Stadsdirektör Minna Arve, tf. direktör Fredrik Lindström, ekonomi- och finansieringschef Valtteri Mikkola 17.10.2019:

Utgångspunkter och ändringar i omvärlden

Stadsfullmäktige godkände 12.11.2018 § 212 den gällande ekonomiplanen för 2019–2022. Ekonomiplanen uppvisar ett underskott för de följande åren och målet är att ekonomin är i balans före 2022.

På grund av den måttliga utvecklingen av skatteinkomsterna och ökningen av nettodriftsutgifterna som är kraftigare än väntat är man tvungen att balansera ekonomin antingen genom att öka verksamhetsintäkterna eller minska verksamhetsutgifterna.

Vård- och landskapsreformen

Landets regering beslutade att avbryta beredningen av vård- och landskapsreformen våren 2019. Till följd av den långvariga beredningen har utvecklingen av kommunernas social- och hälsovårdstjänster minskat kraftigt. Detta har lett till en s.k. utvecklingsskuld i verksamheterna. Särskilt den åldrande befolkningen kommer att innebära en utmaning för den offentliga ekonomin under nästa årtionde. Därför är det ytterst viktigt att verksamhetsmodellerna utvecklas så att de motsvarar framtidens behov. Kommunerna kan inte längre vänta på en nationell reform, utan man måste börja genomföra reformer så snabbt som möjligt.

I det nyaste programmet för kommunernas ekonomi som omsätter regeringsprogrammet i praktiken har skrivits in att beredningen av social- och hälsovårdsreformen inleds. Vid beredningen av reformen beaktas beredningen under tidigare valperioder och de grundlagsenliga ramvillkoren. Reformen innebär att ordnandet av social- och hälsovårdstjänster samt ordnandet av räddningsväsendet överförs till 18 självstyrande landskap. Det kommer att föreskrivas om landskapens verksamhet, ekonomi och förvaltning genom en särskild lag. Fullmäktigeledamöter som väljs genom direkta val svarar för beslutsfattandet i landskapen. Invånarnas delaktighet och användardemokrati stärks. Möjligheten att anlita tjänster över landskapsgränserna kommer att kvarstå. Landskapen samarbetar med varandra. I syfte att trygga tjänsterna på den specialiserade nivån inrättas fem samarbetsområden.

Landskapen tillhandahåller tjänster huvudsakligen som offentliga tjänster. Den privata och den tredje sektorn tillhandahåller kompletterande tjänster. När det gäller kommunernas serviceproduktion kommer frågan att avgöras utifrån en separat utredning före utgången av 2019. För att trygga likvärdiga och smidiga tjänster för kunderna och för att stärka kundernas självbestämmanderätt ska en reform av lagen om servicesedlar inom social- och hälsovården beredas och riktlinjer dras upp för införandet av personlig budget i social- och hälsovårdsreformen. Ordnandet av miljöhälsovården samt tillsynsuppgifterna och omorganiseringen av övriga uppgifter inom den statliga regionförvaltningen kommer också att kartläggas.

Landskapens finansiering grundar sig huvudsakligen på finansiering från staten. Finansieringssystemet för social- och hälsovården ska förnyas så att det grundar sig på behovsbaserade kriterier. Landskapen får ta ut klientavgifter som grundar sig på lag. En parlamentarisk kommitté kommer att bereda frågorna om landskapens beskattningsrätt och avvecklandet av flerkanalsfinansieringen separat före utgången av 2020. Förändringarna i skattestrukturen får inte medföra åtstramningar i beskattningen då de träder i kraft. Därtill ska regeringen utreda en särlösning för Nyland, huvudstadsregionen eller Helsingforsregionen i samarbete med städerna och kommunerna i området före utgången av 2019.

Hur reformerna påverkar den kommunala ekonomin preciseras så småningom i och med att beredningen framskrider så att de ännu inte ingår i stadens budget.

Utveckling av det allmänna ekonomiska läget

Enligt prognosen kommer tillväxten i världsekonomin att avta år 2019 en aning till ca 3 procent jämfört med fjolåret. Ökningen av världshandeln har år 2019 avtagit i snabbare takt än världsekonomin, till ca en procent.

Den internationella ekonomins största hot anknyter mest till handelskriget som pågår särskilt mellan USA och Kina. Hur stora de negativa ekonomiska effekterna av det förestående brittiska EU-utträdet kommer att ha beror på om utträdet sker med eller utan avtal.

År 2018 riktade sig 60 procent av Finlands export till EU vars tillväxttakt håller på att halveras till ca en procent år 2019. Tillväxten i Tyskland som är en av Finlands viktigaste exportmarknad (15 procent av hela exporten) har under året mattats av och även i Sverige som är vårt näst största exportland (10 procents andel) har tillväxten avtagit.

I den ekonomiska översikten som finansministeriet publicerade i oktober 2019 förutspås att Finlands ekonomiska tillväxt år 2019 blir 1,5 %. Finansministeriet förutspår att den ekonomiska tillväxten fortsätter att avta under de närmaste åren eftersom uppskattningen om tillväxt är 1,0 % år 2020, 0,9 % år 2021 och 0,9 % år 2022.

Utveckling av den kommunala ekonomin

Såsom det i programmet för kommunernas ekonomi våren 2019 beräknades på basis av kommunernas och samkommunernas bokslutsuppgifter, försvagades den kommunala ekonomin klart år 2018. År 2018 ökade antalet kommuner med negativt årsbidrag klart. År 2018 var årsbidraget negativt i 43 kommuner, medan antalet kommuner med negativt årsbidrag var fyra året innan. Räkenskapsperiodens resultat för 2018 var negativt i sammanlagt 200 kommuner.

Den försämrade kommunala ekonomin berodde på att ökningen av verksamhetsutgifterna blev snabbare och att investeringarna ökade särskilt i kommunerna. Den kommunala ekonomin försvagades också av att skatteinkomsterna trots den goda utvecklingen inom ekonomin och sysselsättningen började minska på grund av att skatteåterbäringarna var högre än beräknat. Kommunernas inkomstbas försämrades också av att statsandelarna minskade.

På finansministeriets ekonomiska avdelning utarbetas en utvecklingsprognos för den kommunala ekonomin enligt nationalräkenskaperna och kommunernas räkenskaper så att prognoserna är överensstämmande. I programmet för kommunernas ekonomi beskrivs utvecklingsutsikter för hela den kommunala ekonomin i termer av kommunernas bokföring. Utvecklingsprognosen är en hållbarhetsberäkning där man förutom den allmänna ekonomiska utvecklingen och befolkningsutvecklingen har beaktat de åtgärder som påverkar den kommunala ekonomin och som redan ingår endast i budgetförslaget och planen för de offentliga finanserna. Utvecklingsprognosen har alltså gjorts upp utan några antaganden om kommunernas och samkommunernas egna anpassningsåtgärder och skatteprocentsändringar för 2020–2023.

Ökningen av antalet äldre personer kommer under de närmaste åren att öka efterfrågan på social- och hälsovårdstjänster med ca en procent årligen. Den minskade nativiteten däremot minskar behovet av småbarnspedagogik- och utbildningstjänster kalkylmässigt. Servicebehovet beräknas öka sammanlagt en halv procent årligen. Kommunernas möjligheter att utnyttja den sparpotential som anknyter till minskningen av barnåldersklasserna varierar ändå stort från en kommun till en annan. Förutom ökningen av antalet äldre personer och nativiteten påverkar också flyttrörelsen kommunernas ekonomi i både kommuner där befolkningen minskar och kommuner där befolkningen ökar.

Enligt hållbarhetsberäkningen för den kommunala ekonomin fortsätter ökningen av verksamhetsutgifterna under 2020–2023 i genomsnitt med 3,4 procent årligen. Utgifterna ökar på grund av den ökade efterfrågan på social- och hälsovårdstjänsterna och åtgärderna i regeringsprogrammet. Förvärvsnivån i kommunerna antas följa den allmänna samhällsekonomiska ökningen av förvärvsnivån på knappt 3 procent årligen. Under granskningsperioden ökar utgifterna också på grund av investeringarna som beräknas öka snabbast i år. Nettoinvesteringarna förbli på en hög nivå under hela ramperioden. Den åtstramade kommunala ekonomin och det allmänna konjunkturläget påverkar ändå investeringsnivån som genomförs.

På grund av Skatteförvaltningens systemändringar minskar skatteinflödet i år och en del av redovisningarna skjuts engångsmässigt upp till nästa år. År 2020 beräknas skatteinkomsterna öka 6, 6 procent. Skatteprognosen för i år och nästa år är ändå förknippad med en större osäkerhet än vanligt. Under åren 2021–2023 fortsätter skatteinkomsterna öka i genomsnitt med 2,7 procent årligen.

Statsbidragen ökar avsevärt 2020, vilket särskilt påverkas av höjningen av statsandelarna för basservice. Jämfört med 2019 års nivå ökar statsandelen för basservice med 264 miljoner euro på grund av en minskad nedskärning i statsandelen i anslutning till konkurrenskraftsavtalet, med 102 miljoner euro på grund av en justering av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna och med 166 miljoner euro på grund av en indexhöjning. Dessutom ökar statsbidragen och statsandelarna på grund av de ökningar som gjorts i regeringsprogrammet. Ändringen i statsandelen innebär inte i sin helhet att den kommunala ekonomin blir starkare, utan en stor del av ökningen av statsandelen motsvarar minskningen av de övriga inkomsterna eller ökningen av kostnaderna. Kompensationen av engångsnatur på 237 miljoner euro i anslutning till nedskärningen av semesterpenningen i konkurrenskraftsavtalet tidigareläggs till 2019. Bortfall av kommunalskatteinkomsterna som orsakas av ändringar i skattegrunderna kompenseras kommunerna från ett särskilt anslagsmoment från och med 2020; tidigare har kompensationen ingått i statsandelen för kommunal basservice. Ändringen påverkar inte kommunernas totala finansieringsbelopp. Under 2021–2023 beräknas statsbidragen öka i genomsnitt med 4,2 procent.

Obalansen mellan inkomsterna och utgifterna inom den kommunala ekonomin kommer att förbli stor under åren 2020-2023. Kassaflödet från verksamheten och investeringar som återspeglar lånebehovet inom den kommunala ekonomin kommer enligt utvecklingsprognosen att vara 1,2 - 1,7 miljarder euro negativt under ramperioden. Samtidigt ökar lånestocken inom den kommunala ekonomin snabbt under ramperioden.

Utsikterna för kommunekonomin försvagas också av det ökade utgiftstryck som följer av förändringen i befolkningsstrukturen och det försämrade konjunkturläget. Utvecklingen av arbetskraftskostnaderna och särskilt löneuppgörelserna har en stor betydelse för utvecklingen av den kommunala ekonomin. Kommunerna bör fortfarande öka produktionen och genomföra strukturella reformer. Möjligheterna till anpassning av utgifter har i synnerhet i de minsta kommunerna i hög grad redan utnyttjats, vilket innebär att det under de närmaste åren kommer att finnas ett betydande tryck på att höja kommunalskattesatserna. Dessutom hotar skuldsättningen inom den kommunala ekonomin att öka.

Utveckling av skatteinkomster

Förvärvsinkomsterna som ligger till grund för kommunalskatterna har ökat i genomsnitt med +2,5 procent under 2015–2018. Under samma tidsperiod har avdragen från förvärvsinkomsterna ökat med +4,5 %. I Kommunförbundets första prognos beräknas den genomsnittliga ökningen under 2019–2022 vara +3,7 procent. Avdragsgraden förväntas sjunka under ekonomiplaneperioden.

Förskottsinnehållningarna på kommunalskatt har inte vuxit som väntat under 2019. Enligt Kommunförbundets uppskattning borde det före utgången av september ha flutit in ca 500 miljoner mer i förskott än vad som varit fallet. Underskottet beror på skattekortsreformen och problemen med anmälan till Inkomstregistret. Enligt Skatteförvaltningens meddelande beror förskottsinnehållningarnas tillväxt i redovisningarna i september på förskottsinnehållningar under tidigare månader. Det var alltså fråga om att problemen i anknytning till Inkomstregistret delvis rättat till sig.

Enligt Skatteförvaltningens utredningar beror underskottet till största delen på skattekortsreformen, och problemen med inkomstregistret står bara för en bråkdel (13 %) av underskottet. Skattekortsreformen innebär att man i det nya förskottsinnehållningssystemet frångått inkomstgränserna enligt löneperioder och skattekorten för bisyssla, och därför har förskottsinnehållningen i början av året verkställts till betydligt lägre belopp än tidigare.

På basis av Skatteförvaltningens utredning kommer det underskott som beror på skattekortsreformen att till stor del börja rätta till sig först vid förskottsinnehållningarna i december. Under slutet av hösten kommer underskottet att fortsätta växa varje månad, om inte skattebetalarna höjer sina skattesatser i bred skala eller de årliga inkomstgränserna på skattekorten överskrids rejält. I redovisningarna är rättelser i större skala därför att vänta först i januari. Slutgiltigt kommer underskottet att rättas till först när beskattningen blir klar från och med sommaren 2020. Skatteförvaltningens brev om skatteunderskottet är bifogat som tilläggsmaterial.

I skatteprognosfilen har underskottet i förskottsinnehållningarna år 2019 till följd av reformerna uppskattats till -600 miljoner euro. Skattekortsreformen är en bestående ändring. Även om underskottet i kommunalskatteredovisningarna för 2019 korrigeras år 2020, så utgår vi ifrån att förskottsskatterna för skatteåret 2020 kommer att släpa efter på samma sätt, och förskotten stannar på en lägre nivå också år 2020. I vår prognos har vi inte beaktat eventuella förändringar i de skattskyldigas beteende (t.ex. att fler höjer sin förskottsinnehållningsprocent redan i början av 2020), men vi följer läget tillsammans med Skatteförvaltningen.

I prognosen har också beaktats Skatteförvaltningens senaste förhandsuppgifter (29.9) om beskattningen för skatteåret 2018 samt ändringarna i skattegrunderna år 2020 enligt regeringens budgetproposition.

Den justering av skattegrunderna enligt förtjänstnivåindex som ingår i budgetpropositionen har beaktats i prognosen sedan våren, men nu har också de skattelättnader i fråga om löne-, pensions- och dagpenningsinkomst som riktats framför allt till låginkomsttagare beaktats. Lättnaderna förväntas minska intäkterna från kommunalskatten med cirka 130 miljoner euro. Samtidigt förväntas nedskärningarna i hushållsavdraget och i rätten att dra av räntor på bostadslån öka kommunernas skatteinkomster med cirka 46 miljoner euro. Justeringen av skattegrunderna enligt förtjänstnivåindex uppskattas minska kommunernas skatteinkomster med 298 miljoner euro år 2020, vilket enligt budgetpropositionen ska kompenseras till kommunerna (ny kompensation 285 miljoner euro).

I de kommunvisa skatteprognosfilerna har man för 2019–2022 också beaktat Statistikcentralens befolkningsprognos som publicerats 30.9. Befolkningsuppgifterna har inverkan på förvärvsinkomster och fördelningsandelar under de kommande åren.

Utgående från underskottet i influtna skatter och Skatteförvaltningens förhandsbesked har det inte funnits någon anledning att ändra den riksomfattande prognosen för den kommunalskatt som ska debiteras, utan endast periodiseringen av de redovisade skatterna. De föreslagna ändringarna i skattegrunderna kommer däremot att minska prognosen för den kommunalskatt som debiteras år 2020.

Redovisningarna i början av hösten minskade kraftigt också på grund av det flexibla verkställandet av beskattningen, som inneburit att skatteåterbäringar till de skattskyldiga har tagits ut av kommunerna till högre belopp än under tidigare år (t.ex. 800 miljoner euro i september). I fråga om skatterna för föregående skatteår är de influtna skatterna jämförbara först efter redovisningen i november, då beskattningen för skatteåret 2018 är slutförd och rättelser gjorts.

Det väsentliga för staden är att skatteunderlaget utvecklas positivt och beräknas göra det i fortsättningen. På grund av skatteunderskottet är det omöjligt att exakt bedöma utvecklingen av skatteinkomsterna på årsnivå. Detta innebär närmast ett finansiellt problem, men det kan inte uppstå ett egentligt problem med tanke på stadens nuvarande kassa eller den rådande finansmarknaden.

Som utgångspunkt för beräkningar av samfundsskatterna för 2018-2023 har använts finansministeriets nya prognos över sammanslutningarnas beskattningsbara inkomster med beaktande av utvecklingen av de debiterade förskottsskatterna. I bakgrunden till prognosen ligger en ändring i driftsöverskottet enligt nationalräkenskaperna. I prognosen har också beaktats redovisningarna av samfundsskatten i september och Skatteförvaltningens förhandsuppgifter från 2018.

Beskattningsvärdena som ligger till grund för fastighetsskatten förväntas utvecklas i positiv riktning. Under året har ökningen av beskattningsvärdet för byggnader belagda med allmän fastighetsskatt avtagit en aning, men beskattningsvärdet för permanenta bostadsbyggnader har utvecklats i en mer positiv riktning. I anpassningsprogrammet har skrivits in en åtgärd varmed beskattningsvärdena som ligger till grund för fastighetsbeskattningen ska justeras så att de motsvarar den verkliga nivån.

Som helhet uppskattas skatteunderlaget och skatterna som betalas till kommunen utvecklas i positiv riktning i fråga om samtliga skatteslag. Prognosen i budgetförslaget grundar sig på Kommunförbundets senaste prognos.

Åbos skattesatser 2020

Kommunalskatt

Kommunalskattesatsen är för tillfället 19,50 procent. Budgeten för 2020 har utarbetats så att det inte föreslås en höjning av kommunalskattesatsen för 2020.

Fastighetsskatt

Budgeten för 2020 har utarbetats så att det inte föreslås en höjning av fastighetsskattesatserna för 2020.

Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2020 ska meddelas skatteförvaltningen senast 18.11.2019. Det är mycket viktigt att följa tidsfristen och förfarandet. Om kommunen inte har lämnat uppgifterna inom utsatt tid, används 2019 års skatteprocenter i förskottsutbörden för 2020.

Utveckling av statsandelarna

Kommunernas statsandelar är 11,6 miljarder euro, vilket är 8 procent mindre än år 2019. De kalkylerade statsandelarna uppgår till sammanlagt 8,1 mrd. euro, vilket är 16 procent mindre än i 2019 års egentliga budget. Detta beror på att kompensationen för förlorade skatteinkomster som tidigare ingick i statsandelen för kommunal basservice betalas från ett särskilt moment i fortsättningen och räknas inte längre med i statsandelarna. Om kompensationen för förlorade skatteinkomster togs med i budgeten skulle förändringen i de kalkylerade statsandelarna vara nästan 7 procent jämfört med 2019 års egentliga budget.

Statsandelen ökas bl.a. av kompensationen för kommunernas skatteinkomstförluster, granskningen av beräkningsfaktorer och satsningar på barnskyddet, hemhjälp för barnfamiljer, hemvård inom äldreomsorgen och hemtjänster för veteraner.

De kommunvisa ändringarna i statsandelarna för basservice baserar sig på kapitation. Statsandelsprocenten för år 2020 är 25,46 % (25,37 % år 2019). Ökningen i statsandelen för kommunal basservice (FM) från 2019 till 2020 beror till stor del på att konkurrenskraftsavtalet upphör år 2019, men i bakgrunden finns också andra ändringar som grundar sig på lagen.

•Nedskärningen i semesterpenningarna enligt konkurrenskraftsavtalet upphör år 2019, liksom den därtill hörande nedskärningen i statsandelen (-264 miljoner euro). 

•Den tidsbegränsade frysning av indexhöjningarna som statsminister Sipiläs regering bestämt för åren 2016–2019 upphör år 2019. Indexfrysningarna kompenseras inte men förändringen i kostnadsnivån år 2020 (+2,4 %) ökar statsandelen med 166 miljoner euro.

•Den lagstadgade justeringen av kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna (enligt uppgifter från 2017) ökar statsandelen med 102 miljoner euro år 2020.

•En nyhet år 2020 är att kompensationen för förlorade skatteinkomster avskiljs från statsandelssystemet och betalas från ett eget moment 28.90.35. Kompensationen för förlorade skatteinkomster kommer att öka med 285 miljoner euro år 2020. Därmed blir summan av kompensationerna för förlorade skatteinkomster år 2010–2020 sammanlagt 2 251 miljoner euro.

Att undervisnings- och kulturministeriets statsandelsanslag förblir på samma nivå som i år har beaktats i budgeten. Statsandelarna beräknas öka ca 15 miljoner euro från 2019. Antaganden i anslutning till statsandelen grundar sig på statsrådets förslag som riksdagen beslutar om under hösten. De slutliga kalkylerna färdigställs först i slutet av året så uppskattningarna i ekonomiplanen bör granskas i samband med den första delårsöversikten för 2019.

Befolknings- och sysselsättningsutveckling

Stadens befolkningsökning har åren 2010–2018 varit relativt snabbt jämfört med tidigare år. Från och med 2010 har inflyttningen från andra kommuner överskridit utflyttningen. Nettomigrationen har varit positiv för Åbo hela 2000-talet. I sin helhet har befolkningsökningen i Åbo grundat sig på inflyttningsöverskottet, eftersom födelseöverskottet har blivit negativt. Från och med 2010 har inflyttningen från andra kommuner överskridit utflyttningen. Utflyttningen från Åbo har riktats till grannkommunerna och huvudstadsregionen. Nettomigrationen har varit positiv för Åbo hela 2000-talet. I sin helhet har befolkningsökningen i Åbo grundat sig nästan helt på ett större antal inflyttade än utflyttade, eftersom antalet födda jämfört med antalet avlidna endast varit aningen större.

Enligt förhandsuppgifterna för år 2019 januari–augusti överskred befolkningsökningen en aning nivån för motsvarande period året innan. Om utvecklingen i slutet av året fortsätter som under de senaste åren, skulle Åbos befolkning öka med 1 500 - 2 000.

Åbos arbetslöshetsgrad i augusti var 11,3 procent som låg i mitten i en jämförelse mellan de tio största städerna. Arbetslösheten i Åbo sjönk med 1,0 procentenheter på ett år och jämfört med situationen för ett år sedan förbättrades placeringen med tre i kontrollgruppen. Bland kommunerna i Egentliga Finland var Åbos arbetslöshetsgrad traditionellt högst.

I Åbo har det förbättrade sysselsättningsläget avspeglats särskilt i det snabbt sjunkande antalet långtidsarbetslösa: från augusti 2016 har antalet halverats till 2 969 på tre år.

I en jämförelse mellan de tio största ekonomiska regionerna var arbetslöshetsgraden i Åbo ekonomiska region i augusti 9,0 %, som var näst lägst i kontrollgruppen för de största ekonomiska regionerna efter Helsingfors. Jämfört med augusti 2018 förbättrades Åbos placering med två, medan Åbo ekonomiska region underskred de ekonomiska regionerna i Kuopio och Tammerfors.

Utvecklingsutsikter för koncernsammanslutningarna

Koncernsammanslutningarna har en betydande inverkan på stadens ekonomi och koncernresultatet. Resultatet för stadens räkenskapsperiod 2018 var -47,8 miljoner euro. Enligt de särskilda boksluten uppgick resultatet för de sammanslutningar som ingår i koncernen till 23,8 miljoner euro och efter att alla elimineringar gjorts var Åbokoncernens resultat för räkenskapsperioden -33,7 miljoner euro. Koncernsammanslutningarnas resultat förbättrade därmed stadskoncernens resultat med 14,1 miljoner euro.

Överlägset viktigast av koncernbolagens vinstgivande resultat var Åbo Energi Ab vars resultat för räkenskapsperioden uppgick till 20,7 miljoner euro. Årets resultat för Åbo Energi Ab-koncernen uppgår enligt situationen 30.6 till 27,7 miljoner euro och för år 2020 till sammanlagt 26,6 miljoner euro. Från 2020 och framåt har bolaget budgeterat ett belopp på 20 miljoner euro för utdelning av dividender.

För produktionsbolagens (Arkea Oy, Kuntec Oy och Lännen Tekstiilihuolto Oy) del är konkurrensläget hårt och bolagens rörelsevinstmarginaler har sjunkit till en låg nivå. Enligt bolagens anvisningar är Kuntecs resultat -20 000 euro, Arkeas -1 035 euro och Lännen Tekstiilihuolto Oy:s resultat ligger på noll. Med hänsyn till ovan nämnda resultatförväntningar kan Arkea och Kuntec inte inkomstföra sin avkastning på konverteringslån till staden.

För bostadsbolagens del har TVT Asunnot Oy vars resultatmål för 2020 är 5,6 miljoner euro den största betydelsen för koncernens resultat. TVT Asunnot Oy:s inkomstföring till staden har minskat ca 1,2 miljoner euro vilket beror på att räntan på kapitallånet mellan staden och bolaget sänktes till 4 procent. Det verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatet för de övriga sammanslutningarna inom bostadssektorn (Vaso Oy och TYS) ser också bra ut för 2020.

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt

Sjukvårdsdistriktets styrelse godkände som ett ramvillkor i budgetramen 2019 att ändringen av medlemskommunernas betalningsandelar kan vara högst 2,5 procent och att budgeten utarbetas så att den visar ett underskott på 2 miljoner euro och att de maximibelopp som anges i förordningen om klientavgifter tillämpas på klientavgifterna fr.o.m. 1.1.2019.

Åbo stads betalningsandel budgeterades till 233 miljoner euro i sjukvårdsdistriktets budget för 2019, och i samband med justeringen av faktureringen i jämnstora poster höjdes posterna för oktober–december, vilket höjde Åbos andel till 237 miljoner euro. Dessutom meddelade sjukvårdsdistriktet om en eventuell tilläggsfakturering i samband med den slutliga justeringen, Åbos andel uppskattas vara cirka 3 miljoner euro. Om tilläggsfaktureringen genomförs i samband med den slutliga justeringen är skillnaden 9 miljoner euro (+3,7 procent) jämfört med bokslutet 2018.

Enligt Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts budget och ekonomiplan för 2019–2021 kommer medlemskommunernas betalningsandelar att höjas med 4,5 procent år 2020 och 3,2 procent år 2021. Det finns en risk att Åbos andelar av förhöjningarna överskrider de uppskattade genomsnittliga förhöjningsprocenten, eftersom användningen av specialiserad sjukvård i Åbo har redan under en längre tid varit större än i sjukvårdsdistriktets budget (Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt kommunrapporter: Kuntaviuhka).

Slutsumman av sjukvårdsdistriktets investeringsutgifter i budgetförslaget för 2019 (utan T3-projektets byggnadskostnader som finansieras med finansieringsleasing) landar på 44,5 miljoner euro. Investeringsplanen för år 2020 är på samma grunder totalt 50,9 miljoner euro och för år 2021 totalt 65,0 miljoner euro (budgeten och ekonomiplanen för 2019–2021).

Det största enskilda projektet i investeringsplanen är byggandet av ersättande lokaler för U-sjukhuset (T3-projektet). Dess byggnads- och anskaffningskostnader håller på att stiga till 210 miljoner euro (inkl. betongkostnaderna på 11 miljoner euro) (Styrelsen 17.9.2019) (189 miljoner euro enligt budgeten och ekonomiplanen för 2019–2021).

Av de byggnadsprojekt som kommer att inledas är nybyggnaden för psykiatrisk vård den mest betydande. Preliminärt har anslag på sammanlagt 55,0 miljoner euro budgeterats för de olika åren (budgeten och ekonomiplanen för 2019–2021), men enligt förslaget som sjukvårdsdistriktets styrelse lagt fram har kostnadsförslaget fördubblats och är i förslaget 112 miljoner euro (Styrelsen 17.9.2019).

Kostnadsutvecklingen för sjukvårdsdistriktet har oroat staden redan en längre tid och det tunga investeringsprogrammet kommer att öka trycket på att justera priserna. Sjukvårdsdistriktet ska en klar uppfattning om effekterna på resultaträkningen för investeringar och därmed på priserna. En ekonomiplan ska beredas tillsammans med ägarkommunerna i fråga om prissättning och investeringar.

Det är mycket viktigt för staden och de övriga ägarkommunerna att förstärka ägarstyrningen så att kommunernas bärkraft säkert kommer att beaktas vid beredningen av verksamhetsplaner för sjukvårdsdistriktet. Under de kommande åren ska sjukvårdsdistriktet också bära sitt ansvar för det ekonomiska tryck som det tunga investeringsprogrammet orsakar och till följd av detta kunna öka produktiviteten avsevärt.

Budgeten och ekonomiplanen

Anpassningsprogrammet

Stadens viktigaste mål för ekonomisk hushållning är att balansera ekonomin. I nuläget är stadens årsbidrag negativt. Detta innebär att staden använder en stor del av den interna finansieringen för att upprätthålla servicen, vilket gör att staden inte har tillräckligt med tillgångar för att upprätthålla egendomen och göra nyinvesteringar.

Stadsfullmäktige beslutade 17.6.2019 att stadsstyrelsen inleder en anpassningsprocess som strävar efter en anpassning med 50 miljoner euro. Som ett resultat av detta fastställs åtgärder som strävar efter att balansera ekonomin och som tas med i ekonomiplanen som bereds.

För att uppnå målet krävs att alla parter starkt förbinder sig till målet. I den fortsatta beredningen av verksamhetsplanen har målet varit att identifiera åtgärder med vilka stadens ekonomiska ställning kunde förbättras permanent. I första hand ska man sträva efter att genomföra strukturella ändringar som inverkar på verksamheten.

Som en del av beredningsprocessen har man utvärderat stadens servicestruktur särskilt på basis av statistiken. Det har gjorts en jämförelse särskilt mellan Åbo, Tammerfors och Uleåborg vars befolknings- och servicestrukturer motsvarar varandra i mycket hög grad. I flera utredningar har Åbos serviceproduktionsstrukturer visat sig vara dyrare än genomsnittet.

Av den anledningen bör man korrigera obalansen i stadens ekonomi via inkomster och utgifter för verksamheten. Att koncentrera sig på den interna finansieringen skulle lämna de avvikelser som sammanhänger med serviceproduktionsstrukturen obeaktade och eventuella strukturella problem skulle inte bli korrigerade.

Stadens ekonomiska ställning kan förbättras genom att göra ändringar i den operativa verksamheten. På så sätt närmar vi oss det nationella genomsnittet i fråga om produktionskostnaderna för tjänsterna. Målet är fortfarande att tillhandahålla högklassiga tjänster, men möjligen genom nya serviceformer.

Som ett resultat av beredningen som gjordes under sommaren och hösten identifieras 95 åtgärder som beräknas förbättra stadens ekonomiska ställning med 59,3 miljoner euro. Åtgärderna kan indelas i snabba och långsamma åtgärder samt i reformer och besparingar. De åtgärder som ska genomföras snabbt är huvudsakligen besparingar och genomförandet av de viktigaste strukturella reformerna kräver en längre tidsperiod.

Stadsdirektörens budgetförslag utgår från antagandet att alla åtgärder i anpassningsprogrammet godkänns och att de genast kommer att föras vidare. En preciserad plan över hur åtgärderna ska främjas utarbetas efter att stadsfullmäktige har godkänt budgetbeslutet.

Ökning av produktiviteten

Förutom åtgärderna i anpassningsprogrammet ska man främja den ekonomiska balansen genom att öka produktiviteten.

Med produktiviteten avses hur mycket det produceras i förhållande till de produktionsfaktorer som använts. Med hjälp av produktivitetsmätning vill man få reda på hur mycket mervärde det uppstår i produktionen.

Mätningen av produktiviteten inom den offentliga sektorn enligt definitionen är i de flesta fall omöjlig. Som mätare för produktiviteten är man ofta tvungen att i stället för marknadsvärdet som lämpar sig bättre för den privata sektorn använda de kostnader som produktionen orsakar. På så sätt skulle de offentliga tjänsterna inte ge mervärde alls.

Även ändringar i kvaliteten försvårar mätningen av produktiviteten inom den offentliga sektorn. Även om t.ex. antalet kundbesök förblir på samma nivå under årens lopp kan innehållet i tjänsten förändras mycket under samma tid, vilket ökar produktiviteten. Den förändrade kvaliteten kan ofta ändå inte tas i beaktande vid mätning av effektiviteten för den offentliga servicen. Å andra sidan kan man i allmänhet inte höja kvaliteten genom att höja enhetspriset, eftersom en bättre kvalitet vanligtvis inte minskar efterfrågan på tjänsterna.

När man vill utvärdera produktiviteten för verksamheten inom staden kan man göra detta genom att följa upp enhetskostnaderna för verksamheten, som mätare fungerar t.ex. euro /barn och euro/besök. Ett annat bra sätt är att använda mätare som mäter användningen av insatserna per prestationsenheten, som måttenhet används t.ex. årsverke/barn eller lokalyta/barn.

Utredningen av produktiviteten för stadens verksamhet grundar sig på en jämförelse. Produktiviteten kan jämföras i förhållande till den tidigare egna verksamheten och kommuner i kontrollgrupper. Goda jämförelseobjekt för Åbos del är enhetskostnaderna för tjänsterna och antalet insatser/prestationer i de övriga stora städerna. Uppgifter om dem fås genom jämförelser mellan de sex största städerna och kommunförbundets produktivitetsjämförelse. Lika viktigt i utvärderingen är att följa upp hur enhetskostnaderna och insatserna utvecklas inom den egna verksamheten, dvs. hur enhetskostnaderna har utvecklats under en granskningsperiod på flera år.

I praktiken innebär kravet på ökad produktivitet att sektorernas verksamhetsbidrag under de närmaste åren bör stiga i långsammare takt än efterfrågan på tjänster och prestationer. Detta förutsätter att enhetspriserna sjunker. När antalet tjänster och prestationer förblir oförändrade bör kostnaderna i sin tur minska.

Driftsekonomi

Planeringstalen som färdigställdes på våren utgick från att ekonomin anpassas under följande ekonomiplaneperiod. I planeringstalen ingick ett anpassningsmål på 50 miljoner euro.

I den andra delårsöversikten för 2019 uppskattades att verksamhetsbidraget i budgeten överskrids med nästan 34 miljoner euro på stadsnivå. Överskridningen orsakas i huvudsak av utgiftsökningen inom välfärdssektorn och av att målet för försäljningsintäkter av egendom inte uppnås enligt beräkningen.

I budgeten uppgår verksamhetsbidraget för 2020 till 1 115,7 miljoner euro. Ökningen av nettodriftsutgifter är +2,4 procent jämfört med den andra delårsöversikten för 2019.

För att uppnå målet för att balansera ekonomin eftersträvas en mycket måttlig ökning i nettodriftsutgifterna under ekonomiplaneåren 2021–2023. Den årliga ändringen av nettodriftsutgifter är +1,5 procent år 2021, +1,2 procent år 2022 och +1,5 procent år 2023. Under ekonomiplaneperioden 2020-2023 eftersträvar man i genomsnitt en ökning av nettodriftsutgifterna med +1,7 procent. För att uppnå målet krävs förutom den strikta hushållningen även genomförandet av de åtgärder som ingår i anpassningsprogrammet.

Skattefinansieringen beräknas underskrida målet år 2019 på grund av skatteunderskottet. På grund av Skatteförvaltningens reformer beräknas rytmstörningen i redovisningen ha en inverkan särskilt på åren 2019 och 2020 men delvis också på ekonomiplaneperioden 2021-2023. Bedömningen om effekterna preciseras mot slutet av året. Som helhet förutspås skattefinansieringen utvecklas positivt under ekonomiplaneperioden.

Nettobeloppet av finansieringsintäkter och finansieringskostnader 2020 beräknas uppgå till 30,7 miljoner euro. Att hålla den nuvarande nivån inom ekonomiplaneperioden uppskattas vara möjligt, men detta kan inte tas för givet.

Årsbidraget för 2020 är 13,3 miljoner euro, detta motsvarar det eurobelopp som blir kvar av inkomstfinansieringen för att täcka investeringar, amorteringar och andra utgifter med lång verkningstid. Stadens årsbidrag kommer att förbli på en oroväckande svag nivå under de första åren av ekonomiplaneperioden som inleds. Årsbidraget borde täcka avskrivningarna, men denna nivå underskrids betydligt under 2020–2021. I slutet av ekonomiplaneperioden blir årsbidraget starkare och beräknas täcka avskrivningarna.

I ekonomiplanen ingår inte extraordinära poster.

Underskottet för räkenskapsperioden 2020 uppgår till -41,9 miljoner euro. Ekonomiplanen kommer i balans år 2022 och under planperiodens sista år eftersträvas ett överskott på 5,6 miljoner euro. Planperiodens första år uppvisar ett underskott och av överskottet som samlats in under hela ekonomiplaneperioden används 59,1 miljoner euro.

Investeringar

Enligt Åbo stads verksamhetsplan uppgår bruttoinvesteringarna under budget- och ekonomiplaneperioden till 100,8 miljoner euro år 2020, 128,0 miljoner euro år 2021, 161,8 miljoner euro år 2022 och 140,2 miljoner euro år 2023.

Under ekonomiplaneperioden 2020 – 2023 är stadens investeringsutgifter sammanlagt 530,7 miljoner euro. Avvikelsen är sammanlagt 19,9 miljoner euro i förhållande till investeringsramen (550,6 miljoner euro).

Investeringsutgifterna för budgetåret 2020 uppgår till sammanlagt 100,8 miljoner euro och de underskrider planeringstalet i investeringsdelen som stadsfullmäktige fastställt 17.6.2019 med sammanlagt 2,9 miljoner euro (103,6 miljoner euro).

I stadsstyrelsens investeringsutgifter, 16,8 miljoner euro, ingår 7,0 miljoner euro som reserverats för bildandet av projektbolaget Entimmeståget. Investeringsutgifterna för stadsmiljön och byggandet av lokaler uppgår till 70,8 miljoner euro och baskommunens övriga investeringsutgifter sammanlagt till 13,1 miljoner euro år 2020.

I samband med fastställandet av planeringstalen fastställde stadsfullmäktige en del av infrastruktur- och lokalprojekten för 2020 redan i juni 2019 för att genomförandeplanering och utredningar av projekten i fråga ska kunna inledas under det aktuella budgetåret och för att konkurrensutsättningar vid behov ska kunna inledas genast i början av nästa år.

I enlighet med planeringstalet som fastställts av stadsfullmäktige är målet för försäljningsinkomster i investeringsdelen för 2020 23,7 miljoner euro varav målet för försäljningsvinst är 19,2 miljoner euro.

Under planperioden 2020 – 2023 har överlåtelseinkomster budgeterats sammanlagt 102,1 miljoner euro och försäljningsvinster 82,2 miljoner euro. Överlåtelseinkomsterna under planperioden 2020 – 2023 överskrider planeringstalet med 7,3 miljoner euro.

Summan för statsandelar och övriga finansieringsandelar för budgetåret 2020 föreslås sammanlagt 2,6 miljoner euro. Under ekonomiplaneringsperioden 2020–2023 var finansierings- och statsandelarna sammanlagt 4,8 miljoner euro. Statsandelarna beviljas bl.a. för materielanskaffningar till räddningsverket.

Finansiering

År 2020 resultatfinansieringen för både själva verksamheten och investeringarna räcker inte till för att täcka de kostnader som de ger upphov till. Kassaflödet för verksamheten och investeringarna visar ett underskott på 79,7 miljoner euro. Utlåningen uppgår till 40 miljoner euro. För att finansiera stadens och dotterbolagens investeringar upptar staden ny skuld på 105,8 miljoner euro.

För ekonomiplaneperioden 2020–2022 har en tilläggsskuld på 75,8-105,8 miljoner euro per år tagits upp i budgeten.

Personal

Att främja och följa upp helheten med personalresursplanen (mängd, kvalitet och välbefinnande) spelar en nyckelroll under 2020. Förnyandet och harmoniseringen av processerna för personalplanering så att de bildar en helhet (planering av personalresurser) har fortsatt under år 2019.

Åbo stads personalresursplan består i fortsättningen av tre helheter:

•programmet Personalen som resurs

•årlig personalplan samt

•årlig utbildningsplan för personalen

Programmet Personalen som resurs 2018-2021 godkändes i stadsfullmäktige 14.05.2018. Insatsområdena för programmet är: Arbetet ökar välbefinnandet, konstruktiv och kontrollerad förändring samt bättre ledarskap. Insatsområdena har inkluderats i alla sektorernas operativa och strategiska avtal i vilka sektorerna har antecknat åtgärderna varmed målen ska uppnås.

Det har varit utmanande att utarbeta personalplanen inom välfärds- och bildningssektorn. Personalplanerna preciseras under hösten och de föreläggs stadsstyrelsen för godkännande som en del av det strategiska avtalet före utgången av 2019.

Utbildningsplanen innhåller de viktigaste temana och behoven som främjar kompetensutvecklingen hos personalen. Utbildningsplanen på stadsnivå fastställs i stadens samarbetskommitté i november-december.

Stadsdirektörens ändringsförslag i organens budgetförslag:

Budgetförslagen för välfärds-, bildnings-, stadsmiljö- och fritidssektorn motsvarade planeringstalet på våren. Budgetförslaget för stadsdirektörens sektor överskred planeringstalet med 4,9 miljoner euro. Stadsdirektörens justeringar i nämndernas förslag har antecknats i tabellen ”Ändringar; Stadsdirektör”.

Ändringar efter nämnd (miljoner euro):

Stadsstyrelsen:

•Åtgärderna i anpassningsprogrammet beaktas, minskning av utgifterna driftsekonomi

o2020: -4,9

•Centraliserad lönereservering, ökning av utgifterna driftsekonomi

o2020: 5,0 / 2021: 10,0 / 2022: 10,0 / 2023: 10,0

•Centraliserad lönereservering, ökning av utgifterna driftsekonomi

o2021: 0,75 / 2022: 6,36 / 2023: 7,21

•Rening av förorenad mark (överföring till stadsmiljösektorn), ökning av utgifterna driftsekonomi

o2020: 1,6 / 2021: 2,0 / 2022: 2,0 / 2023: 2,0

•Allaktivitetshuset i Runosbacken genomförs av koncernen (Kiint. Oy), minskning av investeringsutgifterna

o2020: -6,2 / 2021: -6,2

•Daghemmet Tommilankadun päiväkoti, ökning av investeringsutgifterna

o2020: 0,07 / 2021: 0,07

•Råggatan 8, ökning av investeringsutgifterna

o2020: 0,5

•Daghemmet i Marskvarteret, ökning av investeringsutgifterna

o2021: 0,4 / 2022: 0,4

•Skolan Lausteen koulu,

o2021: -0,5 / 2022: -0,5

Stadsmiljönämnden

•Rening av förorenad mark (överföring till stadsstyrelsen), minskning av utgifterna driftsekonomi

o2020: -1,6 / 2021: -2,0 / 2022: -2,0 / 2023: -2,0

Observationer om ekonomiplanen

Prognosen för innevarande år är exceptionellt dålig men förhoppningsvis kan man förbättra situationen ännu i år genom att noggrant överväga alla möjliga faktorer som påverkar ekonomin. En del av det uppskattade kostnadstrycket kommer dock att skjutas upp till kommande år så att anpassningsprogrammet som inleddes på sommaren är helt motiverat.

De beräknade inkomsterna i ekonomiplanen innehåller nivåförhöjningar av ersättningar för markanvändning. Uppfyllelsen av dessa förutsätter att de detaljplaner som är under beredning godkänns enligt den planerade tidtabellen. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid planläggningsprocessen. Eventuella förseningar minskar stadens inkomster och ökar därmed anpassningstrycket för den övriga verksamheten.

Utgiftsökningen för stadens verksamhet har under de senaste åren varit ca 4 procent årligen på ett jämförbart sätt. Till följd av en måttfullare ökning av de internt tillförda medlen har stadens ekonomi hamnat i obalans.

För att uppnå balans ska budgeten innehålla åtgärder för att anpassa ekonomin. Under juni-september har sektorerna förberett 95 anpassningsåtgärder som totalt beräknas minska stadens underskott med 59,3 miljoner euro under hela ekonomiplaneperioden.

I budgetförslaget ingår två reserveringar. Kollektivavtalsförhandlingarna inom kommunsektorn inleds våren 2020. Än så länge föreligger ingen exakt bedömning om ett förhandlingsresultat, men i stadsstyrelsens anslag ingår en reservering på fem miljoner euro för 2020 och 2021. Lönereserveringar är inte av engångsnatur så att åren 2022-2023 har räknats med i den totala effekten.

En annan reservering gäller införandet av stombusslinjen som stadsstyrelsen fattat beslut om 4.3.2019. Genomförandetidtabellen har fördröjts med ett år jämfört den ursprungliga planen så att reformen påverkar stadens ekonomi från och med 2021. Reserveringen har i detta skede tagits upp i stadsstyrelsens budget.

Staden ska säkerställa den ekonomiska bärkraften innan konkurrensutsättningen gällande införandet av stombusslinjen inleds. I praktiken innebär detta en bedömning i samband med den första delårsöversikten för 2020 och stadsstyrelsens beslut om att inleda konkurrensutsättningen av stonbusslinjen på basis av bedömningen.

Verksamhetsplanering – beredning av strategiska och operativa avtal

Alla sektorer har förberett ett strategiskt avtal i vilket man har antecknat både de ekonomiska och verksamhetsmässiga målen enligt budgetförslagen som överlämnats av nämnderna i september.

Enligt budgeten som stadsfullmäktige fattar beslut om och eventuella preciseringar som stadsstyrelsen gjort görs nödvändiga ändringar i de strategiska avtalen. Därefter finslipas de operativa avtalen. Organen ska godkänna de eventuella preciseringarna i de strategiska och operativa avtalen före 12.12.2019.

Stadsdirektören ger sektorerna närmare anvisningar om beredningen av verksamhetsplanen (budget och ekonomiplan).

Publicerat material om budgetförslaget (Stadsdirektörens budgetförslag 2020) kan läsas på adressenwww.turku.fi/talousarvio