Enheten för ekonomi och finansiering, ekonomi- och finansieringschef Valtteri Mikkola, koncernredovisningschef Merja Vuorinen 30.10.2019:

Prognosen för räkenskapsperiodens resultat

Enligt den tredje delårsöversikten för 2019 är årsbidraget 5,7 miljoner euro negativt. Det beräknade inflödet av verksamhetsintäkter och skattefinansiering räcker inte till att täcka verksamhetskostnaderna och avskrivningarna enligt plan.

Räkenskapsperiodens underskott uppgår till 52,4 miljoner euro enligt prognosen. I den ändrade budgeten godkändes ett underskott på 19,7 miljoner euro. Budgetavvikelsen är -32,7 miljoner euro.

Utfallet av verksamhetsintäkter och -utgifter

Enligt prognosen uppgår verksamhetsbidraget till -1.085,0 miljoner euro. Verksamhetsbidraget som beskriver nettodriftskostnaderna överskrider budgeten med 28,4 miljoner euro. Jämfört med året innan försvagas verksamhetsbidraget 49,3 miljoner euro (4,8 procent).

Prognosen för verksamhetsintäkterna för hela året är 435,9 miljoner euro, vilket motsvarar bokslutsutfallet för 2018. Enligt prognosen är budgetavvikelsen 3,3 miljoner euro bättre än planerat.

Verksamhetsutgifterna som justerats för tillverkning för eget bruk uppgår enligt prognosen till 1.520,9 miljoner euro. Ökningen är 31,6 miljoner euro jämfört med budgeten och 49,8 miljoner euro jämfört med året innan.

De största avvikelserna i nettodriftsutgifterna (verksamhetsbidraget) enligt organ (budget/prognos 3/2019):

Sektordirektörernas redogörelser över viktiga händelser och förändringar i omvärlden, betydande budgetavvikelser och deras orsaker samt eventuella åtgärder som vidtagits eller kommer att att vidtas för att iaktta budgeten ingår i delen Axplock ur sektorerna i PowerPoint-rapporten.

I utredningarna ingår också en prognos över utfallet av arbetskraftsmålen.

Användningen av årsverken och utfallet av personalkostnaderna

Användningen av årsverken beräknas överskrida arbetskraftsmålet med sammanlagt 165,9 årsverken. Den största avvikelsen från målet för användningen av årsverken kommer från bildningssektorn beroende på att antalet elever och efterfrågan på småbarnspedagogik har ökat samt att nya enheter har inlett sin verksamhet. Enligt den tredje prognosen överskrids målet också inom välfärdssektorn. Inom sektorn har man gjort en serviceområdesvis utredning och kommit överens om fortsatta åtgärder för att dämpa den ökade användningen av årsverken. Inom stadsdirektörens sektor beror avvikelsen också på reformen av lokalservicecentralens organisation och verksamhetsmodell samt ökningen av projektpersonalen vid servicecentralen för sysselsättning (extern finansiering).

Personalkostnaderna för hela året (alla anställningsförhållanden) kommer enligt prognosen att vara cirka 517,2 miljoner euro och löner och arvoden 417,7 miljoner euro (justerade med korrektivposter till sjukförsäkrings-, olycksfallsförsäkrings- och övriga personalkostnader sammanlagt 410,5 miljoner euro). Avvikelsen för personalkostnadernas del kommer att vara sammanlagt 2,2 miljoner euro jämfört med budgeten och för lönernas och arvodenas del 9,7 miljoner euro på stadsnivå.

Avtalsförhöjningarnas kostnadseffekt på lönerna för 2019 är cirka +2,36 procent. Nedskärningen av semesterpenningen med 30 procent har slopats för semester som intjänas efter 1.4.2019 vilket ökar semesterlöneskulden.

Den centraliserade semesterlönereserveringen som ingick i stadsstyrelsens budget fördelades mellan sektorerna i samband med den andra delårsöversikten. Personalbikostnadernas andel av semesterlönerna täcktes ur sektorernas egna anslag.

Skatteinkomster och statsandelar

Det sammanlagda inflödet av skatteinkomster och statsandelsinkomster beräknas uppgå till 1 044,8 miljoner euro, vilket är 5,8 miljoner mindre än budgetmålet.

Kommunalskatteinkomsterna beräknas underskrida budgetmålet med 27,1 miljoner euro. Enligt Skatteförvaltningens utredningar beror underskottet till största delen på skattekortsreformen, och problemen med inkomstregistret står bara för en bråkdel (13 %) av underskottet. Skattekortsreformen innebär att man i det nya förskottsinnehållningssystemet frångått inkomstgränserna enligt löneperioder och skattekorten för bisyssla, och därför har förskottsinnehållningen i början av året verkställts till betydligt lägre belopp än tidigare. På basis av Skatteförvaltningens utredning kommer det underskott som beror på skattekortsreformen att till stor del börja rätta till sig först vid förskottsinnehållningarna i december. Under slutet av hösten kommer underskottet att fortsätta växa varje månad, om inte skattebetalarna höjer sina skattesatser i bred skala eller de årliga inkomstgränserna på skattekorten överskrids rejält. I redovisningarna är rättelser i större skala därför att vänta först i januari. Slutgiltigt kommer underskottet att rättas till först när beskattningen blir klar från och med sommaren 2020.

Samfundsskatteintäkterna överstiger budgeten med ca 10 miljoner euro. Höstens prognos har sänkts en aning, men redovisningarna av samfundsskatt har ökat redan med 9,5 procent jämfört med året innan.

Fastighetsskatteintäkterna förutses utfalla nästan enligt budgeten och prognosen för fastighetsskatten är ca 57 miljoner euro.

Statsandelarna överstiger budgeten med 10,3 miljoner euro varav 8,1 miljoner euro utgörs av en statsandelskompensation som tidigareläggs från 2020 till 2019 för att underlätta kommunernas underskott i kommunalskatteintäkterna.

Utfallet av finansiella poster

Prognosen för finansieringsintäkter och -kostnader är +34,5 miljoner euro. I prognosen har beaktats de effekter som Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy:s och Turun Teknologiakiinteistöt Oy:s kapitalarrangemang har på finansieringsintäkterna och kostnaderna.

Den minskade utlåningsstocken gör att ränteintäkterna från utlåningen minskar 4,955 miljoner euro, vilket har beaktats som budgetändring.

2,965 miljoner euro av summan utgörs av ett kapitalarrangemang som genomförts av Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy (TSSTPK Oy) och 1,99 miljoner euro utgörs av ett kapitalarrangemang som genomförts av Turun Teknologiakiinteistöt Oy. I fortsättningen antas Turun teknologiakiinteistöt Oy dela ut motsvarande summa i dividender årligen, men de delas inte ut i år.

Finansiering av verksamheten och investeringarna

Kassaflödet för verksamheten och investeringarna visar ett underskott på 127,6 miljoner euro enligt den andra prognosen. Utfallet är 11,9 miljoner euro mindre än i den ändrade budgeten särskilt på grund av att utfallet av årsbidraget var sämre än beräknat. Det negativa årsbidraget påverkas mest av att nettodriftskostnaderna överskrids. I den ändrade budgeten ingår överlåtelsen av aktierna i Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy samt Turun Teknologiakeskus Oy:s kapitalarrangemang.

Kassaflödet för finansieringens del uppgår enligt prognosen till 148,7 miljoner euro och verkar utfalla enligt planen.

Investeringar och utfallet av överlåtelseinkomster av egendom

Utgiftsprognosen för stadens investeringar är sammanlagt 141,3 miljoner euro. Mellan prognosen och den ändrade budgeten finns en underskridning på sammanlagt 19,8 miljoner euro gällande investeringarnas nettokostnader. Prognosen för överlåtelseinkomster 28,6 miljoner euro underskrider planen med 4,2 miljoner euro.

Betydande avvikelser gällande kostnadsberäkningar för lokal- och infrastrukturprojekt och finansiering på årsnivå:

En del av försäljningsobjekten på de flervåningshustomter som ska säljas förverkligas inte under innevarande år på grund av att planläggningen har fördröjts eller på grund av besvär enligt prognosen för försäljningsinkomster och -vinster av fastighetsegendomen. På grund av justeringen av försäljningsmålet underskreds verksamhetsintäkterna med 6,2 miljoner euro inom hantering av egendomen och investeringsinkomsterna behöver minskas med 6,7 miljoner euro. Korrektivposterna till den interna finansieringen i finansieringskalkylen ska justeras på motsvarande sätt.

Ändringarna i kostnadsförslagen och tidtabellerna för de nödvändiga infrastruktur- och lokalinvesteringarna samt effekterna på finansieringen på årsnivå rapporteras och föreläggs stadsstyrelsen för godkännande i samband med delårsöversikten och bokslutet. Samtidigt meddelas de investeringsprojekt som underskrider en miljon euro och som tagits upp i eller avlägsnats ur investeringsprogrammet genom beslut av direktören för stadsmiljösektorn eller lokalservicedirektören för kännedom. Bilaga 1 (byggherreverksamhet för lokaler objektspecifika motiveringar till investeringar) och bilaga 2 (byggherreverksamhet för stadsmiljön objektspecifika motiveringar till investeringar).

Utlåningen minskar

Enligt årets tredje prognos är utlåningsstocken 489,0 miljoner euro i slutet av året. Utlåningen minskar avsevärt, sammanlagt 186,8 miljoner euro. 128,5 miljoner euro av den minskade utlåningen beror på försäljningen av aktierna i Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy då bolaget som staden sålt har betalat alla sina utlåningar tillbaka till staden. Turun Teknologiakiinteistöt Oy:s utlåningsstock har minskat 41,6 miljoner euro då bolagets konverteringslån har konverterats till aktier.

Studentbystiftelsen i Åbo har en fordring på 7,6 miljoner euro som förfallit 15.2.2019 och som grundar sig på skuldsaneringsavtalet undertecknat av stiftelsen och staden 20.2.2000. Fordringen har avlägsnats ur stadens balansräkning år 1997 på basis av den dåvarande ekonomiska situationen och anvisningen om hyresbestämning. Detta har redan beaktats i budgeten. Återbetalning av lånet som grundar sig på skuldsaneringsavtalet för Studentbystiftelsen i Åbo har åter finansierats med en ny utlåning tillsammans med staden.

Skuldsättningsbehovet minskar tillfälligt

Stadens långfristiga lån uppgår till högst 619 miljoner euro i slutet av året.

I samband med den första delårsöversikten har man minskat uttaget av långfristiga lån med 100 miljoner euro jämfört med beloppet i budgeten. Orsaken till detta är försäljningen av Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy:s aktiestock som genomfördes i början av april och minskar skuldsättningen. Efter de ändringar som gjorts i budgeten tar staden upp långfristiga lån till ett belopp om högst 50 miljoner euro under året i enlighet med utlåningsplanen som utarbetats av stadsstyrelsen 4.3.2019. Finansieringsbehovet under innevarande år finansieras i huvudsak genom minskad utlåning. Den sammanlagda räntebelagda skulden beräknas uppgå till högst 818 miljoner euro i slutet av året. Enligt prognosen kan skulden ännu minska i slutet av året.

Stadens räntebelagda fordringar och ekonomiska placeringar beräknas vara 37 miljoner euro mindre än den räntebelagda skulden dvs. nettoskulden i slutet av året.

Lånebeloppet som dottersammanslutningar direkt tagit från finansieringsanstalter beräknas öka i slutet av året särskilt på grund av de investeringar som genomförts av koncernen TVT Asunnot Oy och Studentbystiftelsen i Åbo. Därtill ersätter man den kortfristiga skulden med långfristig finansiering efter att skolorna Koy Turun Syvälahden koulu och Koy Turun Yli-Maarian koulu blivit färdiga.

I Anslagsändringar och -överföringar som föreläggs stadsstyrelsen

Överskridning av finansiering av lokal- och infrastrukturinvesteringar på årsnivå

Stadsmiljönämnden rapporterar till och förelägger stadsstyrelsen att de objektspecifika ändringarna och motiveringarna gällande kostnadsförslaget, tidtabellen och den årliga penninganvändningen godkänns enligt bilaga 1 och 2. Därtill meddelas stadsstyrelsen eventuella beslut om ändringarna i lokal- och infrastrukturinvesteringsprojekt som understiger en miljon euro och som hör till stadsmiljödirektörens och lokalservicedirektörens befogenheter.

II Ändringar av anslags- och inkomstposter som föreläggs stadsfullmäktige:

Social- och hälsovårdsnämnden har 23.10.2019 §353 beslutat föreslå stadsstyrelsen och vidare stadsfullmäktige att social- och hälsovårdsnämndens budget för 2019 ska höjas för att täcka de utgifter som förpliktar kommunen. Social- och hälsovårdsnämndens inkomstposter höjs med 1,2 miljoner euro och anslag med 35,9 miljoner euro dvs. till ett nettobelopp av 34,7 miljoner euro.

Stadsmiljönämnden har 22.10.2019 § 406 beslutat föreslå stadsstyrelsen och vidare stadsfullmäktige att målet för försäljningsintäkterna i investeringsdelen sänks med 6,7 miljoner euro och målet för försäljningsvinsterna i driftsekonomidelen sänks med 6,2 miljoner euro.

Kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregion har 9.10.2019 § 131 beslutat att föreslå stadsstyrelsen och vidare stadsfullmäktige att kollektivtrafiknämndens budget för 2019 ändras så att inkomstmålet sänks med 2,0 miljoner euro för Åbos del.

Enheten för ekonomi och finansiering skickar den tredje delårsöversikten för 2019 till stadsstyrelsen för behandling.