Föredragningslistor/protokoll

Kakskerta-Satavas vattenandelslag har föreslagit att Åbo stad godkänner verksamhetsområdet för andelslagets avloppsnät.

Koncernförvaltningen, stadsplanering, ledande sakkunnig Satu Lehto 26.9.2018:

Vattenandelslagets ansökan

Kakskerta-Satavas vattenandelslag har 25.3.2013 föreslagit att Åbo stad godkänner verksamhetsområdet för andelslagets avloppsnät. Verksamhetsområdet som andelslaget föreslagit omfattar i huvudsak en 100 meter bred zon på bägge sidorna av den byggda stomlinjen och därtill hörande förgreningslinjer (markerade med blått på kartan) och de s.k. målinriktade områdena (markerade med grönt på kartan). Kartan visar också de byggda rörlinjerna. Kartbilagan i ansökan har sedan dess uppdaterats för att motsvara de rådande förhållandena. Dessutom har en glesbebyggd tätort (YKR) lagts till på kartan som enligt närings-, trafik- och miljöcentralen motsvarar en i lagen om vattentjänster avsedd tätort som enligt lagen ska anges på kartan över verksamhetsområdet.

Från och med 1.1.2011 ska fastigheter betala en insats på 100 euro och en anslutningsavgift på 8.500 euro. Kostnaden för en fastighetspumpstation och en tomtförgrening är cirka 4.000 euro. Totalkostnaderna för en anslutning är cirka 13.000 euro, vilket motsvarar nivån hos flera fastighetsspecifika spillvattensystem. Andelslaget drar fram anslutningspunkten till fastighetsgränsen, dock inte på ett längre avstånd än 100 meter från den byggnad som ska anslutas till avloppsnätet.

På verksamhetsområdet finns ca 330 bostadsfastigheter, varav vissa har flera bostäder. Antalet fritidsbostäder är cirka 270, varav största delen till sin utrustning motsvarar boende i egnahemshus. För tillfället ansluter sig cirka 150–160. Avloppsnätet är dimensionerat för cirka 1 000 bostäder, dvs. 3 000 invånare. Det är möjligt att öka kapaciteten, eftersom bl.a. vissa havslinjer redan har genomförts med större rör.

Andelslagets avlopp har anslutits till S:t Karins avloppsnät genom vilket andelslagets spillvatten leds till Turun seudun puhdistamo Oy:s nät. S:t Karins har inte krävt att få ta del av andelslagets planer.

Beredningsskeden för andelslagets ansökan

Stadsdirektören tillsatte genom ett beslutsprotokoll 13.1.2014 § 3 en arbetsgrupp vars uppgift är att bereda ett förslag till stadsstyrelsen gällande ansökan om att godkänna verksamhetsområdet för Kakskerta-Satavas vattenandelslags avloppsnät före 31.5.2014.

Första gången var ärendet gällande godkännandet av verksamhetsområdet för Kakskerta-Satavas vattenandelslag på remiss och framlagd 29.3–23.4.2014. Framläggningen meddelades på stadens anmälningstavla och i Turun Sanomat 29.3.2014. Begäran om utlåtanden skickades 31.3.2014. Den framlagda kartan visade den byggda och planerade avloppslinjen som föreslås i andelslagets ansökan, verksamhetsområdet som ansökan gäller och det målsatta verksamhetsområdet samt områden vilkas anslutning till verksamhetsområdet arbetsgruppen ansåg behöva en utredning.

Andra gången var ärendet gällande godkännandet av verksamhetsområdet för Kakskerta-Satavas vattenandelslag på remiss och framlagd 1.6.–29.6.2018. Då publicerades kungörelsen på stadens webbplats, i Turun Sanomat och i Åbo Underrättelser. Dessutom kungjordes ärendet i den officiella tidningen 6.6.2018. En uppdaterad karta över verksamhetsområdet, de s.k. målsatta områdena och de byggda rörlinjerna var framlagd.

Ett sammandrag av anmärkningarna och utlåtandena fogas till detta beslut (bilaga 3).

Ansvar för ordnande av vattentjänster

Bestämmelser om de kommunala vattentjänsterna finns i lagen om vattentjänster, vars reform trädde i kraft 1.9.2014. Enligt 6 § i lagen har ägaren eller innehavaren av en fastighet det primära ansvaret för vattenförsörjningen på fastigheten. Om behovet hos en större grupp av invånare eller sanitära skäl eller miljöskyddsskäl kräver det, ska kommunen se till att åtgärder vidtas för inrättande av ett vattentjänstverk som motsvarar behovet, utvidgande av vattentjänstverkets verksamhetsområde eller tryggande av tillgången till andra behövliga tjänster i samband med vattenförsörjning och avloppshantering.

Enligt NTM-centralen i Egentliga Finland har staden enligt 6 § i lagen om vattentjänster skyldighet att se till att åtgärder vidtas i Satava och Kakskerta för inrättande av ett vattentjänstverk som motsvarar behovet, utvidgande av vattentjänstverkets verksamhetsområde eller tryggande av tillgången till andra behövliga vattenförsörjningstjänster när det gäller avloppshanteringen. NTM-centralen motiverar detta med behovet hos en större grupp av invånare och med miljöskyddsskäl.

Enligt stadens åsikt existerar inte en skyldighet att ordna vattentjänster såsom föreskrivs i 6 § i lagen om vattentjänster. Antalet invånare på öarna i Satava och Kakskerta kan inte anses vara sådan att det motsvarar lagens definition av en större grupp invånare. För tillfället är det totala antalet invånare på öarna nästan 1 400 och bosättningen är gles. NTM-centralen har inte heller kunnat visa i vilken utsträckning eventuella miljöskyddsskäl skulle bero på brister i fastighetsspecifika spillvattensystem och i vilken utsträckning på den spridda belastningen från jordbruket. Därför bör NTM-centralens tolkning av stadens skyldighet att ordna vattentjänster anses vara felaktig. Det finns ingen rättspraxis för vad som avses med en större grupp invånare.

Det är inte fullt klart om verksamhetsområdet kan godkännas i det fall att kommunens skyldighet att ordna vattentjänster inte existerar, dvs. att det inte finns ett behov hos en större grupp invånare eller miljöskyddsskäl. Man kan inte heller entydigt konstatera att kommunen skulle erkänna sin skyldighet att ordna vattentjänster enligt 6 § i lagen om vattentjänster om den godkänner andelslagets ansökan om verksamhetsområde.

Av beslutet om verksamhetsområde följer i lagen om vattentjänster föreskrivna skyldigheter och rättigheter både för invånarna och för vattentjänstverket (vattentjänstverkets skyldighet att ordna vattentjänster och fastighetens skyldighet att ansluta sig). Denna synpunkt kunde utgöra en motivering till att skyldigheten att ordna vattentjänster ska existera innan verksamhetsområdet kan godkännas. Däremot förkastas inte heller en motsatt åsikt i motiveringarna i 6 § i regeringens proposition 85/2000. Åsikter har också framförts ur den synvinkeln att om kommunen godkänner verksamhetsområdet, erkänner den i själva verket också sin skyldighet att ordna vattentjänster. Det finns ingen rättspraxis som anger hur bestämmelsen ska tolkas.

Kommunförbundet har framfört som sin åsikt (promemoria 27.6.2018, s. 1) att man vid beredningen av beslutet om verksamhetsområde så noggrant som möjligt utreder om områdets invånare har en tillräckligt stor vilja att ansluta sig att kostnaderna för koncentrerade vattentjänster rimligtvis kan täckas. Ställningstagandet gäller dock främst i sådana situationer där andelslagets nät inte ännu byggts i det skede då ett beslut om verksamhetsområdet fattas. Åsikten kan alltså inte direkt tillämpas på situationen hos Kakskerta-Satavas vattenandelslag. Å andra sidan konstaterar Kommunförbundet att alltför omfattande verksamhetsområden som definierats på relativt lätta grunder eventuellt bör inskränkas, även om NTM-centralerna tills vidare inte ställt sig positivt till beslut om inskränkning av kommuner.

Bestämmelser om verksamhetsområden

Verksamhetsområden och godkännandet av dem

Enligt 7 § i lagen om vattentjänster ska verksamhetsområdena för vattentjänstverken inom en kommuns område omfatta de områden där det på grund av den faktiska eller den planerade samhällsutvecklingen är behövligt att ansluta fastigheterna till vattentjänstverkets vattenledning eller spillvattenavlopp.

Enligt 8 § i lagen om vattentjänster godkänner kommunen verksamhetsområdet för ett vattentjänstverk på framställning av en anläggning som lämpar sig för att sköta vattentjänsterna. Innan verksamhetsområdet godkänns ska information om saken ges i tillräcklig utsträckning och tillsynsmyndigheterna ges tillfälle att ge utlåtande samt ägarna till och innehavarna av fastigheter i området ges tillfälle att bli hörda.

Verksamhetsområdet ska vara sådant att vattentjänstverket klarar av att på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt sköta de vattentjänster som det ansvarar för. Dessutom ska de avgifter för vattentjänster som tas ut för att täcka kostnaderna för vattentjänsterna blir skäliga och rättvisa.

Verksamhetsområdet, tätorterna inom det och de områden som ska omfattas av vattenledningsnätet respektive spillvattennätet ska anges på en karta som ska vara allmänt tillgänglig i ett datanät. Information om godkännande av verksamhetsområdet ska ges i tillräcklig utsträckning.

Anslutning av fastigheter till vattentjänstverkets avloppsnät

Enligt 10 § i lagen om vattentjänster ska en fastighet som är belägen inom ett vattentjänstverks verksamhetsområde anslutas till verkets vattenledning och spillvattenavlopp.

En fastighet utanför en tätort behöver dock inte anslutas till vattentjänstverkets spillvattenavlopp om fastighetens vattenanordningar som uppfyller dagens krav har byggts innan vattentjänstverkets verksamhetsområde godkänts eller fastigheten inte har någon vattenklosett. Enligt 3 § punkt 8) avses med tätort ett område där det bor åtminstone 200 personer i byggnader som finns nära varandra.

Enligt 11 § i lagen om vattentjänster beviljar den kommunala miljövårdsmyndigheten på ansökan befrielse från anslutningsskyldigheten om:

1) anslutningen till ledningsnätet blir oskälig för fastighetens ägare eller innehavare med beaktande av kostnaderna för byggande av fastighetens vatten- och avloppsanordningar, kostnaderna för anslutningen, det obetydliga behovet av vattentjänstverkets tjänster eller någon annan motsvarande särskild orsak, och

2) befrielsen inte riskerar en ekonomisk och ändamålsenlig skötsel av vattentjänsterna inom vattentjänstverkets verksamhetsområde.

Befrielse från skyldigheten att ansluta fastigheten till spillvattenavlopp förutsätter utöver det som sagts ovan att bortledandet och behandlingen av fastighetens spillvatten kan ordnas i enlighet med kraven i miljöskyddslagen. Befrielsen gäller antingen tills vidare eller för en viss tid. Innan befrielse beviljas ska vattentjänstverket och ägaren till eller innehavaren av fastigheten ges tillfälle att bli hörda.

Reflektioner över anslutningsskyldigheten

En fastighet som ligger inom verksamhetsområdet behöver inte anslutas till andelslagets avloppsnät utanför ett tätortsområde om fastigheten har ett eget, ändamålsenligt spillvattensystem som byggts innan verksamhetsområdet godkänts eller om fastigheten inte har en vattenklosett. Dessa fastighetsvisa spillvattensystem som byggts enligt bestämmelsen i 10 § i lagen om vattentjänster kan användas tills de når slutet av sina tekniska åldrar. Efter det ska fastigheten anslutas till andelslagets avlopp.

NTM-centralen och staden har olika syn på vad som avses med tätort i lagen om vattentjänster. NTM-centralens tolkning är att även en glesbebyggd tätort (YKR) är en sådan tätort som avses i lagen om vattentjänster. Enlig staden avser en sådan tätort som avses i lagen om vattentjänster en tätt bebyggd tätort (YKR). I motiveringarna till bestämmelsen om definition av tätort (RP 218/2013) hänvisas till en YKR-tätort, men ingen noggrannare ställning tas i frågan. I kartan över verksamhetsområdet föreslås ett glest bebyggt tätortsområde (YKR). Förutom området för båttjänster i Satava finns det inga tätt bebyggda tätortsområden (YKR) i Kakskerta och Satava.

Enligt Åbo stad finns det inga sådana tätorter i Kakskerta och Satava som fastställs i lagen om vattentjänster, och därför borde anslutningen grunda sig på fastighetsägarens frivillighet och inte på vattentjänstverkets eller miljöskyddsmyndighetens krav.

NTM-centralens åsikt avviker från stadens ovannämnda tolkning. Enligt NTM-centralen finns det tätortsområden i både Satava och Kakskerta där en befrielse från anslutningsskyldigheten förutsätter ett separat beslut av miljöskyddsmyndigheten. Befrielse kan beviljas enligt de förutsättningar som nämns i 11 §, om fastigheten har ett ändamålsenligt fastighetsspecifikt system.

Förutom de motstridiga tolkningarna gällande definitionen av tätort är det oklart hur lagen om vattentjänster ska tillämpas på anslutningen av strandområden inom vattentjänstverkets verksamhetsområde (närmare än 100 meter från vattnet). På basis av miljöskyddslagen åläggs dessa områden strängare reningskrav än den grundläggande nivån först senast 31.10.2019.

Konflikten mellan lagen om vattentjänster och miljöskyddslagen kan tolkas på två sätt. Enligt Kommunförbundets tolkning har strandområdena inte en anslutningsskyldighet utan dessa fastigheter skulle kunna bygga egna fastighetsvisa system också efter beslutet om verksamhetsområde, före tidsfristen i miljöskyddslagen (31.10.2019) Skyldigheten att ansluta sig till vattentjänstverkets avloppsnät skulle uppstå först i det skede då fastigheten inte inom utsatt tid reparerat sitt system och iakttar på så sätt inte längre miljöskyddslagen efter 31.10.2019 . Enligt en annan tolkning skulle anslutningsskyldigheten i lagen om vattentjänster vara i kraft oavsett tidsfristen.

Syftet med att förlänga den i miljöskyddslagen avsedda tidsfristen för skyldighet att reparera de fastighetsvisa spillvattensystemen var förmodligen inte att försämra förutsättningarna för vattentjänstverkens verksamhet. Enligt Kommunförbundets tolkning verkar detta emellertid ha hänt, eftersom hänvisningen till miljöskyddslagen i 10 § i lagen om vattentjänster inte längre fungerar på det sätt som ursprungligen avsetts. Tolkningen försvåras dessutom av att ansvaret för styrningen av lagen om vattentjänster bärs av jord- och skogsbruksministeriet emedan miljöskyddslagen hör till miljöministeriet. Den slutliga ståndpunkten fås därmed först efter att högsta förvaltningsdomstolen avgör ärendet.

Markanvändning och planläggning i Satava och Kakskerta

I strukturmodellen 2035 som kommunerna i Åbo stadsregion godkände 2012 hör en del av områdena i Satava och Kakskerta till det s.k. området kring stadskärnan. I området planlades 500 nya invånare till den östra delen av Satava och området Höyttistensuntti, på ett lite större område än området för tätortsfunktioner i den gällande landskapsplanen.

Åbo stadsstyrelse beslutade att inleda delgeneralplaneringen av Satava-Kakskerta i mars 2013, eftersom det tidigare förslaget till delgeneralplan upphävdes av högsta förvaltningsdomstolen 15.8.2012. Stadsstyrelsen godkände 8.5.2017 utkastet till delgeneralplan enligt vilket man i delgeneralplanen förbereder sig för ett samhälle på cirka 3 600 invånare före 2050. Dessutom beslutade nämnden att särskilt de byområden och områden som lämpar sig för byggande i M-området som föreslås i utkastet är preliminära och förutsätter diskussioner med markägarna så att gränserna kan fastställas. Avsikten är att reservera tre områden på ön Satava för detaljplanläggning efter 2035.

Biträdande stadsdirektör Jarkko Virtanen 1.11.2018:

Ansökan som Kakskerta-Satavas vattenandelslag lämnat in förknippas med faktorer som både stöder och inte stöder ett godkännande av verksamhetsområdet. Trots att förhandsavgöranden från högsta förvaltningsdomstolen saknas innehåller den gällande lagstiftningen sådana inskrivningar av vilka man med säkerhet inte kan bilda en detaljerad tolkning.

Innan verksamhetsområdet godkänns är andelslaget inte ett sådant vattentjänstverk som avses i lagen om vattentjänster. I och med att verksamhetsområdet godkänns skulle bestämmelserna om vattentjänstverkets skyldighet att hålla sig informerat och kontrollskyldighet, tryggande av vattentjänstverkets tjänster i störningssituationer, anmälan om störningar i vattentjänster samt upplysningsplikt och offentlighet i fråga om handlingar i kapitel 3 i lagen om vattentjänster komma att tillämpas på andelslaget. Detsamma gäller bestämmelserna om vattentjänstverkets verksamhet och transparens i ekonomin i kapitel 4.

Därmed skulle det ligga i andelslagets kunders intresse att verksamhetsområdet fastställs, eftersom bestämmelserna i lagen om vattentjänster om såväl transparent verksamhet som åtgärder och skyldigheter som orsakas av ett fel tillämpas på vattentjänstverket först efter fastställandet. Om verksamhetsområdet inte godkänns för andelslagets avlopp, skulle dessa bestämmelser inte tillämpas.

Ett system som underhållits dåligt eller som nått sin tekniska användningsålder utgör en risk för miljöskyddet, boendetrivseln och kvaliteten på vattnet i hushållsvattenbrunnar. I och med att fastigheten ansluts till andelslagets avloppssystem tas gamla fastighetsvisa system som är i dåligt skick gradvis ur bruk. Egentligen har godkännandet av andelslagets verksamhetsområde ingen betydelse ur miljöskyddssynvinkel, för fastigheterna har i praktiken ingen skyldighet att ansluta sig till andelslagets nät.

Bestämmelsen i 10 § i lagen om vattentjänster tryggar dock fortfarande fastighetsägarnas investeringar utanför tätorten och säkerställer att existerande fastighetsvisa spillvattensystem kan användas tills deras tekniska användningsålder nås innan fastigheten ansluts till andelslagets avlopp. Dessutom ska det beaktas att ju mer andelslaget samlar på sig anslutningar längs sitt nuvarande nät, på desto säkrare grund vilar dess ekonomi. Andelslagets tryckavloppsnät fungerar också tekniskt sett bättre ju fler anslutningar den har, eftersom spillvattnets uppehållstid i rören är då kortare.

Efter att verksamhetsområdet godkänts förutsätter en anslutning av fastigheten till andelslagets avloppsnät enligt andelslagets stadgor inte ett medlemskap i andelslaget, utan det räcker med att fastighetsägaren och andelslaget ingår ett anslutningsavtal.

Godkännandet av verksamhetsområdet för andelslagets avlopp tryggar spillvattenhanteringen i områden som byggs enligt byplanläggningen i utkastet till delgeneralplan, men avhjälper inte bristerna i fråga om hushållsvattnets tillräcklighet och nät. När det gäller hushållsvattnet kommer Satava och Kakskerta att också i fortsättningen ingå i serviceområdet för Åbo Vattenförsörjning Ab, vilket betyder att det fortfarande finns två aktörer inom vattentjänster i området.

Om staden i fortsättningen blir tvungen att utvidga sitt vattenförsörjningsnät inom andelslagets verksamhetsområde är det tekniskt-ekonomiskt motiverat att samtidigt bygga avloppslinjerna och ansluta området i fråga till Åbo Vattenförsörjning Ab:s verksamhetsområde. Då skulle de fastigheter som anslutit sig till andelslagets tryckavlopp eller som fortfarande använder fastighetsvisa rengöringsanläggningar förpliktas att ansluta sig till Åbo Vattenförsörjning Ab:s nät, med undantag av de fastigheter som befrias med stöd av 11 § i lagen om vattentjänster.

I och med detaljplaneringen måste de områden som planläggs före 2035 i varje fall anslutas till Åbo Vattenförsörjning Ab:s verksamhetsområde. Samtidigt har bolaget skyldighet att bygga upp ett nytt vatten- och avloppsnät i nya detaljplanerade områden, eftersom andelslagets nätverk inte uppfyller de krav som vattenförsörjningen i ett detaljplanerat området ställer. Efter detaljplaneringen skulle de fastigheter som anslutits till andelslagets tryckavlopp eller som fortfarande använder fastighetsvisa rengöringsanläggningar vara tvungna att ansluta sig till Åbo Vattenförsörjning Ab:s nät, med undantag av de fastigheter som befrias med stöd av 11 § i lagen om vattentjänster.

I ett detaljplaneområde byggs nätverket på allmänna områden i första hand som avloppsledningar med självfall. Kakskerta-Satavas vattenandelslags nät är däremot avsett till att leda spillvatten som uppstår i glest bebyggda bosättningar, eftersom det grundar sig på fastighetsvisa pumpstationer. Nätet som andelslaget byggts har därför inte möjlighet att stödja de planlagda områdena, utan näten måste i praktiken byggas på nytt. Dessutom har andelslagets nät byggts i stor utsträckning längs områden som är privatägda. Detta försvårar underhållet av nätet, eftersom man på grund av eventuella reparationer av nätet är tvungen att vistas på privatägda, eventuellt odlade marker.

Ett beslut som antingen godkänner eller inte godkänner verksamhetsområdet för Kakskerta-Satavas vattenandelslag bör i detta skede bedömas i första hand i förhållande till 8 § i lagen om vattentjänster. Då utgår man från att det inte finns en skyldighet att ordna vattentjänster på andelslagets område.

Enligt 8 § i lagen om vattentjänster ska verksamhetsområdet vara sådant att vattentjänstverket klarar av att på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt sköta de vattentjänster som det ansvarar för. Dessutom ska de avgifter för vattentjänster som tas ut för att täcka kostnaderna för vattentjänsterna blir skäliga och rättvisa.

Beslutet om verksamhetsområde leder till i lagen om vattentjänster föreskrivna skyldigheter och rättigheter både för invånarna för vattentjänstverket (vattentjänstverkets skyldighet att sörja för vattentjänster och fastighetens skyldighet att ansluta sig). Därför är det också möjligt att beslutet om godkännande kan tolkas innebära att staden enligt 6 § i lagen om vattentjänster godkänner sin skyldighet att trygga tillgången till vattentjänster i området. Om exempelvis andelslaget skulle genomgå en konkurs, skulle verksamhetsområdet ännu gälla men en annan aktör skulle överta skötseln av verksamhetsområdet. Då skulle skyldigheten att ordna vattentjänster högst antagligen överföras till staden vad gäller andelslagets hela verksamhetsområde.

Enligt en bokslutsanalys som Suomen Asiakastieto Oy utarbetat har Kakskerta-Satavas vattenandelslag en svag soliditet (-462,6 %). Utvecklingen av soliditeten har varit hotfullt svag redan på lång sikt och under förra räkenskapsperioden har den fortsatt att försämras och är nu exceptionellt oroväckande. Också den traditionella likviditeten är svag och finansieringsbufferten väldigt liten. Utvecklingen av företagets lönsamhet har på alla sätt varit mycket riskabel och omsättningen liten med tanke på balansräkningens slutsumma. På grund av företagets lilla storlek, stora skulder och svaga lönsamhet handlar det om ett riskföretag.

För att andelslagets ekonomiska ställning ska bli starkare behöver det så många nya anslutare såväl längs sitt nuvarande nätverk som inom sitt blivande verksamhetsområde. Eftersom en anslutning utanför tätorten fortfarande skulle grunda sig på fastighetsägarens frivillighet, oberoende av om verksamhetsområdet godkänns eller inte, och vattentjänstverket eller myndigheten inte kan förplikta ägaren att ansluta sig, skulle andelslaget nödvändigtvis inte kunna förstärka sin ekonomi på önskat sätt genom sin anslutningsskyldighet. Detta skulle i sin tur öka risken för att vattenandelslaget i fortsättningen inte klarar av att på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt sörja för vattentjänsterna inom verksamhetsområdet som det kommer att ansvara för på det sätt som förutsätts i lagen om vattentjänster.

Eftersom det finns en uppenbar ekonomisk risk hos andelslaget och ett godkännande av dess verksamhetsområde inte väsentligt skulle förbättra dess ställning i eller utanför de glest bebyggda tätorter som visas på kartan över verksamhetsområdet, bör man förhålla sig mycket kritiskt till Kakskerta-Satavas vattenandelslags ansökan om att dess verksamhetsområde godkänns på det sätt som föreskrivs i 8 § i lagen om vattentjänster.

Kakskerta-Satavas vattenandelslags juridiska ställning skulle dock betydligt ändras om domstolarna till följd av eventuella besvär i motsats till stadens ståndpunkt skulle tolka lagen om vattentjänster på det sätt som NTM-centralen föreslår, dvs. att också en glesbebyggd tätort (YKR) är en sådan tätort som avses i lagen om vattentjänster.

Enligt denna tolkning skulle det inom andelslagets verksamhetsområde då finnas flera sådana tätorter som har skyldighet att ansluta sig till andelslagets tryckavlopp, och en befrielse från denna skyldighet skulle förutsätta ett separat beslut av miljöskyddsmyndigheten. Befrielse från anslutningsskyldigheten kan beviljas enligt de förutsättningar som nämns i 11 § om

2) befrielsen inte riskerar en ekonomisk och ändamålsenlig skötsel av vattentjänsterna inom vattentjänstverkets verksamhetsområde.

I fråga om 11 § i lagen om vattentjänster ska särskild uppmärksamhet fästas vid det att en befrielse förutsätter att villkoren i båda lagarna uppfylls samtidigt. Eftersom andelslagets ekonomiska ställning enligt bokslutsanalysen har varit mycket svag under 2010–2017, ska alla eventuella ansökningar om befrielse bedömas utifrån frågan om en befrielse äventyrar vattenandelslagets skötsel av ekonomin inom vattentjänstverkets verksamhetsområde. Eftersom fastigheterna i den glest bebyggda tätort som visas på kartan över verksamhetsområdet sannolikt inte skulle ha möjlighet att bli befriade från anslutningsskyldigheten utan att vattenandelslagets ekonomiska ställning äventyras, skulle anslutningsskyldigheten väsentligt underlätta andelslagets kapacitet att sköta vattentjänsterna som den ansvarar för på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt.

När det gäller enskilda fastigheter i glest bebyggda tätorter kan tolkningen dock i värsta fall leda till att fastigheterna förpliktas att av ekonomiska orsaker ansluta sig till andelslagets system oberoende av om de fastighetsvisa rengöringsanläggningarna befinner sig på en ändamålsenlig nivå. Om dessa fastigheter dessutom i fortsättningen finns på områden som ska planläggas eller på andra sådana områden som i samband med en senare utvidgning av vattenledningsnätet ansluts till Åbo Vattenförsörjning Ab:s verksamhetsområde, kan de i framtiden fortfarande förpliktas att ansluta sig till Åbo Vattenförsörjning Ab:s nätverk. Denna anslutningsskyldighet som grundar sig på lag kunde i värsta fall leda till en situation som för en enskild fastighetsinnehavare är oskälig.

Om Kakskerta-Satavas vattenandelslag oavsett anslutningsskyldigheten inte skulle klara av att i framtiden sköta vattentjänsterna som den ansvarar för på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt, faller ansvaret för att sköta vattentjänsterna i de glest bebyggda tätorter som visas på kartan över verksamhetsområdet på staden enligt NTM-centralens tolkning av bestämmelserna i lagen om vattentjänster. Detta skulle innebära att dessa områden ansluts till Turun Vesihuolto Oy:s verksamhetsområde och bolaget skulle bära ansvar för att producera vattentjänster i området på ett ekonomiskt och ändamålsenligt sätt. Detta förutsätter i sin tur att fastigheterna skulle vara skyldiga att ansluta sig till bolagets vatten- och avloppsnät.

Samrådsförfarande

Andelslaget har ansökt om godkännande av verksamhetsområdet för ett spillvattenavlopp i området Satava-Kakskerta enligt lagen om vattentjänster. Eftersom man vid beredningen av ärendet har kommit fram till att föredragandens beslutsförslag kommer att vara negativt har Kakskerta-Satavas andelslag som part beretts tillfälle att bli hört och framföra sin åsikt i ärendet.

Andelslaget har i sitt svar konstaterat att vattenandelslagets ekonomiska ställning vid bedömning av verksamhetsområdet och ansökan har pejlats mot de kalkyler som publicerats av Suomen Asiakastieto. Uppgifterna är offentliga och korrekta i och för sig, men ger ytligt betraktat en mycket felaktig bild av det ekonomiska läget. I svaret har särskild uppmärksamhet fästs vid att vattenandelslaget enligt bokslutsanalysen har en svag soliditet mätt med soliditetsgrad (- 462,6 %)

När man utifrån andelslagets kalkyl utvärderar ekonomin enligt andelslagsprincipen blir soliditetsgraden 69 % som enligt andelslaget är utmärkt i bedömningskategorin när man utvärderar bolagets ekonomi.

Utifrån den utredning som andelslagets revisionsbyrå gjort 19.10.2018 är soliditetsgraden på 69 % som andelslaget ovan uppgett felaktig, för den grundar sig på tolkningen att anslutningsavgifterna ingår i andelslagets eget kapital. Anslutningsavgifterna från vattenandelslagets delägare är ändå återbärbara vilket gör att de hör till det främmande kapitalet i balansräkningen. Bokföringsnämndens utlåtande av 22.4.2001 gällande bokföringssättet för anslutningsavgifterna fastställer beräkningssättet som andelslagets revisionsbyrå använt.

Kalkylen som andelslagets revisionsbyrå gjort upphäver ändå den tidigare kalkylen som Suomen Asiakastieto gjort i fråga om soliditetsgraden och kommer fram till att den verkliga soliditetsgraden för andelslaget är - 47,03 % räknat utifrån bokslutet 31.12.2017. Stadens revisionssammanslutning KPMG har fastställt kalkylen enligt vilken andelslagets eget kapital och även soliditetsgrad är negativa på det sätt som föreslagits. Riktvärdet för soliditetsgraden är i allmänhet: över 40% god, 20 - 40% tillfredsställande och under 20% dålig. Soliditeten -47,03 % kan därför anses svag medan andelslagets ekonomiska ställning kan anses vara oroväckande.

Förutom svag soliditet är andelslagets finansiella ställning exceptionellt svag med tanke på kassaflödet. Utifrån svaret kan man inte heller dra slutsatser av hur de förluster som årligen ackumulerats i balansräkningen ska täckas. Om det vore fråga om en aktiebolagsbaserad verksamhet skulle den motsvarande finansiella ställningen mycket sannolikt innebära en risk för likvidation eller konkurs.

Förfarandet i fråga är ändå möjligt även för andelslagets del och i kapitel 23 i lagen om andelslag föreskrivs ju om försättande av andelslaget i konkurs eller i likvidation. Om andelslaget går i konkurs efter fastställandet av verksamhetsområdet, övergår skyldigheten att ordna vattentjänsterna i området till stadens ansvar. Om verksamhetsområdet inte fastställs, är staden inte skyldig ”att fortsätta verksamheten” vid eventuell konkurs.

Åbo stad	§	Sammanträdets datum	Ärende nr	1
Stadsstyrelsen	430	05.11.2018	1
Stadsfullmäktige	215	12.11.2018	9