Ansvarsområdet för strategi och utveckling, strategi- och utvecklingsdirektör Jussi Vira och utvecklingschef Oskari Heinämäki 21.3.2019:

Stadsstrategins mätare är indikatorer som mångsidigt berättar om utvecklingen av hela stadens konkurrenskraft och välstånd. De är i regel nationell statistik med långsiktiga referensvärden även från andra städer. Indikatorerna beskriver indirekt verkningarna av stadens verksamhet. När de utvecklas positivt i förhållande till tidigare situationer eller referensstäder, kan genomförandet av strategin anses vara framgångsrikt. Genom jämförelse kan man också eliminera de förändringar i mätningsresultaten som orsakats av konjunkturerna. Uppdateringsintervallerna för indikatorerna varierar så att det inte finns tillgänglig information om alla indikatorer från 2018.

Mätarna för genomförandet av strategiska program uppstår till följd av avtalsstyrningsprocessen och beskriver genomförandet av valda strategiska riktlinjer. I avtalsstyrningsprocessen omvandlas riktlinjerna jämte delmål till åtgärder i sektorernas strategiska och operativa avtal. Av dessa utarbetas de förstnämnda mellan stadsstyrelsen och nämnderna och de sistnämnda mellan nämnderna och sektorerna. Samtidigt kommer man överens om mätare med målvärden för att beskriva deras framskridande. Bedömningen av genomförandet av de strategiska programmen sker därmed i praktiken genom att följa upp genomförandet av sektorernas strategiska och operativa avtal.

Uppföljning av stadsstrategin 2018

Stadsstrategins mätare är indikatorer som mångsidigt berättar om utvecklingen av hela stadens konkurrenskraft och välstånd. De är i regel nationell statistik med långsiktiga referensvärden även från andra städer. Uppdateringsintervallerna för indikatorerna varierar så att det inte finns tillgänglig information om alla indikatorer från 2018.

Enligt förhandsuppgifterna ökade Åbos folkmängd med drygt 2 000 nya invånare år 2018 så att folkmängden var 191 664 personer vid utgången av året. Folkmängden ökade huvudsakligen på grund av flyttningsrörelsen mellan kommunerna och invandringen.

Den viktigaste positiva förändringen i ljuset av indikatorerna var en fortsatt stark positiv strukturomvandling inom industrin. Tillväxten i Åboregionen stärktes och efterfrågan på arbetskraft kommer uppskattningsvis att öka åtminstone fram till mitten av 2020-talet. I ljuset av arbetslöshetssiffrorna kunde man notera positiva förändringar. Arbetslösheten i sin helhet minskade med 1,7 procentenheter jämfört med året innan och arbetslöshetsgraden var 12,2 procent i slutet av december. Dessutom sjönk antalet ungdomsarbetslösa med nästan 7,5 % och antalet långtidsarbetslösa med något över en femtedel. Även kommundelen av arbetsmarknadsstödet minskade med ca 2 milj. €.

Produktionen inom marin- och bilindustrin ökade kraftigt och läkemedelsindustrin och byggandet är på uppgång. I regionen kommer man att behöva uppskattningsvis 15 000-30 000 nya anställda inom de närmaste åren.

Stadskoncernens åtgärder för att förverkliga klimatpolitiken har varit lyckade. Åbo stads klimatplan 2029 förbereddes och förelades för beslutsfattande under 2018. Klimatplanen ger svar på hur målen för ett kolneutralt Åbo ska kunna uppnås. Under året har man startat flera externt finansierade projekt varmed man uppfyller målen för klimatplanen.

Antalet passagerare på flygplatsen har ökat redan för tredje året i rad i och med att antalet internationella passagerare ökade med nästan 16 %. 

Utmanande för Åbo ekonomiska region är att speciellt forsknings- och utvecklingsutgifterna fortsätter att minska och framför allt andelen av företagens FoU-utgifter som ligger på en klart lägre nivå än i de andra stora ekonomiska regionerna. Andelen FoU-utgifter förbättrades ändå en aning jämfört med det föregående mätningsåret.

I kategorin välbefinnande och aktivitet kan man se att sjukdomar och sjukdomsfall enligt de senaste resultaten minskat. Andelen personer över 75 år som bor hemma har förblivit nästan oförändrad på ca 91 %. Åtgärderna inom ramen för ungdomsgarantin har också gett resultat och andelen av dem som hamnat utanför utbildningen har trendmässigt sjunkit sedan 2010.

När det gäller segregationen i bostadsområden har det skett positiva förändringar i och med att det allmänna ekonomiska läget förbättrats. De områdesvisa skillnaderna i arbetslösheten har minskat tydligt. Att befolkningen som talar främmande språk tydligt har koncentrerats till vissa områden har däremot förstärkts. Det finns också skillnader i hur olika befolkningsgrupper upplever sitt välbefinnande. Granskar man situationen enligt befolkningsgrupp så är det de ensamboende som har det svagast ställt. Dessutom är situationen för ensamförsörjare också dålig med flera olika mätare mätt. Högutbildade och barnfamiljer med två vuxna däremot klarar sig mycket bra med olika mätare mätt.

Välfärd och aktivitet – programmets framskridande 2018

När det gäller riktlinjerna för programmet har man med några få undantag fastställt mätarna med målnivå samt genomfört åtgärder. Alla teman har framskridit enligt målen.

Förverkligandet av programmet Välfärd och aktivitet stöds av en tväradministrativ styrgrupp med en representation på ledningsnivå från alla sektorer och koncernförvaltningen. Styrgruppen drog upp riktlinjerna för viktiga välfärdsfrämjande teman som ingår i avtalen.

1. Att minska ungdomsarbetslösheten och aktivera långtidsarbetslösa

2. Att främja sunda levnadsvanor

3. Stöd i föräldraskapet

4. Att minska ensamheten och utanförskapet

Betydelsen av det förebyggande arbetet kommer att öka ytterligare och behovet av att skapa förutsättningar för välfärden genom ett tväradministrativt samarbete (omgivning och tjänster) betonas i programarbetet på grund av den kommande social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. I lagutkasten har skrivits in att landskapen och kommunerna ska främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd. Åbo har deltagit aktivt i både den nationella och regionala beredningen när det gäller att främja hälsa och välfärd.

Den friska och välmående Åbobon

Stadens verksamhet strävar efter en hållbar välfärd hos Åboborna. Främjandet av välfärden innebär ett omfattande och förvaltningsövergripande arbete som förutsätter ett samarbete mellan stadens alla sektorer och även övriga aktörer (t.ex. organisationer) samt arbete för gemensamma mål.

Servicestrukturen har förändrats i stor utsträckning. I synnerhet har man lyckats med att internt omstrukturera några av de tyngsta tjänsterna. Det handlar t.ex. om avveckling av anstaltsvården inom äldreomsorgen och handikappservicen där framskridandet har varit snabbare än målnivån. Omstruktureringen har också framskridit inom barnskyddet. Tillgången till tjänsterna i enlighet med öppenvården och socialvårdslagen har förbättrats. Även stödåtgärder som tillhandahålls familjer i hemmet har ökats. Tack vare satsningarna har antalet nya omhändertaganden minskat. I fråga om social- och hälsovårdstjänsterna har staden utfört utvecklingsarbete inom sina egna tjänster och även i regionala projekt i stor utsträckning (spetsprojekten I&O/KomPAssi och LAPE/Lupa auttaa). En utmaning när det gäller att främja riktlinjen är att antalet fördröjningsdagar för ÅUCS har ökat. För att åtgärda saken har man vidtagit flera omedelbara åtgärder samt  gjort upp planer på längre sikt. Riktlinjen för temat 2.1.3. har i sin helhet förverkligats väl 2018 och det därmed sammanhängande utvecklingsarbetet fortsätter.

Vid flyttning av tyngdpunkten till det förebyggande arbetet 2.1.2. har det skett några betydande förbättringar. Inom barnskyddet har man kunnat flytta tyngdpunkten till öppenvården. Inom familje- och socialtjänsterna genomfördes en omfattande reform av organisationen och verksamhetsmodellen. Genom reformerna förstärks barn- och familjesocialarbetet och förs införandet av familjecentralsmodellen vidare (pilotverksamheten inleddes i Syvälahti och Ypsilon).

Inom munhälsovården har man utvecklat nya verksamhetsmodeller varmed man främjar t.ex. munhälsovården hos barn i skolåldern och egenvården hos befolkningen.

Stödjandet av funktionsförmågan hos äldre har särskilt uppmärksammats genom flera utvecklingsprojekt (bl.a. Voimaa vanhuuteen, Taidekori, Kulttuurisote, Liikkuva resurssikeskus, KomPAssi).

När det gäller att skapa ramarna för välfärden (riktlinjen för temat 2.1.1.) spelar styrgruppen för välfärd en central roll på stadsnivå. Under styrgruppen verkar underarbetsgrupper som arbetar med gemensamma förvaltningsövergripande teman. Underarbetsgrupperna har till uppgift att ta fram konkreta åtgärder för att främja stadens gemensamma mål och öka samarbetet mellan sektorerna.

För att fokus i allt högre grad kan skiftas mot förebyggande arbete och skapandet av nya ramar för välfärden, måste det förvaltningsövergripande samarbetet inom staden vidareutvecklas. Styrgruppen för välfärd har skapat en fungerande övergripande struktur för detta utvecklingsarbete.  Genom ökad förvaltningsövergripande verksamhet har den fysiska miljön och tjänsterna sammanslagits till en helhet. Behovet av att förena tjänster (t.ex. social- och hälsovården och fritidstjänsterna) till en allt bättre del av en gemensam kedja framhävs till följd av den kommande vårdreformen. Beredningen av vårdreformen har gjorts på flera nivåer: på regional nivå sköts beredningen av den regionala hyte-arbetsgruppen för landskaps- och vårdreformen. Åbo stads representanter deltar på ett heltäckande sätt i hyte-arbetsgruppens och dess underarbetsgruppers arbete. Arbetsgrupperna beskriver bl.a. tjänsterna i anslutning till kontaktytorna mellan social- och hälsovården och kommunen.

För genomförandet och uppföljningen av temat ansvarar Styrgruppen för välfärd.

Den kompetenta och lärande Åbobon

Ordnandet av småbarnspedagogik och utbildning hör till stadens grundläggande uppgifter och är en förutsättning för konkurrenskraften. Som exempel på omvärldens utmaningar kan nämnas utbildningens förutsättningar att svara mot individernas olika personliga behov, arbetslivsändringarna i anslutning till den förändrade globala ekonomin samt frågorna gällande den förändrade teknologin och livslångt lärande. För att utmaningarna ska kunna mötas förutsätts en förmåga till kontinuerlig förnyelse som bygger på olika samarbetsnät och verksamhetsmöjligheter som den nya tekniken medför. Invandrarnas utbildningsbehov ska beaktas i samband med stödjandet av integrationen.

Åbo inledde ett försök med delvis gratis småbarnspedagogik för 5-åringar. Försöket inleddes i augusti 2018.

Antalet elever inom den grundläggande utbildningen ökar fortfarande. År 2018 ökade antalet elever med 360 personer. Genast i början av 2020-talet ökar antalet elever även inom utbildningen på ungdomsstadiet.

De nya och ersättande daghemsprojekten i Kastu, Tallimäki och Övre S:t Marie framskred enligt planerna. Verksamheten i Syvälahti allaktivitetshus som förutom daghem och skola har aktörer från fritidssektorn och välfärdssektorn inleddes 1.8.2018.

Projektet Skolan i rörelse i Åbo som inleddes 2016 i samarbete med fritidssektorn fortsatte under läsåret 2018–2019 med hjälp av bidrag från Regionförvaltningsverket (AVI). I samarbete med idrottsföreningar erbjuder alla skolor klubbar för att elevernas motionsfärdigheter ska utvecklas. I och med utvecklandet av klubbverksamheten har skolorna också annan klubbverksamhet varmed man vill öka barnens och de ungas delaktighet.

Enligt ungdomsgarantin erbjuds unga under 25 år och nyutexaminerade under 30 år ett jobb, en arbetsprövningsplats, en studieplats, en verkstadsplats eller rehabilitering senast tre månader efter att arbetssökandet har börjat. Åbo verkställer ungdomsgarantin också när det gäller unga i behov av krävande särskilt stöd genom att garantera en fortsatt studieplats eller arbetsplats också för unga med ett fysiskt eller psykiskt funktionshinder. Bildningssektorn för sin del ansvarar för genomförandet av utbildningsgarantin så att alla som vill studera erbjuds en studieplats.

Åbo vill förstärka kompetensen inom teknologi och naturvetenskaper på olika skolnivåer. I regionen finns ett särskilt behov av experter inom tekniken och som en åtgärd på lång sikt har man lanserat konceptet STEAM Turku vars syfte är att öka barnens och de ungas intresse för matematik och naturvetenskaper. STEAM Turku genomförs inom sektorns alla serviceområden.

Reformen inom yrkesutbildningen genomfördes enligt planerna och nu förbereder sig yrkesutbildningen för att övergå till årlig arbetstid.

För genomförandet och uppföljningen av temat ansvarar Styrgruppen för välfärd.

Den aktiva Åbobon

Alla riktlinjer som ingår i temat Den aktiva Åbobon främjades under 2018.

Åbobornas populäraste fritidshobbyer var läsning, handarbete och fotografering. Antalet vuxna som aktivt utövar motion ökade alltjämt (2016:41%, 2017:49% och 2018:53%). I fritidssektorns tjänster gjordes nästan fem miljoner besök år 2018. Besökarantalet på orkesterns egna produktioner slog 2000-talets rekord och uppgick till 58 001 besökare. Stadsteatern besöktes rekordmässigt av 138 298 personer. 84 % av stadsinvånarna ansåg att bibliotekstjänsterna har skötts väl. Inom museitjänsterna ökade både kundnöjdheten och biljettintäkterna. Ungdomarna besökte ungdomstjänsternas egen verksamhet nästan 200 000 gånger. På basis av en utredning av stadens tjänster och kundnöjdhetsenkäter (FCG) är invånarna i regel mycket nöjda med fritidssektorns tjänster.

Inom ungdomstjänsterna infördes en deltagande budgetering där nästan alla områdesvisa ungdomsgårdar deltar. Projektet Skolan i rörelse nådde alla barn i grundskoleåldern i Åbo.

Tillgänglighetsrådet och kommunikationsrådet inledde sin verksamhet. Områdesforum och stadsaktörerna sammanträder i åtta storområden. På våren togs i bruk ett stadscykelsystem och på hösten inleddes ett försök med rutter för vintercykling.

Beredningen av Historiska museet fortsatte och den lyckade renoveringen av Apoteksmuseet och Qwenselska huset färdigställdes. Inom idrottstjänsterna främjades helheten Turku Future Sport. Ungdomstjänsternas e-sportsverksamhet fick ett hedersomnämnande av Finlands Ungdomssamarbete Allians och bollhallen prisbelönades med Årets idrottsplats 2018. På biblioteken ordnades guidningar av digitala tjänster och apparater samt startades litteraturpoddar för att främja de vuxnas läsintresse.

På de nya allaktivitetshusen (Syvälahti och Ypsilon) fick man en bra start i fråga om den förvaltningsövergripande verksamheten, tänket kring och utvecklingen av allaktivitetslokaler.

För genomförandet och uppföljningen av temat ansvarar Styrgruppen för välfärd.

Framskridandet av programmet för Konkurrenskraft och hållbar utveckling 2018

Under 2018 genomfördes programmet för Konkurrenskraft och hållbar utveckling i huvudsak bra. Genomförandet av programmets teman stöds av förvaltningsövergripande styrgrupper, varav styrgruppen för konkurrenskraft svarar för temat Ett företagande och kompetent Åbo, stadens ledningsgrupp för temat Ett Åbo som påverkar och förnyas och styrgruppen för markanvändning för temat Ett växande Åbo med miljö.

Ett företagande och kompetent Åbo

Näringslivet i Åbo och Sydvästra Finland befinner sig i medvind. Framtidsutsikterna ser lovande ut, något som skapar positiva förväntningar på en utveckling av sysselsättningen och ökning av skatteunderlaget. Den starka tillväxtfasen är också en utmaning som ska beaktas genomgående i stadens näringspolitik och speciellt vid utvecklandet av utbildnings-, företags- och innovationstjänster. Den toppkompetens som företagens konkurrenskraft förutsätter ska tryggas på lång sikt i Åbo även efter den överskådliga starka tillväxtfasen.

För att främja projektet Blue Industry Park beslutade man grunda ett projektbolag till vilket funktionerna och styrningen överförs. Till projektledare utnämndes Janne Alho. Under år 2018 utfördes infrastrukturarbeten i området av staden.

I Åbo förstärktes innovationsekosystemet inom tekniken ytterligare bl.a. genom att utveckla samarbetsplattformen Turku Future Technologies. TFT Competence Factory-strukturen ersattes med avtalet Teknologiakampus Turku. Syftet med konceptet är att i samarbete med högskolorna och regionens näringsliv genomföra åtgärder varmed man för det första förstärker de forsknings-, utvecklings- och innovationstjänster som erbjuds för näringslivet, för det andra förbättrar tillgången på kompetent arbetskraft och för det tredje främjar målet att utvidga den tekniska högskoleutbildningen i Åbo. Även STEAM-helheten, Arbetslivslektor-projektet samt Havsgymnasiet länkas samman till en enhetlig tematisk helhet under konceptet Teknologicampus.

Man strävar efter att förstärka det regionala innovationsekosystemet inom teknikutbildningen och FoU-verksamheten även med hjälp av ett tätare internationellt nätverkssamarbete med anknytning till Teknologicampushelheten.

Nya samarbetsutspel genomförs med bl.a. Strathclydes universitet (UK) och stiftelsen Fraunhofer, i tätt samarbete med Åboregionens industri.

Expertgruppen Pore fortsatte sin verksamhet. Gruppens syfte är att stödja företag att lösa konkreta utmaningar som uppstått i och med den snabba tillväxten och som anknyter till t.ex. boende, pendeltrafik, tillgången på kompetent arbetskraft, lokalitetsärenden eller stadens tjänster.

År 2018 fortsatte staden med att genomföra den omfattande Flytta till Åbo-kampanjen som presenterade staden och dess tjänster. Kampanjens syfte var att locka nya invånare till området för att svara på företagens snabba tillväxt och behovet av arbetskraft i regionen. I staden lanserades också Talent Turku, en åtgärdshelhet och ett nätverk som går ut på att locka internationella experter till Åbo.

Ett Åbo som påverkar och förnyas

Ett av de centrala målen för temat Ett Åbo som påverkar och förnyas var en uppdatering av strategin. I samband med uppdatering av strategin bad man både interna och externa intressentgrupper att komma med sina uppdateringsbehov och dessutom uppdateras också en aning indikatorerna för uppföljning av strategin.

Åbo stads strategihelhet uppfyller kraven i kommunallagen både vad gäller innehållet och genomförandet. För att säkerställa genomförandet av strategin har man sedan 2013 utvecklat en strategiprocess för staden, som sammanlänkas med den årliga planeringen av verksamheten och ekonomin. Suomen Laatukeskus Oy genomförde i februari 2018 en utvärdering som grundar sig på det europeiska EFQM-kvalitetssystemet, enligt vilken Åbo stads strategiprocess når upp till Committed to Excellence-nivån. Utvecklingsmodellen som stöder genomförandet av strategin och används i hela staden fick kvalitetsutmärkelsen EFQM Committed to Excellence i maj 2017 som den första virtuella organisationen i Europa. Vi kan med goda skäl konstatera att modellen för strategiskt ledarskap som Åbo stad valt fungerar bra och håller hög standard.

Stadsstyrelsen beslutade 18.9.2017 § 397 att fokus vid strategiuppdateringen ska sättas på innehållsmässiga frågor. Strategistrukturen och de ledarskapselement som är oberoende av innehållet i strategin förändras inte och etableringen av verksamheten enligt strategiprocessen som en del av ledningen av staden fortsätter. Bland de innehållsmässiga frågorna som ska beaktas vid strategiuppdateringen lyfte stadsstyrelsen särskilt fram följande ärendehelheter:

• att stödja den positiva strukturomvandlingen och säkerställa att tillväxten fortsätter,
• att förebygga områdesvis ojämlikhet och utslagning,
• att förbereda sig inför vård- och landskapsreformen.

Utkastet till generalplan godkändes i Åbo stadsstyrelse 5.11.2018. Syftet med generalplanen är att i allmänna drag styra utvecklingen och placeringen av stadsmiljön och trafiksystemen. Målet är en fungerande, ekonomisk och enhetlig samhällsstruktur. Beredningen av generalplanen styrs av strukturmodellen för Åbo stadsregion 2035 som godkänts av Åbo stad och grannkommunerna. Under år 2018 inleddes arbetet med att utveckla Salutorget. Under år 2018 utfördes grävnings- och rivningsarbeten. Den första fasen i byggandet av torgparkeringen inleds under 2019.

Stadsfullmäktige godkände sommaren 2018 uppdateringen av ägarpolitiken enligt vilken staden grundar ett nytt bolag för att svara för affärsekonomiskt lönsamt utnyttjande och vidareprocessering av processerad data. Med anknytning till detta godkände stadsstyrelsen grundandet av Turku City Data Oy 4.2.2019.

Säkerhetsenkäten som riktades till stadsborna besvarades av 1 600 personer. I fortsättningen kan stadsinvånarna anmäla sina observationer som anknyter till säkerheten via feedbackkanalen som öppnat i samband med stadens feedbacktjänst. För att förebygga utslagningen har man utarbetat en separat åtgärdsplan.

När det gäller att utnyttja data tog staden ett stort kliv framåt i fråga om förutseende dataanalys. Staden har utnyttjat sin egen befolkningsprognos vid planeringen av stadens servicenät med beaktande av den områdesvisa prognostiseringen av serviceefterfrågan.

I samarbete med stiftelsen Me-säätiö har staden utnyttjat utslagningsanalysen vid beredningen av en åtgärdsplan för att förebygga utslagningen. Planen innehåller konkreta åtgärder för 2019 och långsiktigare mål och metoder som preciseras senare. Målet är att planen tas upp till behandling i stadsstyrelsen och stadsfullmäktige i januari 2019. 

Skuldrådgivningen förstatligades i början av 2019. Det var avsikten att den kommunala företagshälsovården skulle bolagiseras före 1.1.2019 förutsatt att bolagen erbjuds även sjukvårdstjänster. I Åbo bolagiserades den del av företagshälsovården som erbjuder tjänster för stadens utomstående aktörer i början av 2019. Den del av företagshälsovården som erbjuder tjänster för staden fortsätter som förut. Vid servicecentralen för sysselsättning pågick kommunförsöket för sysselsättning som avslutades 31.12.2018. Servicecentralen för sysselsättning riktade cirka hälften av lönestödsanslagen för sysselsättningen till personer som får arbetsmarknadsstöd. Denna åtgärd tillsammans med den rehabiliterande arbetsverksamheten bidrog för sin del till att minska kostnaderna för kommundelen av arbetsmarknadsstödet under år 2018. Avgiftsbeloppet för 2018 (21,4 M€) var 2,1 M€ mindre än år 2017.  År 2018 inledde lokalservicecentralen sitt första verksamhetsår och då påbörjades reformen av enhetens verksamhetsmodell och organisation. Bl.a. modellen för behandlingen av inneluftsärenden förnyades för att minska problemen med inneluften och kostnaderna för dem.

Ett växande Åbo med miljö

Den positiva strukturomvandlingen i Åboregionen har kommit kraftigt till uttryck inom byggbranschen under hela året. Stadsbyggandet och bostadsbyggandet har varit starkt på uppgång i Åbo. Utmaningen är hur man tryggar mångsidigt bostadsbyggande samt eventuellt kompletterande byggande på gamla områden. Den största efterfrågan riktar sig till små bostäder i centrum.

MAL-avtalet har förverkligats enligt avtalet under 2018 och det regionala samarbetet mellan kommunerna har fortsatt.

Utvecklandet av centrumområdet har kommit väl igång i och med att byggandet av torgparkeringen inleddes. Fastighetsägarna kring torget har offentliggjort flera investerings- och utvecklingsprojekt i området i och med att byggandet av torgparkeringen inleddes. Investeringarna och projekten bidrar för sin del till att stödja utvecklingen av centrumområdet.

Utvecklandet av den gemensamma hamnen i Åbo (Ferry terminaali) som med tanke på nåbarheten är ett viktigt projekt för Åbo inleddes genom ett samarbete mellan aktörerna och staden. Arrangemangen kring den gemensamma terminalen i hamnen öppnade nya möjligheter att utveckla området Slottsudden som en del av spetsprojektet för Utvecklandet av Åbo centrum. I sin helhet är området ett mycket viktigt maritimt skyltfönster för Åbo i framtiden.

Arkitekttävlingen för ett upplevelsecentum på Åbo bangård genomfördes och vinnaren utsågs (Luoto) i samarbete med projektutvecklaren. Partnerskapsprojektet för Barkplan inleddes så att stadens förvaltningsövergripande mål beaktades som utgångspunkt.

Staden har utbud för egnahemstomter på olika håll i staden allt från Övre S:t Marie till öarna och det har funnits gott om tomter på både anbudsrundor och listan över tomter som kan sökas fritt. Tomter finns för tillfället i Harlax, Jäkärlä, Kohmo, Kärsämäki, Mälikkälä och Övre S:t Marie.

Tomtreserven för bostadsbyggande i bolagsform är fortfarande svag. Situationen har underlättats bl.a. av att detaljplanerna för Slottsstaden har fastställts och därmed har tomter överlåtits till byggare genom konkurrensförfarande och partnerskapsmodeller. Objekt finns för tillfället på listan över tomter som kan sökas fritt i Moisio, Pansio och Övre S:t Marie.

Företagstomter har också funnits och finns ännu på listan över tomter som fritt kan sökas. Detaljplanebestämmelser för tomter som gynnar näringsverksamheten bör i fortsättningen utvecklas så att projekten kan skräddarsys enligt tomt.

Planeringen och genomförandet av utvecklingsåtgärderna för trafiksystemet framskrider som en del av generalplaneringen samt utredningar om Spårvägen/Superbussen. Projektet för Entimmeståget har främjats på riksomfattande forum samt genom planering av utvecklingsåtgärder för Åbo bangård i samarbete med statens trafikledsverk.

Stadskoncernens åtgärder för att förverkliga Klimatpolitiken har varit lyckade. Åbo stads klimatplan 2029 förbereddes och förelades för beslutsfattande under 2018. Klimatplanen ger svar på hur målen för ett Kolneutralt Åbo ska kunna uppnås. Under året har man startat flera externt finansierade projekt varmed man uppfyller målen för klimatplanen.

Åbo stads personalrapport 2018

Personaldirektör Sinikka Valtonen 21.3.2019:

Då Åbo stads personalrapport för 2018 utarbetades beaktades programmet Personalresurser och de rekommendationer som Kommunarbetsgivarna gett för rapportering.

Genom det förnyade programmet Personalen som resurs strävar vi efter att ta fram mål och mätare för hur vi ska kunna sörja för att arbetet ökar välfärden, säkerställa att ändringar tas emot på ett konstruktivt och kontrollerat sätt samt stöda ett meningsfullt utförande av varje basuppgift genom bättre ledarskap.

Undersökningen Kommun10 lyfte fram det faktum att samma fenomen syns såväl i Åbo som i de övriga städerna som ingick i undersökningen: utöver den förhöjda arbetsbelastningen har det rapporterade kundvåldet ökat. Detsamma gäller osakligt bemötande och upplevd diskriminering. Det positiva som framkom i undersökningen var satsningen på utbildning, nyttan med utvecklingssamtal har ökat och förändringar i arbetet upplevdes mer positiva än tidigare. 

Antalet årsverken ökade 2018. Staden hade i slutet av 2018 totalt 11 521 anställda. Användningen av arbetskraft år 2018 mätt i årsverken var 10 037,8 årsverken. Med beaktande av organisationsförändringarna ökade antalet årsverken med 137,7 årsverken jämfört med i fjol. I antalet årsverken ingår inte sysselsatta personer som staden sysselsatte 973 personer (2017 971) med egna aktiva åtgärder.

År 2017 ökade antalet sjukfrånvarodagar en aning, sjukfrånvaroprocenten var 4,3 (2017 4,1).

Den ordinarie personalens snittålder 2018 var 46,3 år. Sammanlagt 215 personer avgick med ålderspension och 32 personer avgick med sjuk- eller invalidpension (2017 24). Genomsnittsåldern för dem som gick i pension 2018 var 62,9 år.

Det genomsnittliga antalet sökanden per ledig arbetsplats var 10,25. Antalet lediga arbetsplatser var sammanlagt 1714, varav största delen i arbetsavtalsförhållande.

I personalutbildningar deltog 83,9 % av hela personalen. Antalet utbildningsdagar 2018 var 4,8 dagar/anställd. Andelen genomförda utvecklingssamtal 2018 var 69,3 % och 45,2 % av personalen tyckte att de var nyttiga.

Tilläggsmaterial 1Strategirapport 2018 (på finska)

Tilläggsmaterial 2Personalrapport 2018 (på finska)                   

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige antecknar rapporteringen för kännedom.

BeslutFörslaget godkändes.

Strategi- och utvecklingsdirektör Jussi Vira och personaldirektör Sinikka Valtonen deltog i sammanträdet för att redogöra för ärendet.

Tilläggsmaterial 1Strategirapport 2018 (på finska)

Tilläggsmaterial 2Personalrapport 2018 (på finska)                   

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige antecknar rapporteringen för kännedom.

BeslutFörslaget godkändes.