| Åbo stad | § | Sammanträdets datum | Ärende nr | 1 |
| Stadsstyrelsen | 271 | 10.06.2019 | 27 | |
| Stadsfullmäktige | 108 | 17.06.2019 | 30 | |
7177-2019 (02 02 00)
Godkännande av planeringssiffrorna för ekonomiplaneperioden
Sammandrag:
Föreslås att stadsfullmäktige fastställer planeringssiffrorna för nämnderna 2020-2023 samt vissa investeringsprojekt. Utgångspunkten för planeringssiffrorna är att kontrollerat fördröja ökningen av verksamhetsbidraget så att stadens driftsekonomi balanseras med 50 miljoner euro under ekonomiplaneperioden. Att dämpa driftsutgifterna möjliggör den växande stadens investeringsförmåga och tryggar de invånarorienterade och kostnadseffektiva tjänsterna efter den kommande planperioden.
Ssn § 271
Stadsdirektör Minna Arve, tf. direktör för ekonomi- och strategigruppen Fredrik Lindström, ekonomi- och finansieringschef Valtteri Mikkola 6.6.2019:
Utgångspunkter och ändringar i omvärlden
Stadsfullmäktige godkände 12.11.2018 den gällande ekonomiplanen för 2019–2022. Ekonomiplanen visar ett underskott för de följande åren och målet är att ekonomin balanseras före 2022.
Till följd av den starka ökningen av verksamhetskostnaderna som framgår av bokslutet för 2018 och den första prognosen för det innevarande året är staden tvungen att balansera budgeten genom att öka verksamhetsintäkterna eller genom att minska verksamhetskostnaderna. Staden ska påbörja beredningen av de ekonomiska anpassningsåtgärderna för att staden ska kunna hålla ökningen av nettodriftsutgifterna på en måttlig nivå under ekonomiplaneperioden.
Regeringsprogrammet
Ett förhandlingsresultat har uppnåtts om regeringsprogrammet. Målet för det nya decenniets första regering är ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Finland före 2030.
Antti Rinnes regering strävar efter 60 000 fler sysselsatta genom åtgärder som främjar arbetsutbudet och efterfrågan på arbete. En hållbar ekonomisk tillväxt stöder sig förutom på en höjd sysselsättningsgrad också på förbättrad arbetsproduktivitet.
I regeringsprogrammet har skrivits in flera åtgärder som kommer att påverka kommunernas uppgifter. Genomförandet av finansieringsprincipen eller övriga ekonomiska konsekvenser kan ännu inte bedömas kommunspecifikt. Konsekvensbedömningar torde fås under hösten då de kommer att beaktas i stadsdirektörens budgetförslag.
Kommunförbundet har i alla fall gjort preliminära beräkningar om vilka konsekvenser regeringsprogrammet har för kommunerna. Det nya regeringsprogrammet innebär såväl goda som dåliga nyheter för kommunerna. I detta skede ser det ut som att kommunernas utgifter ökar med 650–700 miljoner euro på grund av de nya inskrivningarna i regeringsprogrammet. Enligt Kommunförbundets preliminära uppgifter är de kostnadsberäkningar som presenterats i regeringsprogrammet cirka 250 miljoner euro för låga.
Det positiva är att programmet håller sig till de tidigare rambesluten om att en knapp miljard ska återföras till kommunerna. Statsandelarna ökar bland annat då indexjusteringar och avdrag som beror på konkurrenskraftsavtalet upphör. Det finns dock behov att balansera ännu en miljard i den kommunala ekonomin på grund av åldersrelaterade utgifter och ökade investeringar.
Staten tyngs dessutom av kompensationen av de kostnader kommunernas nya uppgifter medför. Staten har lovat kompensera kommunerna fullt ut för de nya uppgifterna genom en ökning av statsandelen eller genom en gallring av andra uppgifter och skyldigheter.
De kostnader som de nya uppgifterna medför har dock inte ännu utretts. Enligt Kommunförbundets preliminära beräkningar skulle de nya uppgifterna inom social- och hälsovårdstjänsterna, t.ex. dimensioneringen av vårdpersonalen inom äldrevården, den strängare vårdgarantin och tusen nya läkare, kosta kommunerna cirka 450 miljoner euro. Detta är drygt 180 miljoner euro mer än bedömningen i regeringsprogrammet.
Uppgifterna inom kunskap och bildning, bland annat höjningen av läropliktsåldern, höjningen av priset per enhet i gymnasieutbildningen och subjektiv rätt till småbarnspedagogik, skulle enligt regeringsprogrammet kosta ca 201,5 miljoner euro. De slutliga kostnaderna beror på genomförandet.
Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt
Användningen av sjukvårdsdistriktets tjänster har redan under flera års tid ökat kraftigare än beräknats i distriktets befolkningsbaserade utvecklingsprognos. Servicesystemet i Egentliga Finland är inriktat på den specialiserade sjukvården. År 2019 använde nästan 43 procent av alla invånare från sjukvårdsdistriktets medlemskommuner sjukvårdsdistriktets tjänster. Allt fler patienter från primärhälsovården kommer hela tiden till den specialiserade sjukvården så att det blir allt svårare att anpassa verksamheten inom den specialiserade sjukvården.
Enligt den färskaste delårsöversikten håller lägesbilden av ekonomin på att avvika från budgeten och den gällande ekonomiplanen. Efterfrågan på vården har varit klart större än vad prognoserna för den åldrande befolkningen och sjukdomsbelastningen ger vid handen och samtidigt har kostnaderna ökat avsevärt. I praktiken innebär detta att kommunernas betalningsandelar ökar kraftigare än beräknat.
Sjukvårdsdistriktets nya produktivitetsprogram har förberetts med utgångspunkt i att medlemskommunernas betalningsandel ökar högst 2,0 – 2,5 % under de närmaste åren. På basis av den senaste utvecklingen av verksamheten och ekonomin och slutsatserna från möten för medlemskommuner har man förberett budgetramen för 2020 så att ändringen i kommunernas betalningsandelar skulle vara högst 2,5 procent i budgeten för 2020 jämfört med budgeten för 2019.
Utvecklingsutsikter för koncernsammanslutningarna
Konjunkturläget för bostads- och fastighetssektorn (TVT Asunnot Oy, Varsinais-Suomen Asumisoikeus Oy
Studentbystiftelsen i Åbo och Turun Teknologiakiinteistöt Oy) är bra och särskilt bostadsbolagens användningsgrad och ekonomiska situation är starka. Problemet har snarare varit att det inte finns tillräckligt med byggbara tomter tillgängliga för att bolagen ska kunna svara på efterfrågan på bostäder. Turun Teknologiakiinteistöt Oy har fått en placering på villkor för eget kaptital till ett värde av 50 miljoner euro av Hemsö Ab, vilket gör det möjligt för bolaget att utvidga sin verksamhet.
För energi- och infrastrukturverksamheten (Åbo Energi Ab, Turun Satama Oy, Turun Seudun Vesi Oy, Turun seudun puhdistamo Oy, Åbo Vattenförsörjning Ab och Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab) ser konjunkturläget bra eller åtminstone nöjaktigt ut.
Åbo Vattenförsörjning Ab:s resultat var starkt tack vare ökade intäkter från anslutningsavgifter och överskred den planerade nivån. Åbo Energi kan årligen öka sin utdelning med 20 miljoner euro från 2020. Turun Seudun Vesi Oy och Turun Seudun Puhdistamo Oy är partivattenbolag enligt mankala-principen. Bolagen har lyckats förbättra sin produktivitet, men framför allt Turun Seudun Puhdistamo Oy har ett investeringstryck på ca 40 miljoner euro för byggandet av ett utloppsrör.
Sydvästra Finlands Avfallsservice Ab håller på att utvidga sin verksamhet och ska ta in nya delägare i bolaget. Bolaget har ett omfattande investeringsprogram på gång, men finansieringsbördan för investeringarna påverkar inte stadens koncernskuld på samma sätt som hos dotterbolagen på grund av att staden äger 23 procent av bolaget.
Även Turun Satama Oy håller på att inleda betydande investeringsprojekt mot slutet av ekonomiplaneperioden med anknytning till byggandet av den gemensamma terminalen och finansieringen av dessa investeringar kommer att riktas till stadens koncernskuld i sin helhet.
Inom produktionsverksamheten (Arkea Oy, Kaarea Oy, Kuntec Oy, Lännen Tekstiilihuolto Oy och Åbo Stadstrafik Ab) är konkurrensläget hårt och marginalerna låga. Dessutom har de långfristiga serviceavtal som ingåtts med staden upphört och bolagen har blivit utsatta för en äkta konkurrens på marknaden. Särskilt detta innebär en utmaning för Kuntec och Arkea Oy för vilkas del man är tvungen att överväga alla möjliga åtgärder för att förbättra bolagens konkurrenskraft och bevara värdet på egendomen.
Kaarea Oy och Åbo Stadstrafik Ab är stadens anknutna enheter. Lännen Tekstiilihuolto Oy däremot producerar marknadsmässiga textilvårdstjänster på tvätteriet i Ravani i Björneborg och stadens ägarandel i bolaget har på grund av aktiebyten ökat till ca 73 procent.
Inom närings- och kompetensverksamheten(Turku Science Park Oy Ab, Turun Aikuiskoulutussäätiö och Turun Ammattikorkeakoulu Oy) har utvecklingen varit tudelad: Den ekonomiska situationen för Turun Aikuiskoulutussäätiö har varit utmanande medan yrkeshögskolan har klarat sig bättre bl.a. på grund av den framgångsrika medelanskaffningskampanjen. Turku Science Park Oy är ett utvecklingsbolag som syftar till att skapa funktionellt mervärde för regionen. Bolaget förbereder en ny verksamhetsmodell som går ut på att utveckla den kundorienterade företagsserviceverksamheten och förbereda sig för den minskade projektfinansieringen.
Inom turismen och kulturverksamheten (Turku Touring Oy, Logomo Oy, Åbo Stadsteater Ab, Stiftelsen Forum Marinum, Stiftelsen Åbo 2029 och Kiinteistö Oy Turun Monitoimihalli) är utvecklingen mycket samfundsspecifik: Logomos ägar- och strukturarrangemang har genomförts, vilket också har påverkat den operativa verksamheten och Stiftelsen Åbo 2029 håller först på att inleda sin verksamhet och har fått sin fondförvaltare konkurrensutsatt. Stadsteaterns verksamhet, besökarantal och ekonomi har fortsatt utvecklas positivt i och med den grundläggande renoveringen av teaterhuset. Det nya hyresarrangemanget för Åbohallen förväntas ge staden kostnadsbesparingar.
Ekonomiplanen 2019–2023
Utveckling av det allmänna ekonomiska läget
Enligt finansministeriets ekonomiska översikt som publicerades i april avtar den ekonomiska tillväxten klart efter konjunkturuppgången. Den årliga ekonomiska tillväxten i Finland stannar under 1,5 procent under de närmaste åren. På medellång sikt kommer tillväxten att avta ytterligare, till mindre än 1 procent, under åren 2022−2023.
Den offentliga ekonomin förstärks och kommer i balans vid decennieskiftet. Statsförvaltningen och lokalförvaltningen hör fortfarande till de sektorer inom den offentliga ekonomin som uppvisar ett underskott. Den offentliga ekonomin börjar försvagas på nytt i början av 2020-talet då anpassningsåtgärderna upphör och tillväxten avtar.
År 2019 förutspås Finlands BNP växa med 1,7 procent. Den inhemska efterfrågan bidrar till den ekonomiska tillväxten. Den privata konsumtionen fortsätter att öka kraftigt. Den gynnsamma sysselsättningsutvecklingen och en tilltagande ökning av förtjänstnivån upprätthåller en ökning av de disponibla inkomsterna. De privata investeringarna ökar måttligt. Särskilt byggandet av nya bostäder minskar kraftigt. Under prognosperioden minskar den finländska exporttillväxten till följd av att tillväxten inom världshandeln avtar.
År 2020 stannar den ekonomiska tillväxten på 1,4 procent. Höjningen av förtjänstnivån stöder ökningen av den privata konsumtionen. Under prognosperioden ökar värdet på importen och exporten till följd av den ökade volymen och prisökningen. År 2021 avtar BNP-tillväxten till 1,2 procent.
Avmattningen i den ekonomiska tillväxten och ökningen av de nominella lönerna försvagar stegvis ökningen i efterfrågan på arbetskraft åren 2020–2021. Att arbetslöshetsgraden sjunker till samma nivå som före finanskrisen ökar spänningen på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ökar trycket på att höja lönerna och skapar arbetskraftsflaskhalsar i ekonomin.
Inflationstrycket i sin helhet förväntas öka långsamt under prognosperioden. Höjning av förtjänstnivån förväntas så småningom påverka priserna i större utsträckning och konsumtionsefterfrågan ökar i jämn takt.
Planeringssiffor
I Sydvästra Finland pågår fortfarande en positiv strukturomvandling i näringslivet. Den ekonomiska tillväxten i Egentliga Finland och Satakunta fortsätter i flera branscher och sysselsättningsutvecklingen i regionen är stark. Omvärldsindikatorerna visar att utvecklingen i regionen är positiv. I den växande kommunen ökar behovet av tjänster snabbt och detta syns i ökade verksamhetskostnader. De positiva effekterna på ekonomin kommer till uttryck med en viss fördröjning.
Arbetslösheten har fortsatt att minska snabbt under 2019. I april var arbetslöshetsgraden i Åbo ekonomiska region bara 0,4 procentenheter högre än i Helsingfors ekonomiska region. Antalet sysselsatta ökar och antalet långtidsarbetslösa har minskat snabbt.
Befolkningsökningen i Åbo har blivit långsammare jämfört med fjolåret. Befolkningsökningen grundar sig som tidigare etablerats på flyttningsrörelsen. Uppdateringen av befolkningsprognosen som publicerats av staden 2018 har inte slutförts än. Sedan uppdateringen av prognosen har blivit färdig kan man få värdefull information till stöd för planering av verksamheten.
I stadens prognos för skattefinansiering har man utnyttjat Kommunförbundets kommunvisa prognoser om skatteinkomster och statsandelar. Prognoserna för skatteinkomster baserar sig i huvudsak på bedömningarna om den samhällsekonomiska utvecklingen som tagits upp i Kommunekonomiprogrammet och publicerats av finansministeriet på våren. Därtill har man beaktat en prognos om utvecklingen av kommunernas skatteinkomster som uppgjorts av finansministeriet i mars 2019. Där har man utnyttjat Skatteförvaltningens kommunvisa statistik över inkomstutvecklingen. I fråga om statsandelar grundar sig prognoserna på den gällande lagstiftningen och där har man inte beaktat målen för det nya regeringsprogrammet.
För Åbos del är bedömningarna om utvecklingen av skattefinansiering positiva. I detta sammanhang är det skäl att komma ihåg hur prognoserna utvecklades under 2018. De första prognoserna visade sig mycket optimistiska. Därför borde man förhålla sig med viss reservation till prognoserna som publicerats på våren. De preciserade prognoserna beaktas i årets andra delårsöversikt och därmed också i den fortsatta beredningen av budgeten.
Enligt årets första ekonomiprognos ska räkenskapsperiodens underskott bli 52,6 miljoner euro. I budgeten för 2019 godkändes ett underskott på 20,8 miljoner euro så att budgetavvikelsen förutsätts bli -31,8 miljoner euro. Att stödja stadens tillväxt förutsätter en investeringsnivå som det är omöjligt att uppnå med nuvarande verksamhetskostnader och tillväxttrend.
För att stadens ekonomiska ställning ska kunna förbättras förutsätts strukturella förändringar samt en kontinuerlig utvärdering av nuvarande funktioner och verksamhetssätt.
Driftsekonomi
Utgångspunkten för uppdateringen av planeringssifforna för driftsekonomin är prognosen för det aktuella året. För att förbättra investeringsförmågan och sakta ner skuldsättningen krävs åtgärder för att sänka verksamhetsutgifternas nivå med ca 50 miljoner euro under den kommande ekonomiplaneringsperioden. Målet är ca 3,5 % av stadens externa verksamhetsutgifter. Ett förslag har presenterats om att driftsbidraget som beskriver nettodriftskostnaderna ska växa varje år och således föreslås inte en smalare budget i detta skede. Det är frågan om att på ett behärskat sätt sakta ner tillväxten av verksamhetsbidraget.
För att uppnå målet krävs att alla parter starkt förbinder sig till målet. I den fortsatta beredningen av verksamhetsplanen har målet varit att identifiera åtgärder med vilka stadens ekonomiska ställning kunde förbättras permanent. I första hand ska man sträva efter att genomföra strukturella ändringar som inverkar på verksamheten. Anpassningsprocessens mål är att så brett som möjligt identifiera eventuella åtgärder. Även åtgärder som man inte utgått från att främja.
För att öka produktionen och effektivera verksamheten är det skäl att komma ihåg att genomförandet av åtgärderna är lättare under en tillväxtperiod. Då konjunkturen ändrar riktning vänds diskussionen snabbt till nedskärningar och svåra beslut.
Under de senaste åren har man berett rikligt med åtgärder med vilka man har strävat efter att förbättra den ekonomiska ställningen. Det finns orsak att gå igenom de redan beredda åtgärderna. Situationen kräver utan tvekan nya perspektiv, så för att förbättra situationen krävs ett aktivt och bestämt grepp från alla serviceområden. Det gemensamma målet är att säkerställa stadens förmåga att svara på det växande servicebehovet och trygga stadens tillväxt.
Organens planeringssiffror grundar sig på utvecklingstrenden för verksamhetsbidraget på stadsnivå (år 2013–2018), för vilket ett anpassningsmål har fastställts för åren 2020–2023. Beredningen av de anpassande åtgärderna kräver tid, och således har anpassningsmålet i detta skede i mest fördelats på planeringsperiodens mittersta år. Den organvisa uppdelningen baserar sig på förhållandet mellan organens externa kostnader.
I den fortsatta beredningen av anpassningsprocessen kommer man eventuellt att granska hur målet delas upp på både ekonomiplaneringsåren och organen. Till planeringssiffrorna för organen borde man på grund av detta förhålla sig med en viss reservation och siffrorna kommer att granskas som en del av den fortsatta beredningen av verksamhetsplanen.
Investeringar
Utgångspunkten för uppdateringen av planeringssiffrorna för investeringsdelen för åren 2020–2023 är de ändringar som skett i genomförandet av de investeringsprojekt som pågår och som godkänts, i jämförelse med ekonomiplanen för 2019–2022 och de utgångspunkter för investeringsprogrammen som presenterats för stadsutvecklingssektionen.
Under budgetåret 2020 är den totala summan för planeringssiffrorna för investeringsdelens bruttokostnader sammanlagt 103,6 M€ och inkomsternas andel i investeringsdelen sammanlagt 26,4 M€. De planeringssiffror som föreslagits för investeringarna för ekonomiplaneringsperioden 2020–2023, skapar på årsnivå bruttoinvesteringsnivåer på 103,6–166,01 M€.
Planeringssiffrorna för investeringsdelen har presenterats organvis. Planeringssiffrorna för stadsstyrelsens investeringsdel delar sig på stadsdirektörens sektor samt på resultatområdena för både koncernförvaltningen och servicecentralerna (ssn) och hanteringen av egendom (ssn). I stadsstyrelsens resultatområde för hantering av egendom ingår investeringsanslagen för stadsbyggandets infra- och lokalprojekt och investeringsanslagen för utveckling av fastighetsegendomen samt därtill investeringsprojektens finansieringsandelar och inkomster från försäljningen av fastighetsegendomen.
Stadsstyrelsens stadsutvecklingssektion godkände utgångspunkterna och prioriteringarna för investeringsprogrammet för ekonomiplaneringsperioden 2020–2023 (SsnUtv 6.5.2019 § 30). I förslaget för budget-och ekonomiplan för infrainvesteringar åren 2020–2023 har vissa justeringar gjorts i tidtabellen eller i anslagen i jämförelse med ekonomiplanen 2019–2022,. Med justeringarna har man har strävat efter en så jämn helhetsnivå som möjligt för investeringar under planeringsperioden. Infrainvesteringarna under planeringsperioden är i genomsnitt 42,5 M€/år.
I lokalinvesteringarna har man tagit hänsyn till ändringar i genomförande av de godkända projekten, indexhöjningar och användningsgraden under genomföringsåren. De lokalinvesteringsprojekt som föreslås skapar investeringsnivåer som uppgår till 32,0–102,3 M€ på årsnivå, under ekonomiplaneringsperioden skulle projekt i genomsnitt årligen genomföras för en summa på 70,8 M€. I samband med ett separat beslut tas ställning till projektens genomförings-/besittningsform. Efter detta har stadsstyrelsen 27.5.2019 § godkänt behovsutredningen för yrkesutbildningens campus och startat projektplaneringen av ett campus för yrkesutbildningen till Österåsområdet på ett sådant sätt, att investeringen genomförs i samband med projektet Tiedepuiston kansi. Det ifrågavarande projektet är inte med i utgångspunkterna och prioriteringarna för det investeringsprogram som stadsutvecklingssektionen godkänt och ingår inte heller i planeringssiffrorna för ekonomiplaneringsperioden 2020–2023. En inledning av det ifrågavarande projektet under ekonomiplaneringsperioden skulle höja de årliga lokalinvesteringsnivåerna under åren 2022 och 2023 med ca 35 M€ per år. I samband med beredningen av projektplanen och budgetåret 2021 ska man ta ställning till projektets finansieringsform och investeringsnivåerna under ekonomiplaneringsperioden.
Anvisningen för lokalprojektens och infraprojektens behovsutredning och projektplanering har godkänts av stadsfullmäktige 26.2.2018 § 37. För de nya infraprojektens del tas anvisningarna och verksamhetsmodellen i bruk vid uppgörandet av budgeten för 2020. För infraprojektens del ska anvisningen ännu uppdateras. I och med uppdateringen av anvisningen, möjliggörs att detaljplanen samt planen för genomförande av gatu- och stadsmiljön uppgörs samtidigt, vilket gör genomförandet av projekten väsentligt mycket snabbare. Samtidigt kan man förbättra samordningen av planerna och deras kvalitet. Av de lokalinvesteringsprojekt som föreslagits inkluderas på listan över investeringar har de utredningar som anvisningarna för behovsutredningar och projektplanering kräver, antingen blivit färdiga eller är under arbete.
I samband med utarbetandet av budgeten kommer de investeringsnivåer som möjliggörs i ekonomiplanen att specificeras. Planeringssiffrorna för organens investeringar finns i bilaga 2.
Stadsmiljönämnden har 21.5.2019 § 240 föreslagit att en del av infrainvesteringsobjekten för 2020 och infrainvesteringsanslagen, i samband med bekräftandet av planeringssiffrorna, presenteras för stadsstyrelsen och vidare för stadsfullmäktige för godkännande såsom bestäms i bilaga 3, sammanlagt 25,4 miljoner euro.
Ett förslag har gjorts om att bekräfta en del av objekten för år 2020 i infrainvesteringsprogrammet redan i juni eftersom:
Ett förslag har lagts fram om att följande objekt i lokalinvesteringsprogrammet bekräftas
Det behov av anslag som anknyter till lokalinvesteringsprogrammet har beaktats i beslutsförslaget som ändringar i anslagen.
Stadsmiljönämnden har därtill 28.5.2019 § 240 föreslagit en höjning av investeringsanslagen i budgeten för det aktuella året 2019, så att planeringen för genomförande av infra- och lokalprojekten som inleds 2020 och tillhörande undersökningar, kan inledas under det aktuella budgetåret. Konkurrensutsättningarna av byggandet kan således sättas igång genast vid behov i början av nästa år. Stadsmiljönämnden har föreslagit en höjning på 0,5 miljoner euro av investeringsanslagen i infraprojekt och en höjning på 0,9 miljoner euro av investeringsanslagen för lokalprojekt för år 2019. Kostnadsberäkningarna höjs dock inte för dessa lokalprojekt, vars investeringsanslag binds till planeringssiffrorna för 2020 i samband med att de godkänns.
Den första möbleringen av nybyggnader och grundläggande renoveringar av stadens servicebyggnader, ingår i de organvisa planeringssiffrorna.
Verksamhetsplanering – beredning av strategiska och operativa avtal
Alla sektorer har under våren berett ett strategiskt avtal i vilket både ekonomiska mål och mål för verksamheten har antecknats. Avtalsutkast som redan genomgått tjänstemannaberedning har behandlats vid nämndernas möten eller seminarium. Målet är att fästa särskild uppmärksamhet vid utgångspunkterna för planeringen och ändringar i verksamhetsmiljön. Beredning har även gjorts vid de förhandlingar som stadsstyrelsens ordförande sammankallat och i vilka nämndernas ordförande deltagit.
Stadsstyrelsen har vid sitt seminarium 13.5.2019 behandlat den ekonomiska situationen och sektorernas överblickar. Vid stadsfullmäktiges seminarium 27.5.2019 behandlades utöver den ekonomiska situationen även statsandelar och deras utveckling och därtill lämnade en utomstående sakkunnig in en utvärdering av stadens ekonomiska situation.
De strategiska avtalen fungerar som ramar för de operativa avtalen. I enlighet med planeringssiffrorna som stadsfullmäktige beslutat om, görs behövliga preciseringar i de strategiska avtalen, varefter de operativa avtalen finslipas. I de operativa avtalen förankras de strategiska målen i det praktiska arbetet och i mer konkreta mål.
I samband med beredningen av de operativa avtalen kan det uppstå behov av att göra innehållsmässiga preciseringar i de strategiska avtalen. Nämnderna ska godkänna de operativa avtalen och eventuella specificeringarna av strategiska avtal före 20.9.2019.
Tidtabell för fortsatt beredning av verksamhetsplanen
• Stadsstyrelsen 10.06.2019 Planeringssiffror
• Stadsfullmäktige 17.06.2019 Planeringssiffror
• Nämnder 20.09.2019* Godkännande av de strategiska avtalen
• Nämnder 20.09.2019* Godkännande av de operativa avtalen
• Stadsdirektören 14.10.2019 Budgetförslag
• Stadsstyrelsen 21.10.2019 1. Behandlingen av budgetförslaget
• Stadsstyrelsen 4.11.2019 2. Behandlingen av budgetförslaget
• Stadsfullmäktige 11.11.2019 Budgetbehandling
• Nämnder 12.12.2019* Verkställande av budgeten färdigt
• Stadsstyrelsen 16.12.2019 Verkställande av budgeten färdigt
*) Hittills
Stadsdirektören ger sektorerna närmare anvisningar om beredningen av verksamhetsplanen (budget och ekonomiplan).
Bilaga 1Planeringssiffrorna för driftsekonomin för de olika organen 2020–2023
Bilaga 2Planeringssiffrorna för investeringarna för de olika organen 2020–2023
Bilaga 3Infrainvesteringar för 2020 om vilka beslut görs under våren
Tilläggsmaterial 1Presentationsmaterial för planeringssiffrorna (diapresentation)
Tilläggsmaterial 2Lokalinvesteringar om vilka beslut görs på våren 2020 (diapresentation)
Stadsstyrelsens förslag
Stadsstyrelsen beslutar att föreslå stadsfullmäktige
BeslutFörslaget godkändes.
Beslut i ärendet fattades med rösterna 12–2.
Vid omröstning med handuppräckning röstade Eklund, Pätäri, Maaskola, Miikkola, Laivoranta, Sundqvist, Hassan, Vornanen, Ruohonen, Aaltonen, Vierimaa och Kattelus för föredragandens beslutsförslag.
För Lindfors följande ändringsförslag röstade utöver honom även Yrttiaho som understödde honom:
”Följande punkt stryks ur grundförslaget:
Ekonomi- och finansieringschef Valtteri Mikkola deltog i sammanträdet för att redogöra för ärendet.
Sfm § 108
Bilaga 1Planeringssiffrorna för driftsekonomin för de olika organen 2020–2023
Bilaga 2Planeringssiffrorna för investeringarna för de olika organen 2020–2023
Bilaga 3Infrainvesteringar för 2020 om vilka beslut görs under våren
Tilläggsmaterial 1Presentationsmaterial för planeringssiffrorna (diapresentation) (på finska)
Tilläggsmaterial 2 Lokalinvesteringar om vilka beslut görs på våren 2020 (diapresentation) (på finska)
Stadsstyrelsens förslag
Stadsfullmäktige beslutar att
BeslutFörslaget godkändes.
Behandling av ärendet vid sammanträdet
Framlagt ändringsförslag och dess behandling
Uusitalo lämnade understödd av Lindfors följande ändringsförslag:
”Följande punkt stryks ur grundförslaget:
att stadsstyrelsen inleder en anpassningsprocess som strävar efter en anpassning med 50 miljoner euro. Som ett resultat av detta fastställs åtgärder som strävar efter att balansera ekonomin och som tas med i ekonomiplanen som bereds.
Bilaga 1 ändras på motsvarande sätt.
Motiveringar:
Stadsfullmäktige beslutar om stadens budget varje år. Under 2020-2021 följer stadsfullmäktige noggrant upp den ekonomiska utvecklingen och ingriper snabbt i missförhållanden och överskridningar.
Att skära ner i basservicen påverkar oskäligt de lagstadgade tjänster som invånarna behöver. Exempelvis till stadsdirektörens sektor kan riktas besparingar.
Icke-brådskande investeringar och dyra utläggningar skärs ned. Reparationsinvesteringar inom basservicen sköts i första hand så att en bra inomhusluft garanteras för varje kommuninvånare.
Man försöker också nå besparingar genom att granska arbetsfördelningen mellan sjukvårdsdistriktet och staden. Man sätter i gång redan väl planerade serviceprocesser som togs fram i samband med beredningen av vårdreformen, t.ex. inom missbruks- och mentalvårdsrehabilitering. Staden minskar de sk. avgifterna för fördröjd förflyttning.”
Efter avslutad diskussion framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Uusitalos ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsförslaget godkändes.
I den maskinella omröstningen understödde 55 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Uusitalos ändringsförslag, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.
Bilaga 4 Omröstningsförteckning
Bilagor:
Sfm § 108
Bilaga 1:Toimielinkohtaiset käyttötalouden suunnitteluluvut 2020-2023/ Planeringssiffrorna för driftsekonomin för de olika organen 2020-2023
Bilaga 2:Toimielinkohtaiset investointien suunnitteluluvut 2020-2023/ planeringssiffrorna för investeringsdelen för de olika organen 2020-2023
Bilaga 3:Keväällä päätettävät vuoden 2020 infrainvestoinnit / Infrainvesteringar år 2020 om vilka beslut görs under våren
Bilaga 4:Äänestyslista/Omröstningsförteckning