja uppvärmningsrören också för insamling av energi och staden kan på motsvarande sätt skaffa energin som används för halkbekämpning till ett 5 % förmånligare pris, då energin produceras med solenergi i stället för fjärrvärme.

Utgångspunkten för avtalets kapitalandel på 4,13 M€ är i varje fall det belopp som blir stadens investeringskostnad, vilket bildas av byggandet av ett system som enbart fungerar med returvärmen från fjärrvärmenätet. Vid fastställandet av kapitalavgiften användes enhetspriset 178 €/m² samt den avtalsenliga arean 23.250 m².

Byggandet av ett hybridsystem

Själva insamlingen av solenergi genomförs genom en kombination av ett rörsystem för halkbekämpning och en solenergifångare. Om rören endast skulle användas för någondera av de ovannämnda användningsändamålen, skulle dess detaljer planeras och byggas på olika sätt. Utgångspunkten för att hålla torget fritt från snö och is är en jämn värmeproduktion i hela området under noggrant reglerade förhållanden för att säkerställa en tillförlitlig halkbekämpning.

En större mängd solenergi samlas in från de områden där den i större utsträckning överförs via stenläggningen till rörsystemet. För att det dubbelriktade systemet ska fungera är det ytterst viktigt att det granskas som en helhet, där rörens storlek och mängd samt optimeringen som görs genom programmering och regleranordningar effektiviserar energiförbrukningen för att uppnå bästa verkningsgrad.

Till halkbekämpningssystemet hör förutom ytrören även fördelningsbrunnar och fördelningsstockar med reglering och avstängningsventiler, stamrör och fördelningsrör, cirkulationsvattenpumpar, valvgenomföringar, värmedistributionscentral, värmeväxlare, expansions- och tryckhållningssystem samt en regleranordning. En del av ovannämnda anordningar placeras i tekniska utrymmen i anslutning till parkeringsanläggningen. Dessa utrymmen byggs separat för systemet. Tori Energia Oy har kommit överens med Tori Parkki Oy om att det investerar i de tekniska utrymmena ifall ett integrerat system byggs.

På grund av att utrymmet mellan parkeringsanläggningens takvalv och torgytan är så snävt måste också fördelningsstockarna, fördelningsrören och stamrören placeras i parkeringsanläggningens lokaler. De övriga lösningarna är tekniskt sett nästintill omöjliga att genomföra. De skulle öka de totala kostnaderna betydligt och förlänga tiden som går åt till torgytans byggande. Byggandet av systemet kräver tiotals genomföringar genom vattentätningen och ansvaret för hur vattentäta parkeringsanläggningen och affärslokalerna är överförs naturligtvis till den som bygger systemet.

Ytrören måste kunna byggas i faser, t.ex. per varje område med fördelningsrör. När man arbetar på däcket måste systemet byggas i faser så att det är möjligt att röra sig i området. Maskinellt arbete är inte möjligt direkt ovanför däckets vattentätning, utan arbetet måste ske på en färdig betongplatta.

Eftersom stamrören, fördelningsstockarna och fördelningsrören delvis finns inne i parkeringsanläggningen och konstruktionerna måste ytrören byggas samtidigt med anläggningens däckkonstruktion så att genomföringarna görs före vattentätningen. Då två olika beställare och entreprenören ansvarar för planeringen och samordningen av arbeten är risken hög för att tidtabellen och den tekniska kvaliteten inte håller.

Systemets effektivitet beror på planeringen av detaljer, genomförandet och ”körningen” av systemet så att dess tekniska konstruktionsdelar stöder helheten. För att systemet ska fungera ska planeringen och genomförandet ligga i händerna på en enda aktör, vilket ger ett tydligt ansvar för att systemet ska fungera. Å andra sidan bildar system som byggts separat från varandra sannolikt inte en fungerande helhet.

I samband med arrendeavtalet har fullmäktige beslutat att utrymmena ovanför vattentätningen på parkeringsanläggningens övre bjälklag förvaltas av staden. Staden ansvarar också för konstruktionerna. Enligt serviceavtalet förblir utrymmena ovanför vattentätningen i stadens ägo och förvaltning så att staden endast ger sitt samtycke till placeringen av de tekniska anordningar som systemet förutsätter.

Enligt serviceavtalet ägs systemets tekniska konstruktion i fortsättningen av Tori Energia Oy. Denna lösning skulle väsentligt minska stadens ansvar i fråga om eventuella läckor och andra problem som systemets riskkonstruktioner kan tänkas orsaka, och förbättrar således stadens ställning jämfört med vad som konstaterats i arrendeavtalet. Efter att serviceavtalet godkänts ska nödvändiga precisioner göras i ansvarsfördelningstabellen mellan Turun Toriparkki Oy och staden.

Prisbildningen för snö- och issmältningen

I förhandlingarna med Tori Energia Oy har man uppnått ett resultat gällande prissättningsmodellen i serviceavtalet så att avtalets årskostnad består av kapitalkostnaden för investering i systemet, den årliga energikostnaden som baserar sig på mätning och energikälla samt skötsel- och underhållskostnaderna för systemet.

För att undvika finansieringskostnader betalas kapitalkostnadens andel om 4,13 M€ proaktivt enligt en separat tabell över betalningsposter under 2020–2021 i stället för 25 års annuitet under avtalsperioden.

Staden betalar Tori Energia Oy en energiavgift för den värmeenergi som används för att hålla torgområdet fritt från snö och is. Avgiften grundar sig på mätningar och består av två komponenter:

Systemet uppskattas fungera i cirka 700–900 timmar under ett normalt år och dess driftstemperatur ligger mellan +5 °C och -15 °C. För att värma upp ytan krävs cirka 300 W/m2. Användningen av systemet grundar sig på värmeregleringskurvor och automatisk reglering. Ovannämnda driftstemperaturer och kapacitetsbehov betyder alltså inte att systemet hela tiden drivs med full kapacitet.

Den årliga energiavgiften uppskattas till cirka 335.000 € på basis av väderleksförhållandena 2017. Storleken på energiavgiften varierar årligen efter mängden uppvärmning som har använts och hur mycket fjärrvärme- eller solenergi som har använts för att producera den. Mängden energi som går åt till att hålla området snö- och isfritt påverkas inte av hur den produceras. Serviceavtalet ger möjlighet att utnyttja endast miljövänligt och förmånligare solenergi.

På basis av underhållskostnaderna för redan genomförda snö- och issmältningssystem är de årliga underhållskostnaderna 3,00 €/m2 (moms 0 %) som binds till levnadskostnadsindexet, dvs. cirka 70.000 euro för hela området för tillfället.

När det gäller förnybara kolneutrala energiformer såsom vind- och solenergi är produktionskostnaden till synes liten. Däremot är investeringskostnaden stor. Priset för energi från en värmeackumulator som laddas med solenergi bildas av följande faktorer, varav den största är investeringsutgifterna;

Mekaniskt vinterunderhåll

Den årliga kostnaden för mekaniskt vinterunderhåll, som var ett av alternativen för att hålla torgområdet fritt från snö och is, är cirka 210.000 euro. Priset baserar sig på ett anbud av den entreprenör som sköter vinterunderhållet i centrum. Priset omfattar halkbekämpning av torget och de omgivande gatorna genom sandning och saltning. Dessutom inbegriper priset plogning, lastning och borttransportering av snö, avlägsnande av sandningssand och ökat behov av att tvätta torgområdet och underhålla linjedräneringsbrunnarna.

Årskostnaden är i princip en fast kostnad för varje avtalsperiod, oberoende av behovet av vinterunderhåll som de årliga växlingarna i väderleksförhållandena orsakar.

Snö- och issmältningssystemet anskaffas separat från solfångaren

Om staden beslutar att skaffa systemet för att hålla torget med omgivande gator fria från snö och is som en separat anskaffning, ska nya byggplaner utarbetas för systemet. Byggandet av ett separat snö- och issmältningssystem utesluter dessutom byggandet av ett system med solfångare, och därmed ett lägre pris för värmeenergi jämfört med returvärmen från fjärrvärmenätet. Årskostnaden för användningen av värmeenergi är åtminstone samma som kostnaden för värme som skaffas via serviceavtalet, och den kalkylerade investeringskostnaden är samma som kapitalkostnaden i serviceavtalet.

Eftersom staden inte har utarbetat en separat byggplan för snö- och issmältningssystemet finns det inte en noggrannare beräkning av byggnadsdelarna tillgänglig. Enhetspriset på 175 €/m² som läggs fram i kostnadsförslaget omfattar dock planering och byggande av hela systemet inklusive alla anskaffningar och installeringar. I tabell 1 presenteras på finska en beräkning av hur enhetspriset bildas. Beräkningen grundar sig på antalet rör i systemet samt de utrymmen och anordningar som dessa kräver.

Som ytrör används PEX 25x2,3 syrediffusionsspärrade rör.  Det behövs 5 meter rör för varje kvadratmeter som ska uppvärmas (1mx1m), så den totala mängden ytrör är 116 kilometer.

Värmeenergin fördelas jämnt i ytrören via cirka 35 fördelningsstockar. På varje fördelningsstock fästs 2 stycken slingor till 24 ytrör. I och med att en rörslinga täcker ett cirka 15 m² stort område, är den totala ytan för en värmekrets cirka 350 m². Värmekretsarnas ytor varierar enligt deras placering så att områdena bättre kan kontrolleras som helheter. Till exempel antas värmekretsarna för vattenelement och skridskoåkning endast omfatta ifrågavarande områden, vilket innebär att deras drifttider bättre kan regleras.

Fördelningsstockarna och fördelningsrören byggs av syrafast stål (DN65). Längden på en fördelningsstock med två rör är cirka 11 meter. Sammanlagt 96 stycken 10 cm långa rörnipplar svetsas fast i den för anslutning av rörslingor. Varje fördelningsstock förses med syrefasta DN65 avstängningsventiler (4 st.) med hjälp av vilka värmekretsarna kan stängas eller styras vid behov. Dessutom monteras DN25 ventiler med rörklämmor på fördelningsrörens in- och uttag för systemets avluftning och påfyllning. Det behövs 140 st. av båda ventilerna. Av priset för fördelningsrör kostar materialen för enbart DN65 ventiler cirka 50.000 euro och för DN25 ventiler cirka 14.000 euro.

Avstängnings- och avluftningsventilerna placeras i fördelningsstockarnas och stamrörens kopplingsställen. För att det ska vara möjligt att reglera och använda ventilerna ska dessa ställen kunna nås i alla situationer.  En s.k. underhållsbrunn behöver cirka 4 m² utrymme per fördelningsstock. På markburna områden byggs underhållsbrunnarna som betongbrunnar och på andra områden i underjordiska rum.

Uppvärmningsenergin överförs med hjälp av värmeväxlare till stamrören som leder till varje fördelningsstock. Om det byggs 4 värmedistributionsrum ska det finnas ett stamrör från var och en av dessa värmedistributionsrum till 9 underhållsbrunnar. Om värmedistributionsrummen placeras optimalt är längden på stamrörsystemet cirka 2000 meter. I praktiken måste utrymmena placeras så att villkoren för deras användningsändamål och omfattning uppfylls. Stamrören byggs av stål och isolerat inuti underjordiska utrymmen och av plast och isolerat på markburna områden. Storleken på rören är DN65–DN75. Priset för utrymmen som anordningarna kräver har enligt stadens tidigare beslut räknats enligt kvadratpriset för lagerutrymmen 2.500 €/m2.

Byggplaneringen uppskattas ta 2–3 månader. Vid planeringen är tillgången till alla utgångsuppgifter den största utmaningen.  För att kunna påbörja planeringen behövs uppgifter om var de underjordiska utrymmena som ska byggas eller hyras kommer att ligga. Dessutom ska placeringen av stamrör i de underjordiska utrymmena diskuteras med Turun Toriparkki Oy som en separat ärendehelhet. Byggplaneringen kan inledas då ovannämnda uppgifter om placeringen av rör, anordningar och värmeväxlare samt anslutningarna till fjärrvärme finns tillgängliga. Dessa förhandlingar uppskattas ta 2–3 månader.

Byggandet kan konkurrensutsättas efter planeringen. Med tanke på samordningen av arbeten kan ett alternativ vara underordnad sidoentreprenad där stadens entreprenör arbetar underordnat för områdets huvudentreprenör. Problemet är att huvudentreprenadsavtalet för tillfället inte tar upp huvudgenomförarens skyldigheter i anslutning till detta, och om denna avtalsmodell väljs lär det innebära ersättningar också till huvudentreprenören. Med tanke på dessa kostnader är det tydligast antingen med timfakturering eller med självkostnadspris.

Oberoende av entreprenadform kommer konkurrensutsättningen att ta 2–3 månader. Om förhandlingarna och planeringen delvis genomförs samtidigt och möjligheten till förhandsanmälning utnyttjas vid konkurrensutsättningen kan den totala tiden för upphandlingen koncentreras till 4–6 månader. Om planeringen med andra ord inleds i början av mars 2020 kan entreprenören påbörja byggarbetet 4–6 månader efter att valet av entreprenör vunnit laga kraft, dvs. sommaren 2020.

Målet är att parkeringsanläggningen blir färdig i november 2020. Turun Toriparkki Oy har uppskattat att konkurrensutsättningen av snö- och issmältningssystemet som stadens eget projekt skulle leda till att anläggningen inte kan tas i bruk inom den godkända tidtabellen. Detta kan orsaka extra kostnader på upp till 2,4–6 M€ beroende på den totala längden på fördröjningen.

Dessa fördröjningskostnader kan på motsvarande sätt förorsaka staden ersättningsskyldighet.

Även om det skulle vara möjligt att förkorta dröjsmålstiden som det eventuella ersättningskravet grundar sig på genom att påskynda planeringen och entreprenadtiderna, höjs entreprenadkostnaderna avsevärt av en alltför snäv byggtidtabell vid konkurrensutsättningen eller en onödig överbelastning av byggplatsen.

Ansvar för anskaffningen av ytkonstruktioner

Enligt principen som stadsstyrelsen tidigare godkänt konkurrensutsätter staden anskaffningen av stenläggningsmaterial och levererar det till byggplatsen med installeringsutrustning. Som en del av installationen av systemet är det på motsvarande sätt Tori Energia Oy som konkurrensutsätter och låter bygga alla konstruktioner ovanför vattentätningen inklusive stenläggningen som hör till stadens kostnadsansvar enligt stadens byggplaner för torget och gatorna.

Som en del av detta förfarande har Tori Energia Oy förbundit sig att lämna Åbo stad ett anbud på de projektdelar som staden ska betala, och staden ska godkänna kostnadsandelen innan den godkänner beställningen av arbetena. Om parterna inte når en överenskommelse om arrangemangets villkor och kostnader kan staden om den vill konkurrensutsätta och bygga de konstruktioner vars kostnader den ansvarar för på det sätt som den själv väljer.

Om ifrågavarande förfarande som tidigare godkänts inte kan anses tillräckligt för att kontrollera kostnadsansvaren för de konstruktioner som staden ansvarar för kan staden själv konkurrensutsätta byggandet av motsvarande konstruktioner. Då är det skäl att se till att byggandet av de konkurrensutsatta konstruktionerna kan integreras till en del av helheten av salutorgets byggplats. En övergripande kontroll är nödvändig för att säkra konstruktionernas kvalitet och byggandets livscykelansvar. Den har dessutom en central betydelse när det gäller kontrollen över byggandets tidtabell och kostnader.

Om det bestäms att staden fungerar som offentlig upphandlande enhet i fråga om torgets ytkonstruktioner, kan staden konkurrensutsätta ytkonstruktionerna ovanför vattentätningen som den ansvarar för som enhetsprisentreprenad. Entreprenaderna genomförs som underordnade sidoentreprenader till de huvudentreprenader som bygger områdets underjordiska konstruktioner och solenergisystem.

Då ska ersättningarna för huvudgenomförarens ökade ansvar förhandlas med huvudentreprenörerna innan anbudsförfarandet inleds. Staden svarar för projektets tidtabell och tekniska kvalitet i egenskap av upphandlande enhet och den som påbörjar projektet. Innan en upphandlingsannons publiceras fattar stadsmiljönämnden ett beslut om påbörjandet av upphandlingen.

Alternativt kan staden genom ett anmälningsförfarande söka kandidater till byggandet av konstruktionerna ovanför vattentätningen som staden ansvarar för. Bland alla som anmält sig väljs 3–5 aktörer till förhandlingsförfarandet. Urvalsgrunden är aktörernas referenser, ekonomiska situation och personalkompetens. Om mindre än tre kandidater uppfyller de uppställda kraven ombes alla lämna in ett preliminärt anbud. Då är entreprenadformen enhetsprisentreprenad.

Användningen av förhandlingsförfarande vore motiverat i synnerhet med tanke på upphandlingens karaktär, komplexitet och risker. Genom förhandlingsförfarandet kan man på bästa sätt försäkra sig om arbetenas samordning, entreprenadgränserna och tidtabellerna. Huvudgenomförarens ansvar kan avgöras under förhandlingsförfarandet. Ansvaret för tidtabellerna ligger dock fortfarande hos staden.

Innan en upphandlingsannons publiceras fattar stadsmiljönämnden ett beslut om påbörjandet av upphandlingen.

Direktör Tuomas Heikkinen 7.2.2020:

Systemet för att hålla torg- och gatuområdena fria från snö och is upphandlas som en direktupphandling av tekniska skäl enligt 40 § 2 mom. 2 punkten i lagen om offentlig upphandling och koncession (1397/2016, upphandlingslagen). Snö- och issmältningssystemet som föreslås ovan kan inte genomföras på ett annat förnuftigt eller ersättande sätt vars miljöverkningar skulle vara motsvarande eller likartade som i alternativet som föreslås.

Uppvärmning genom solenergi minskar betydligt CO2-utsläppen jämfört med ett system som bygger på fossila bränslen. Uppvärmning som grundar sig på solenergi och lerkonstruktion kombinerat med lagring av returvärme från fjärrvärmenätet är effektivt med tanke på snö- och issmältningen, något som väsentligt minskar risken för halka samt föremåls- och personskador.

Ett tekniskt hinder för andra snö- och issmältningssystem utgörs även av att det översta betongskiktet är på grund av bestämmelsen om höjdläget i detaljplanen så tunt, vilket innebär att det är näst intill omöjligt att installera normala rör eller andra snö- och issmältningssystem.

Eftersom Tori Energia Oy, som på basis av arrendeavtalet tekniskt sett förvaltar värmeproduktionssystemet, och Åbo Energi Ab, som äger det regionala fjärrvärmenätet, har ingått ett konsortiumavtal gällande leverans och lagring av värmeenergi i Salutorgets område kan värmeenergileveranser i anslutning till tjänsten för att hålla torget och gatorna fria från snö och is i praktiken inte skaffas från andra leverantörer.

Eftersom fullmäktige uppsatt ett mål om att staden ska vara kolneutralt före 2029 och Salutorgets tekniska omgivning i centrum är mycket utmanande, har upphandlingsobjektet inte heller konstgjort begränsats på det sätt som avses i 40 § 2 mom. 2 punkten i upphandlingslagen.

Trots att det enligt utredningen inte finns något annat innovativt eller i övrigt genomförbart och förnuftigt sätt att bygga snö- och issmältningssystemet med beaktande av stadens miljömål, de systemtekniska egenskaperna, Salutorgets övriga tekniska omgivning och det begränsade antalet värmeenergileverantörer, är det ändamålsenligt att staden publicerar en direktupphandlingsannons i enlighet med 58 § 2 mom. i upphandlingslagen innan ett upphandlingsavtal ingås.

Syftet med beredningen av ärendet har varit att försäkra sig om att arrangemangen inte innehåller statligt stöd. För detta syfte har begärts ett utvärderingsutlåtande av Granlund Oy och Rapal Oy om kostnaderna för systemet som staden täcker med kapitalavgiften.

Bilaga 1Serviceavtal om halkbekämpnings- och uppvärmningssystemet för Åbo salutorgs område

Tilläggsmaterial 1Teknisk beskrivning av energisystemet (på finska)

Tilläggsmaterial 2Granlund Oy:s och Rapal Oy:s utvärderingsutlåtanden om kostnaderna för systemet som täcks med stadens kapitalavgift (på finska)

Tilläggsmaterial 3Turun Toriparkki Oy:s skrivelse (på finska)

Stadsdirektör Minna Arve:

FörslagStadsstyrelsen beslutar att stadens konkurrensutsättning av torgets ytkonstruktioner som staden ansvarar för bereds utan dröjsmål för stadsmiljönämnden på det sätt som är mest ändamålsenligt så att upphandlingen kan inledas.

Stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige beslutar att godkänna avtalet ”Serviceavtal gällande halkbekämpnings- och värmesystemet för Åbo salutorgs område” i bilaga 1 som ingås med Tori Energia Oy så att staden betalar en kapitalavgift på 4,13 M€ för investeringen enligt en separat tabell över betalningsposter under 2020–2021 samt

berättigar stadsmiljösektorns sektordirektör att göra eventuella mindre justeringar i avtalet och underteckna det.

Dessutom föreslår stadsstyrelsen för fullmäktige att Åbo stad publicerar en direktupphandlingsannons enlig 58 § 2 mom. i upphandlingslagen innan det ingår ett upphandlingsavtal och

att utvärderingsutlåtandena som getts ska tas i beaktande när det gäller avtal som godkänns genom genomförandebeslut samt att man ska försäkra sig om att arrangemangen inte innehåller olagligt statligt stöd.

Avtalet ingås inte genom detta beslut utan genom ett avtal som ingås separat och som kan undertecknas först 14 dagar efter att en direktupphandlingsannons har publicerats.

BeslutFörslaget godkändes.

Achrén anmälde jäv och avlägsnade sig från sammanträdet för den tid som ärendet behandlades.

Projektchef Janne Laine deltog i sammanträdet för att redogöra för ärendet.

Bilaga 1Serviceavtal om halkbekämpnings- och uppvärmningssystemet för Åbo salutorgs område

Tilläggsmaterial 1Teknisk beskrivning av energisystemet (på finska)

Tilläggsmaterial 2Granlund Oy:s och Rapal Oy:s utvärderingsutlåtanden om kostnaderna för systemet som täcks med stadens kapitalavgift (på finska)

TilläggsmaterialTurun Toriparkki Oy:s skrivelse (på finska)

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutar godkänna avtalet ”Serviceavtal gällande halkbekämpnings- och värmesystemet för Åbo salutorgs område” i bilaga 1 som ingås med Tori Energia Oy så att staden betalar en kapitalavgift på 4,13 M€ för investeringen enligt en separat tabell över betalningsposter under 2020–2021 samt

berättigar stadsmiljösektorns sektordirektör att göra eventuella mindre justeringar i avtalet och underteckna det.

Dessutom beslutar stadsfullmäktige att Åbo stad publicerar en direktupphandlingsannons enlig 58 § 2 mom. i upphandlingslagen innan det ingår ett upphandlingsavtal och

att utvärderingsutlåtandena som getts ska tas i beaktande när det gäller avtal som godkänns genom genomförandebeslut samt att man ska försäkra sig om att arrangemangen inte innehåller olagligt statligt stöd.

Avtalet ingås inte genom detta beslut utan genom ett avtal som ingås separat och som kan undertecknas först 14 dagar efter att en direktupphandlingsannons har publicerats.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet 

Då behandlingen av ärendet inleddes meddelade ordförande Rantanen att hon med stöd av 145 § i förvaltningsstadgan begränsar anförandena som hålls i talarstolen på podiet till högst 5 minuter vid behandlingen av detta ärende.

Framlagt remissförslag och dess behandling

Lumme lämnade understödd av Laivoranta följande remissförslag:

”Fullmäktige beslutar remittera ärendet till stadsstyrelsen för ny beredning med följande krav:

1.   Investeringspriset (nuv. 4,13 M€) sänks så att det motsvarar marknadspriset och att förhållandet mellan priset på energin från värmeackumulatorn och priset på returvärme (för tillfället 95 %) justeras neråt.

2.   Kostnaderna för de tekniska lokalerna delas jämt mellan staden och TOE. I mån av möjlighet inkluderas stadens andel i de lokaler som staden har förbundit sig att hyra från Turun Metro Oy.

3.   Ansvarsfördelningen i avtalet preciseras så att TOE förbinder sig att på egen bekostnad ansvara för de avvikelser som dess verksamhet orsakar samt för nödvändiga alternativa lösningar med tillhörande risker.

4.   Ett nytt avtal föreläggs stadsstyrelsen för godkännande så fort som möjligt.

Dessutom förutsätter stadsfullmäktige att stadsstyrelsen underrättas regelbundet om hur projektet framskrider.

Då diskussionen avbrutits framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar "ja", om "nej" vinner, har Lummes remissförslag blivit godkänt. Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 34 fullmäktigeledamöter en fortsatt behandling av ärendet och 31 fullmäktigeledamöter understödde Lummes remissförslag, 2 fullmäktigeledamöter röstade blankt, och således fortsatte behandlingen av ärendet.

Framlagt ändringsförslag och dess behandling

Yrttiaho lämnade understödd av Oksanen följande ändringsförslag:

”Stadsfullmäktige beslutar att snö- och issmältningssystemet utförs som stadens eget projekt som bygger på fjärrvärme.”

Efter avslutad diskussion framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Yrttiahos ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 34 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos ändringsförslag, 21 fullmäktigeledamöter röstade blankt, och således vann stadsstyrelsens förslag i denna omröstning.

Bilaga 2Omröstningsförteckningarna