Direktör Pekka Sundman, utvecklingschef Maarit Luukkaa och invandrarkoordinator Sari Kanervo 30.10.2018:

Det föreliggande programmet för integrationsfrämjande 2018–2021 är det fjärde integrationsprogrammet för invandrare som utarbetats av Åbo stad.

Uppdateringen av programmet för integrationsfrämjande grundar sig på en förpliktelse som fastställts i lagen om främjande av integration (1386/2010). Utarbetandet av programmet för integrationsfrämjande är också en del av Åbo stads programarbete och preciserar och kompletterar detta ur integrationssynvinkeln. I programmet för integrationsfrämjande har också beaktats de lagstadgade skyldigheterna gentemot staden samt de riksomfattande riktlinjerna för främjande av integration.

Åbo stads program för integrationsfrämjande uppdaterades under våren 2018 och koordinerades av stadsutvecklingsgruppen inom koncernförvaltningen. Målen och utvecklingsrekommendationerna utarbetades utifrån strategiska riktlinjer, statistiska uppgifter, expertisen inom sektorerna och utvecklingsbehoven på fältet.  Som grund för programarbetet samlade man redan i början av processen in synpunkter på utvecklingsbehov och åtgärder från invandrare, centrala myndigheter och aktörer inom tredje sektorn. Dessutom behandlades programmet i olika samarbetsorgan, t.ex. i det mångkulturella nätverket och det mångkulturella rådet i olika skeden av processen.

Under de senaste åren har det skett betydande förändringar i invandringen och omvärlden bl.a. med tanke på antalet invandrare och grunderna för invandringen samt attitydklimatet och säkerhetssituationen. Antalet invandrare har under de senaste åren ökat i rask takt i Finland vilket också syns i Åbo stad. År 2017 var antalet invånare som har ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska 20 998, vilket utgör 11,1 % av hela befolkningen. Den snabba ökningen av antalet invandrare under de senaste åren ser ut att fortsätta särskilt i fråga om arbetskraftsinvandringen, för regionens näringsliv som har goda tillväxtutsikter behöver tillräckligt med nya invandrare för att tillgodose behovet av arbetskraft.

Det förbättrade sysselsättningsläget har också skapat nya möjligheter för integrationsåtgärder för invandrare. Invandrarnas delaktighet i samhället och näringslivet är de utvecklingsåtgärder som man har valt att satsa på inom ramen för stadens program för integrationsfrämjande. Detta innebär att etableringstjänster för arbetskraftsinvandring utvecklas och att nykomlingar med flyktingbakgrund ses som kompetenspotential.

Programmet har som mål att främja invandrarnas likabehandling, aktivitet och välbefinnande. Skillnader i välbefinnande och hälsa minskas genom förebyggande arbete samt genom att rikta tjänster till befolkningsgrupper och områden som behöver dem särskilt mycket. Staden följer upp utvecklingen av bostadsområdena intensivt och ingriper aktivt särskilt i segregationen och förbättringen av situationen i de områden som hotas av utslagning. Goda etniska relationer och allmän säkerhet främjas genom ett omfattande samarbetsnätverk.

Utvecklingsåtgärderna för 2018-2021 har sammanställts i fem helheter:

1.   Invandring är en resurs för näringslivet

Målet med helheten är att ta upp invandrarnas kompetens som en möjlighet för näringslivet, stödja sysselsättningen och företagandet bland invandrare samt underlätta för experter med invandrarbakgrund och deras familjer att etablera sig och trivas i Åboregionen.

2.   Invandrarnas hälsa och välbefinnande främjas

Målet med helheten är att minska hälso- och välfärdsskillnaderna mellan befolkningsgrupperna genom att beakta invandrarnas och speciellt familjernas särskilda behov.

3.   Genom utbildning och sysselsättningsåtgärder skapas lika möjligheter att delta i samhället.

Med hjälp av målen som ingår i helheten satsar man på utbildningen i finska och främjandet av integrationen inom småbarnspedagogik, på skolor och alla läroanstalter. Språk-, integrations- och yrkesutbildningen utvecklas så att de är mer arbetslivsorienterade och de arbetslösa invandrarnas sysselsättning främjas med hänsyn till deras särskilda behov.

4.   Det skapas möjligheter för invandrarnas delaktighet och aktiva fritid.

Målet är att utveckla mångsidiga och jämlikhetsstödjande möjligheter till delaktighet samt främja invandrarnas egen aktivitet.

5.   Åbo är en bra och trygg plats att bo på

Målet för helheten är att se till att staden erbjuder jämlika bastjänster, förstärka pluralismen och toleransen i staden samt främja goda etniska relationer. Genom olika åtgärder försöker man också motverka segregationen, minska välfärdsskillnaderna mellan olika områden samt öka säkerheten.

Staten ersätter kommunen för de kostnader som orsakats av mottagning av flyktingar på det sätt som föreskrivits i lagen om främjande av integration (1386/2010) och statsrådets författning (1393/2011). En förutsättning för kostnadsersättningen är att kommunen har utarbetat ett program för integrationsfrämjande och ingått avtal med NTM-centralen. År 2019 uppdateras avtalet mellan staden och NTM-centralen så att det motsvarar gällande lagar och författningar.

Landskapsreformen, social- och hälsovårdsreformen och reformerna av regionutvecklingen och tillväxttjänsterna som är under behandling i riksdagen kommer om de blir av att ha effekter på myndighetsuppdrag och myndighetsansvar men också på främjandet av integrationen hos invandrare. Enligt regeringens proposition förblir kommunen även i fortsättningen en central aktör inom främjandet av integrationen och propositionen ändrar inte heller kommunens allmänna skyldighet och samordningsskyldighet att ansvara för planering, utveckling och ordnande av tjänster som främjar integrationen hos invandrare som en del av bastjänsterna eller andra tjänster som främjar integrationen. Därför deltar staden i beredningen av reformerna och ser till att det stora antalet invandrare i Åbo och integrationen lyfts starkt fram och beaktas vid beredning av reformerna.

Uppföljningen av integrationsfrämjandeprogrammets och utvecklingsåtgärdernas effektivitet har anknyts till en del av årsklockan för uppföljning av stadens strategi och ekonomi och den genomförs vid sidan av stadens övriga programarbete och enligt tidtabellen. Som effektivitetsmätare på programnivå används ett integrationsindex på stadsnivå som beskriver hur invandrarnas levnadsförhållanden har närmat sig de infödda finländarnas levnadsförhållanden. Dessutom följs programmet för integrationsfrämjande upp i enlighet med utvecklingshelheterna med hjälp av den årliga verksamhetsrapporten och mätarna som beskriver hur målen har uppfyllts.

Bilaga 1Åbo stads program för integrationsfrämjande 2018–2021

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutar

att Åbo stads program för integrationsfrämjande för 2018 – 2021 i bilaga 1 godkänns,

att programmet ska beaktas som styrande dokument vid planeringen och genomförandet av sektorernas och koncernsammanslutningarnas verksamhet och ekonomi årligen och

att stadens och NTM-centralens avtal om anvisande till en kommun och främjande av integaration uppdateras så att det motsvarar gällande lagar och författningar.

BeslutFörslaget godkändes.

Utvecklingschef Maarit Luukkaa deltog i sammanträdet för att redogöra för ärendet.

Bilaga 1Åbo stads program för integrationsfrämjande 2018–2021

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutar

att Åbo stads program för integrationsfrämjande för 2018 – 2021 i bilaga 1 godkänns,

att programmet ska beaktas som styrande dokument vid planeringen och genomförandet av sektorernas och koncernsammanslutningarnas verksamhet och ekonomi årligen och

att stadens och NTM-centralens avtal om anvisande till en kommun och främjande av integaration uppdateras så att det motsvarar gällande lagar och författningar.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Tavio lämnade understödd av Lampi följande remissförslag:

”Ärendet remitteras för ny beredning.

Programmets utgångspunkt ska ändras så att invandraren i sista hand själv är ansvarig för hur bra han eller hon anpassar sig till den finländska kulturen.”

Då diskussionen avbrutits framställde ordförande följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar "ja", om "nej" vinner, har Tavios remissförslag blivit godkänt. Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 61 fullmäktigeledamöter en fortsatt behandling av ärendet och 4 fullmäktigeledamöter understödde Tavios remissförslag, 1 fullmäktigeledamot röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således fortsatte behandlingen av ärendet.  

Bilaga 2Omröstningsförteckning

Därefter godkändes stadsstyrelsens förslag enhälligt.

Framlagda klämförslag

Achrén lämnade understödd av Wennström följande klämförslag:

”Jag föreslår att integrationsfrämjande åtgärder erbjuds också på svenska ända från småbarnspedagogiken och att det fria bildningsarbetet, såsom arbetarinstitutet, utnyttjas också på svenska.”

Alis klämförslag med följande innehåll förföll i brist på understöd:

”Vid verkställandet av programmet för integrationsfrämjande beaktas organisationernas kunnande och utnyttjas deras erfarenheter.”