Stadsdirektör Minna Arve, tf. direktör Fredrik Lindström, controller Valtteri Mikkola 15.10.2018:

Utgångspunkter och ändringar i omvärlden

Stadsfullmäktige godkände 13.11.2017 § 221 den gällande ekonomiplanen för 2018–2021. Ekonomiplanen visar ett underskott för de följande åren och målet är att ekonomin balanseras före 2021.

På grund av en måttlig utveckling av skatteinkomsterna och de kraftigt minskande statsandelarna är man tvungen att balansera ekonomin antingen genom att öka verksamhetsintäkterna eller minska verksamhetsutgifterna. Under hela ekonomiplaneperioden är ökningen av stadens nettodriftskostnader på en mycket rimlig nivå.

Vård- och landskapsreformen

Det mest betydande projektet för kommunernas verksamhet och sätt att producera tjänster är den pågående vård- och landskapsreformen. Lagstiftningen om vård- och landskapsreformen behandlas för tillfället i riksdagen. Riksdagens grundlagsutskott gav 1.6.2018 ett utlåtande till riksdagens social- och hälsovårdsutskott om regeringens proposition till riksdagen gällande kundens valfrihet inom social- och hälsovården (RP 16/2018) och regeringens proposition till riksdagen om komplettering av regeringens proposition RP 15/2017 om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården (RP 15/2018).

Grundlagsutskottet föreslog i sitt utlåtande flera stora ändringar som påverkar lagstiftningsordningen bland annat när det gäller tidtabellen för och fasindelningen av genomförandet av valfrihet, lagstiftningen om skydd av personuppgifter samt tillräckligheten av landskapens finansiering och tryggandet av tillräckliga social- och hälsovårdstjänster i undantagssituationer. Enligt utskottet gäller de nödvändiga ändringarna oavsett deras betydelse inte de strukturella lösningarna i lagen. Därför bedömer utskottet att propositionen kan göras förenlig med grundlagen vid riksdagsbehandlingen, bara den görs noggrant och tillräckligt med tid reserveras.

Regeringen utarbetade ett svar till riksdagen utgående från grundlagsutskottets utlåtande och de åsikter som lagts fram av experter som utskotten hört. Svaret lämnades till social- och hälsovårdsutskottet 18.6.2018. I sitt svar preciserar regeringen framskridandet av reformen och föreslår lösningar på punkter som grundlagsutskottet och experterna som utskotten hört har lyft fram i sina utlåtanden.

Regeringen uppskattade i slutet av juni 2018 att regeringspropositionerna om reformen kräver mer tid för riksdagsarbetet än beräknat. Statsminister Juha Sipilä gav 27.6.2018 statsministerns upplysning om att skjuta fram landskaps- och vårdreformens ikraftträdande så att landskapen inleder sin verksamhet ett år senare än planerat, dvs. i början av 2021.

Om vård- och landskapsreformen blir av överförs över hälften av kommunernas lagstadgade uppgifter och driftsekonomikostnader till landskapen i början av 2020. Samtidigt överförs en skattefinansiering som motsvarar kostnaderna som överförs från kommunerna till landskapen. I anslutning till detta överförs också kundavgifterna inom motsvarande verksamhet till landskapen. Intäktsposterna som dras av kommunerna bildas av kommunernas samfundsskatt, statsandelen som motsvarar uppgifterna som överförs samt kommunalskatten. Detaljerna i ändringen bearbetas fortfarande.

För utredningen av vård- och landskapsreformen som bereds för tillfället har reserverats personalresurser, men beredningen av reformen kan i fortsättningen kräva mer resurser av staden och detta ska tas i beaktande vid beredningen av budgeten för 2020.

Utveckling av det allmänna ekonomiska läget

Världsekonomins tillväxt förutses avta aningen under år 2019 från den nuvarande nivån på 4 %.

Den ekonomiska tillväxten i hela EU, dit 61 % av Finlands varuexport riktades i januari–juni 2018, uppskattas bli cirka 2 % år 2019 och bli endast aningen långsammare jämfört med år 2018. De för Finland viktigaste exportländerna var under början av året Tyskland (exportandel 17 %) och Sverige (10 %). Utvecklingen av Sveriges ekonomi förväntas fortsätta i en positiv riktning även under 2019.

De största hoten mot den internationella ekonomin anknyter till handelshinder eller ett direkt handelskrig, vilket under hösten 2018 allra intensivast pågår mellan USA och Kina. I Europa hotar den ekonomiska tillväxten sakta av då Storbritannien lämnar EU. En annan faktor som äventyrar den ekonomiska utvecklingens stabilitet är den ekonomipolitik som Italien, ett av de stora EU-länderna, bedriver.

Enligt en ekonomisk inblick som publicerades av finansministeriet i september 2018, förutspås att den ekonomiska tillväxten för 2018 blir 3,0 %. Finansministeriet förutser att den ekonomiska tillväxten i Finland kommer att fortsätta i långsam takt under de kommande åren eftersom tillväxten uppskattas öka 1,7 % år 2019, 1,6 % år 2020 och 1,1 % år 2021.

Utveckling av den kommunala ekonomin

Verksamhetskostnaderna i den kommunala ekonomin växer snabbare under åren 2018–2022 än under de senaste åren. Detta beror bl.a. på det ökande servicebehovet inom social- och hälsovården och att de anpassningsåtgärder inom den kommunala ekonomin vars syfte varit att behärska ökningen av kostnaderna, har avtagit. För personalkostnadernas del vänder vinden, så att de igen börjar måttligt öka som en följd av bl.a. att förvärvsnivån stiger efter att ha minskat under de senaste fyra åren. Nettoinvesteringarna håller sig på en hög nivå under de kommande åren. Upprätthållandet av det nuvarande bostadsbeståndet förutsätter vidare omfattande saneringsinvesteringar och därtill är sjukhusbyggandet livligt. Den verksamhet som speglar kommunekonomins behov av låntagning och kassaflödet för investeringarna är negativa tills år 2020.

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde försvagas betydligt jämfört med det föregående året. Orsaken till detta är skatteinkomsternas och statsandelarnas knappa tillväxt, som orsakar att årsbidraget minskar i jämförelse med föregående år. Samtidigt växer dock investeringarna.

Räkenskapsperiodens sammanräknade resultat och den finansiella ställningen inom den kommunala ekonomin ser dock ut att bli klart starkare i år än vad som angavs i kommunekonomiprogrammet våren 2018. Trots den gynnsamma konjunkturen kommer skatteinkomsternas utveckling i kommunerna att bli på ungefär samma nivå som förr året, dvs. nästan 600 miljoner mindre än man under våren uppskattade. De influtna skatterna år 2018 minskas av de avvikande stora skatteåterbäringar för år 2017 som betalas ut till skatteskyldiga i december detta år. Därtill orsakar korrigeringen av de utdelningar som år 2017 tillämpades på skattetagargrupperna.

Utveckling av skatteintäkter

Förvärvsinkomsterna som de kommunalskatterna grundar sig på har ökat i genomsnitt med +2,4 % under 2015–2018. Under samma tidsperiod har avdragen från förvärvsinkomsterna ökat med +4,4 %. I Kommunförbundets första prognos beräknas den genomsnittliga ökningen under 2019–2021 vara +3,5 %. Avdragsgraden förväntas sjunka under ekonomiplaneperioden. Det gäller dock att förhålla sig med en stor reservation till detta, eftersom man ännu inte känner till riktlinjerna till det nya nationella regeringsprogrammet.

Som helhet har skatteunderlaget alltså utvecklats i positiv riktning, men den kraftigt ökande avdragsgraden har stävjat den positiva utvecklingen av redovisningarna som betalas till kommunerna. Den kraftiga ökningen under 2019 förklaras i huvudsak av utvecklingen under 2018. Under innevarande år återbetalar kommunerna ett exceptionellt stort belopp förskottsbetalningar för 2017 och därför blir utvecklingen av kommunalskatten relativt låg 2018.

Den beskattningsbara inkomsten som ligger till grund för samfundsskatterna har utvecklats i positiv riktning under de senaste åren och utvecklingen förväntas fortsätta också under ekonomiplaneperioden. Inga förändringar förutses i kommungruppens fördelningsandel. Åbo stads egen fördelningsandel har blivit bättre 2018, men i detta skede är det omöjligt att uppskatta ändringar under de kommande åren.

Beskattningsvärdena som ligger till grund för fastighetsskatten förväntas utvecklas i positiv riktning. Under året har beskattningsvärdet för byggnader som är fastighetsskattepliktiga utvecklats i mycket positiv riktning. Därtill har beskattningsvärdet för byggnader som används för stadigvarande boende blivit positivare än under tidigare år.

Som helhet uppskattas skatteunderlaget och skatterna som betalas till kommunen utvecklas i positiv riktning i fråga om samtliga skatteslag. Prognosen i budgetförslaget överensstämmer med Kommunförbundets senaste prognos, men är en aning måttligare. När det gäller beräkningen av skatteinkomster är det skäl att komma ihåg att finansministeriets, skatteförvaltningens och Kommunförbundets prognoser av skatteinkomsterna och deras grunder har varit inexakta under de senaste åren.

Åbos skattesatser 2019

Kommunalskatt

Kommunalskattesatsen är för tillfället 19,50 procent. Budgeten för 2019 har utarbetats så att det inte föreslås en höjning av kommunalskattesatsen för 2019.

Fastighetsskatt

Budgeten för 2019 har utarbetats så att det inte föreslås en höjning av fastighetsskattesatserna för 2019.

Kommunal- och fastighetsskattesatserna för år 2019 ska meddelas skatteförvaltningen senast 19.11.2018. Det är mycket viktigt att följa tidsfristen och förfarandet. Om kommunen inte har lämnat uppgifterna inom utsatt tid, används 2018 års skatteprocenter i förskottsutbörden för 2019.

Utveckling av statsandelarna

Statsandelarna ändras vilket leder till att dessa minskar 2019. När det gäller statsandelen för basservice görs de största ändringarna i justeringen av kostnadsfördelningen mellan stat och kommun, den regionala centraliseringen av den specialiserade sjukvården, kvalitetsrekommendationen inom äldreomsorgen, besparingen i kommunala utgifter till följd av utvecklingen av närstående- och familjevården och ändringen i personaldimensioneringen inom småbarnspedagogiken. Dessutom minskar statsandelen i större utsträckning till följd av konkurrenskraftsavtalet. Statsandelen minskar också till följd av investeringen i incitamentssystemet för digitaliseringen av kommunerna. I enlighet med regeringsprogrammet görs ingen indexhöjning i statsandelen för kommunernas basservice 2019.

En viktig faktor som påverkar statsandelen för Åbo är justeringen av kommunernas finansieringsandel för det grundläggande utkomststödet. Enligt statsandelskalkylen för 2018 är effekten för Åbos del uppskattningsvis -9,9 miljoner och den uppskattas öka till hela -16,9 miljoner euro år 2019.

Statsandelen ökas bl.a. av kompensationen för kommunernas skatteinkomstförluster, granskningen av beräkningsfaktorer och satsningar på barnskydd, hemhjälp för barnfamiljer, hemvård inom äldreomsorgen och hemtjänster för veteraner.

De kommunvisa ändringarna i statsandelarna för basservice baserar sig på kapitation. Statsandelsprocenten för år 2019 är 25,37 % (25,34 % år 2018).

Undervisnings- och kulturministeriets statsandelsanslag håller sig på nästan samma nivå som i fjol, men när det gäller grunderna för statsandelen sker det ändringar. Satsningar riktas bl.a. på verkställandet av den nya gymnasielagen, främjandet av jämlikheten och deltagandet inom småbarnspedagogiken, fortsättningen av gratis småbarnspedagogik för 5-åringar, verksamheten Skolan i rörelse och verkställandet av yrkesutbildningsreformen. Ytterligare resurser torde täckas genom en justering av enhetspriserna som ingår i statsandelen.

I budgetförslaget beräknas statsandelarna minska, men mindre än i prognosen som gavs på våren.

Antaganden i anslutning till statsandelen grundar sig på statsrådets förslag som riksdagen beslutar om under hösten. De slutliga kalkylerna färdigställs först i slutet av året så uppskattningarna i ekonomiplanen bör granskas i samband med den första delårsöversikten för 2019.

Befolknings- och sysselsättningsutveckling

Stadens befolkningsökning har åren 2011–2017 varit relativt snabb jämfört med tidigare år och har överskridit talen i den senaste som Statistikcentralen gett gällande prognosen för befolkningsökningen. Särskilt ökningen av antalet 15–64-åringar har varit större än man uppskattat. Utvecklingen av antalet äldre har skett enligt prognosen.

Från och med 2010 har inflyttningen från andra kommuner överskridit utflyttningen. Utflyttningen från Åbo har riktats till grannkommunerna och huvudstadsregionen. Nettomigrationen har varit positiv för Åbo hela 2000-talet. I sin helhet har befolkningsökningen i Åbo grundat sig nästan helt på ett större antal inflyttade än utflyttade, eftersom antalet födda jämfört med antalet avlidna endast varit aningen större.

Enligt förhandsuppgifterna för år 2008 januari–augusti ser det ut som att befolkningsökningen blir en aning snabbare. Om utvecklingen i slutet av året fortsätter som under de senaste åren, skulle befolkningsökningen för 2017 överskridas (+2 065).

I jämförelsen mellan de tio största städerna var Åbos arbetslöshetsgrad 12,3 %, vilket var det näst största i jämförelsen efter Lahtis som hade det största antalet arbetslösa. Av kommunerna i Egentliga Finland hade Åbo den högsta arbetslöshetsgraden. Arbetslösheten i Åbo sjönk 1,7 procentenheter på ett år. Jämfört med situationen för ett år sedan försvagades Åbos placering i kontrollgruppen eftersom arbetslöshetsgraden i augusti 2017 i Åbo var den tredje största.

Särskilt antalet långtidsarbetslösa i Åbo har sjunkit snabbt: i augusti 2016 var antalet långtidsarbetslösa 5 824, i augusti år 2017 var antalet 4 773 och i augusti 2018 var antalet 3 757. Samtidigt har andelen långtidsarbetslösa av alla arbetslösa sjunkit.

En viktig orsak till att arbetslöshetsgraden sjunkit långsammare i Åbo än i Tammerfors är att en motsatt utveckling beträffande antalet som deltar i tjänster av arbetskraftsförvaltningen. På årsnivå (8/2017 – 8/2018) deltog i Tammerfors i tjänsterna 2 404 fler personer, då motsvarande antal i Åbo sjönk med 61 personer.

Den snabba ökningen i antalet lediga arbetsplatser på årsnivå i Åbo (+55 %) åskådliggör tydligt efterfrågan på arbetskraft i Åbo. Ökningen i antalet lediga arbetsplatser i Åbo var den tydligt snabbaste ökande bland de tio största städerna.

Användning av befolkningsprognosen som stöd för planering

Som en del av spetsprojektet Smart and Wise Turku har Åbo stad tagit i bruk en egen modell för befolkningsprognosen. Tack vare den kan man i fortsättningen utnyttja den uppdaterade prognosen om utvecklingen av de olika befolkningsgruppernas antal i stadens olika områden som utgångspunkt för planeringen. Med hjälp av prognosen kan man utvärdera den ändring som gäller efterfrågan på olika tjänster i förhållande till verksamhetens omfattning. Dessutom kan man utvärdera resurskravet inom olika tjänster med hjälp av förutseende dataanalys. Prognosen har gjorts för alla 130 småområden var för sig. I bakgrunden har man utnyttjat såväl statistiska uppgifter om flyttningsrörelsen inom staden som stadens framtida planläggningsplan.

Antalet 0-6-åringar i hela staden kommer enligt prognosen att stanna på nuvarande nivå eller till och med sjunka en aning under några år framåt, medan antalet barn i skolåldern fortsätter att öka ytterligare ett par år. Antalet personer i åldersgrupper som övergår till andra stadiets utbildning börjar stiga från 2019-2020 efter att ha sjunkit under de senaste åren. Antalet personer i studieåldern fortsätter att öka fram till 2020, men börjar minska en aning efter det. Antalet personer i arbetsför ålder och äldre personer stiger i jämn takt även i framtiden.

Stadens egen befolkningsprognos kommer att öka exaktheten i uppgifterna som ligger till grund för planeringen. Största nyttan torde fås i funktioner som är direkt kopplade till befolkningen. I praktiken avser detta exempelvis småbarnspedagogiken, ungdomstjänsterna och den grundläggande utbildningen för vilkas del man redan har gjort de första bedömningarna i övningssyfte. Erfarenheterna har varit goda och i budgeten ingår ett förslag om utvärdering av planeringsmodellen inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen. Målet är att förbättra planeringsmodellen och ge ett bättre perspektiv på de sista åren under planperioden.

Den småområdesvisa granskningen av befolkningsprognosen ger oss en ny möjlighet att betrakta stadens befolkningsbaserade tyngdpunkt. Detta perspektiv kan utnyttjas bl.a. vid granskning av servicenäten och utvärdering av det optimala läget för nya lokaler.

Ändringar i behovet av lokaler

Stadens tillväxt ökar efterfrågan på tjänster som tillhandahålls. Stadens utveckling är också en utmaning för de befintliga servicenäten. Därför är det ytterst viktigt att regelbundet utvärdera servicenäten med beaktande av insatsområdena i stadsutvecklingen.

Under de kommande åren är investeringsprogrammet för lokalitetstjänsterna mer omfattande än tidigare. Investeringsprojekt består i första hand av renoveringar av byggnader inom bildningssektorn. Nybyggnadsobjekt genomförs huvudsakligen som projekt utanför balansräkningen.

De nya och förnyade lokalerna ökar kvaliteten på de tjänster som staden producerar. Staden satsar på högklassiga tjänster trots att stadens ekonomiska läge är utmanande. Att höja kvaliteten ökar behovet av anpassningsåtgärder under ekonomiplaneperioden om man vill uppnå en balanserad ekonomi i slutet av ekonomiplaneperioden. Att förbättra investeringsförmågan förutsätter ännu fler anpassningsåtgärder.

Som en del av projektplaneringen utvärderas möjligheterna att avstå från befintliga lokaler, men investeringsprojekten kommer att höja hyreskostnaderna när de blir färdiga. Ekonomiplanen möjliggör inte en full kompensation för ekonomiska effekter av alla investeringsprojekt. En lokalinvestering är en ändring och i samband med ändringen är det skäl att förutom servicenätet utvärdera möjligheterna till funktionella reformer och reformer som ger ekonomisk nytta.

Hyresändringarna har beaktats i budgeten förutsatt att den slutgiltiga hyresnivån är känd. I fråga om ofullbordade objekt gör man en bedömning, eftersom de slutgiltiga hyresnivåerna fastställs först när projektet håller på att bli färdigt.

Förbättrad produktivitet

Stadens viktigaste mål för ekonomisk hushållning är att balansera ekonomin. I nuläget är stadens årsbidrag negativt. Detta innebär att staden använder en stor del av den interna finansieringen för att upprätthålla servicen, vilket gör att staden inte har tillräckligt med tillgångar för upprätthålla egendomen och göra nyinvesteringar. Man kan kanske avstå från några tjänster, men det bästa sättet att balansera ekonomin är att öka produktiviteten för verksamheten.

Med produktiviteten avses hur mycket det produceras i förhållande till de produktionsfaktorer som använts. I grund och botten vill man med hjälp av produktivitetsmätning få reda på hur mycket mervärde det uppstår i produktionen.

Mätningen av produktiviteten inom den offentliga sektorn enligt definitionen är i de flesta fall omöjlig. Som mätare för produktiviteten är man ofta tvungen att i stället för marknadsvärdet som lämpar sig bättre för den privata sektorn använda de kostnader som produktionen orsakar. På så sätt skulle de offentliga tjänsterna inte ge mervärde alls.

Även ändringar i kvaliteten försvårar mätningen av produktiviteten inom den offentliga sektorn. Även om t.ex. antalet kundbesök förblir på samma nivå under årens lopp kan innehållet i tjänsten förändras mycket under samma tid, vilket ökar produktiviteten. Den förändrade kvaliteten kan ofta ändå inte tas i beaktande vid mätning av effektiviteten för den offentliga servicen. Å andra sidan kan man i allmänhet inte höja kvaliteten genom att höja enhetspriset, eftersom en bättre kvalitet vanligtvis inte minskar efterfrågan på tjänsterna.

När man vill utvärdera produktiviteten för verksamheten inom staden kan man göra detta genom att följa upp enhetskostnaderna för verksamheten, som mätare fungerar t.ex. euro/barn och euro/besök. Ett annat bra sätt är att använda mätare som mäter användningen av insatserna per prestationsenheten, som måttenhet används t.ex. årsverke/barn eller lokalyta/barn.

Utredningen av produktiviteten för stadens verksamhet grundar sig på en jämförelse. Produktiviteten kan jämföras i förhållande till den tidigare egna verksamheten och kommuner i kontrollgrupper. Goda jämförelseobjekt för Åbos del är enhetskostnaderna för tjänsterna och antalet insatser/prestationer i de övriga stora städerna. Uppgifter om dem fås genom jämförelser mellan de sex största städerna och kommunförbundets produktivitetsjämförelse. Lika viktigt i utvärderingen är att följa upp hur enhetskostnaderna och insatserna utvecklas inom den egna verksamheten, dvs. hur enhetskostnaderna har utvecklats under en granskningsperiod på flera år.

I praktiken innebär kravet på ökad produktivitet att sektorernas verksamhetsbidrag under de närmaste åren bör stiga i långsammare takt än efterfrågan på tjänster och prestationer. Detta förutsätter att enhetspriserna sjunker. När antalet tjänster och prestationer förblir oförändrade bör kostnaderna i sin tur minska.

Utvecklingsutsikter för koncernsammanslutningarna

Koncernsammanslutningarna har en betydande inverkan på stadens ekonomi. År 2017 var Åbokoncernens resultat för räkenskapsperioden 15,5 miljoner euro. Överlägset viktigast av koncernbolagens vinstgivande resultat var Åbo Energi Ab vars resultat för räkenskapsperioden uppgick till 24,1 miljoner euro. Tack vare goda resultat har för flera bolag under årens lopp samlats in överskott varav år 2017 inkomstfördes 14,5 miljoner euro som extra dividend till staden och vidare för bildandet av grundkapital till Stiftelsen Åbo 2029.

Årets resultat för Åbo Energi Ab-koncernen uppgår enligt situationen 30.6 till 16,4 miljoner euro och för år 2019 till sammanlagt 27,7 miljoner euro. Från 2020 och framåt har bolaget budgeterat ett belopp på 20 miljoner euro för utdelning av dividender.

För produktionsbolagens (Arkea Oy, Kuntec Oy) del är konkurrensläget hårt och bolagens rörelsevinstmarginaler har sjunkit till en låg nivå. Kuntec ger anvisningar om att räkenskapsperiodens resultat för 2019 blir 0,4 miljoner euro och enligt Arkeas anvisningar blir resultatet 0,3 miljoner euro. För bostadsbolagens del har TVT Asunnot Oy vars resultatmål för 2019 är 5,5 miljoner euro den största betydelsen för koncernens resultat. TVT Asunnot Oy:s inkomstföring till staden har minskat ca 1,2 miljoner euro vilket beror på att räntan på kapitallånet mellan staden och bolaget sänktes till 4 procent.

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt

Sjukvårdsdistriktets styrelse godkände som ett ramvillkor i budgetramen 2019 att ändringen av medlemskommunernas betalningsandelar kan vara högst 2,5 % och att budgeten utarbetas så att den visar ett underskott på 2 M€ och att de maximibelopp som anges i förordningen om klientavgifter tillämpas på klientavgifterna fr.o.m. 1.1.2019.

Enligt Åbo stads andra delårsöversikt torde sjukvårdsdistriktets betalningsandel överskridas med cirka 15,0 M€. Överskridningen orsakas av att utjämningsavgiften för dyr vård, avgiften för specialskyldigheter och KanTa-serviceavgifterna överskrids med 0,6 M€, avgiften för förflyttningsfördröjningsdagar uppgår till 3 M€, övriga sjukhustjänster överskrids med 7 M€, akutvården vid affärsverket för akutvård och jour överskrids med 0,8 M€ och jourtjänsterna vid affärsverket för akutvård och jour överskrids med 3,6 M€.

Stadsstyrelsen behandlade vid sitt sammanträde 17.9.2018 § 348 social- och hälsovårdsnämndens förslag om att höja anslagen och sänka inkomstkalkylen (social- och hälsovårdsnämnden 5.9.2018 § 218). Stadsstyrelsen beslutade att föreslå för stadsfullmäktige bl.a. att social- och hälsovårdsnämndens anslag höjs med 14,4 M€ (och inkomstkalkylen sänks med 1,3 M€) och att höjningen av social- och hälsovårdsnämndens anslag riktas i sin helhet till att täcka överskridningen av betalningsandelen som betalas till Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt.

År 2019 strävar man efter att minska användningen av samjouren vid affärsverket för akutvård och jour genom att bl.a. tillsätta nya vakanser för 6 läkare och 12 sjukskötare. Därför uppskattas antalet jourbesök minska med cirka 3,6 % från år 2018.

Under tidigare år har Åbo haft problem med den stora mängden patienter som väntar på fortsatt vård inom sjukvårdsdistriktet och ingen lätt lösning finns tillhanda. Målet för 2018 som handlade om att omvandla förflyttningsfördröjningen till en kötid på högst 3 dygn och att nå målet för förflyttningsfördröjningsavgifter kommer inte att uppnås. Trots det ville man ambitiöst sätta målet för 2019 på samma nivå som 2018.

Organisationsförändringar

I Åbokoncernen ingick Åbo stad som modersammanslutning samt 49 dotterbolag, 7 stiftelser och 29 intressesammanslutningar. Med Åbokoncernens koncernbokslut sammanställs också 4 samkommuner.

Vid ingången av året inledde det nya bolaget, Åbo Vattenförsörjning Ab till vilket Åbo Vattenaffärsverks affärsverksamhet överläts fr.o.m. 1.1.2017. Åbo Vattenförsörjning Ab är ett dotterbolag som helt ägs av staden. År 2018 grundade staden också Stiftelsen Åbo 2029 som blev stadens strategiska stiftelse. Affärsverksamheten för Åboregionens Byggnadsteknik Ab lades ner 2018. Därför ströks bolaget från listan över de strategiska bolagen. Till övriga delar förblev stadskoncernens struktur och bolagsinnehav huvudsakligen oförändrade.

Inom stadskoncernen förbereds en förvaltningsövergripande reform av förvaltningen till följd av vilket de eventuella ändringsförslagen tas upp till behandling senast under år 2019.

Budgeten och ekonomiplanen

Driftsekonomi

Planeringssiffrorna som färdigställdes på våren utgick från att budgeten för 2018 inte ska överskridas. I den andra delårsöversikten för 2018 uppskattades att verksamhetsbidraget i budgeten överskrids med över 23 miljoner euro på stadsnivå. Överskridningen orsakas i huvudsak av utgiftsökningen inom välfärdssektorn och av att målet för försäljningsintäkter av egendom enligt uppskattningar inte kommer att nås.

Prognosen för innevarande år är exceptionellt dålig men förhoppningsvis kan man förbättra situationen ännu i år genom att noggrant överväga alla möjliga faktorer som påverkar ekonomin. En del av det uppskattade kostnadstrycket kommer dock att skjutas upp till kommande år, vilket betyder att planeringssiffrorna som gavs på våren inte stämmer till alla delar.

Organens budgetförslag överskred planeringssiffrorna med sammanlagt 20,2 miljoner euro. Den största överskridningen (12,2 milj. euro) beror på social- och hälsovårdsnämndens förslag som visar prognosen för det innevarande året. En annan stor överskridning (5,5 milj. euro) uppstår på grund av bildningssektorns förslag där man har beaktat ökningen av hyrorna till följd av att nya lokaler tas i bruk.

Som sådana skulle organens budgetförslag ha ökat stadens underskott under räkenskapsperioden och med den beräknade utvecklingen skulle räkenskapsperiodens underskott ha uppgått till över 16 miljoner euro i slutet av planperioden.

Stadsdirektörens budgetförslag har utarbetats så att ekonomiplanen på stadsnivå uppvisar överskott år 2021 och att årsbidraget täcker avskrivningarna i slutet av planperioden, något som anses vara en mätare för ekonomisk balans.

För att uppnå balans ska budgeten innehålla åtgärder för att anpassa ekonomin. Ändringarna som stadsdirektören föreslagit har antecknats i tabellen ”Ändringar” som hittas för varje organ. I budgetförslaget föreslås att planeringssiffrorna överskrids med 14,7 miljoner euro.

Budgetförslaget innehåller också återbetalning av nedskärningarna i semesterpenning som ingick i konkurrenskraftsavtalet. Semesterpenningarna skärs ned under 2017–2919. Semesterpenningen för 2020 intjänas dock huvudsakligen under 2019 och därför ska ändringen i semesterlöneskulden kostnadsföras under 2019. Det handlar om en registrering av engångspost som inte påverkar kommande år. I praktiken föreslås att inverkan från ändringen i semesterlöneskulden (5 milj. euro) reserveras för stadsstyrelsens budget där den delas ut till organen under kommande år enligt en kalkyl som görs kommande vår.

I budgeten uppgår verksamhetsbidraget 2019 till 1 060,2 miljoner euro. Ökningen av nettodriftsutgifter är +0,8 procent jämfört med prognosen för 2018.

För att uppnå målet för att balansera ekonomin eftersträvas en mycket måttlig ökning i nettodriftsutgifterna under ekonomiplaneåren 2020–2022. Den årliga ändringen av nettodriftsutgifter är +0,1 procent år 2020, +1,8 procent år 2021 och +2,1 procent år 2022. År 2020 är förklaringen till den näst intill obefintliga utvecklingen under 2019 en utgiftspost av engångsnatur som bokfördes för 2019 (ändring i semesterlöneskulden). För att uppnå målet krävs förutom en åtstramad ekonomi även strukturella och produktivitetsfrämjande ändringar.

Skattefinansieringen beräknas utfalla nästan i enlighet med budgeten 2018. Kommunförbundet förutsåg på våren en kraftigare ökning, men utifrån uppgifter som skatteförvaltningen publicerade på sommaren minskas utvecklingen tydligt av förskottsåterbäringarna som gäller beskattningen 2017. Statsandelarna 2019 uppskattas dock vara större än vad som beräknades på våren och genom denna positiva ändring kan man täcka ändringen av semesterlöneskulden av engångsnatur.

Nettobeloppet av finansieringsintäkter och finansieringskostnader 2019 beräknas uppgå till 34,9 miljoner euro. Att hålla den nuvarande nivån inom ekonomiplaneperioden uppskattas vara möjligt, men detta kan inte tas för givet.

Årsbidraget för 2019 är 25,2 miljoner euro, detta motsvarar det eurobelopp som blir kvar av inkomstfinansieringen för att täcka investeringar, amorteringar och andra utgifter med lång verkningstid. Stadens årsbidrag kommer att hållas på en oroväckande svag nivå under de första åren av ekonomiplaneperioden som inleds. Årsbidraget borde täcka avskrivningarna, men denna nivå underskrids betydligt under 2019–2020. I slutet av ekonomiplaneperioden blir årsbidraget starkare och uppskattas täcka avskrivningarna.

Budgeten innehåller en extraordinär post som riktas till 2019. Till följd av finansieringsarrangemangen för studentbystiftelsen bokförs en fordring som staden nedskrev under tidigare år i resultatet. Inverkan beräknas förbättra stadens ekonomiska ställning med 7,6 miljoner euro. Denna inverkan är dock endast bokföringsmässig och har ingen inverkan på penningtillgångarna.

Underskottet för räkenskapsperioden 2019 uppgår till -20,8 miljoner euro. Ekonomiplanen uppvisar ett överskott 2020 och under planperiodens sista år eftersträvas ett överskott på 8,0 miljoner euro. Planperiodens första år uppvisar ett underskott och av överskottet som samlats in under hela ekonomiplaneperioden används 22,6 miljoner euro.

Investeringar

Enligt Åbo stads verksamhetsplan uppgår bruttoinvesteringarna under budget- och ekonomiplaneperioden till 103,2 miljoner euro år 2019, 85,2 miljoner euro år 2020, 82,3 miljoner euro år 2021 och 75,5 miljoner euro år 2022.

Stadens investeringskostnader är under planperioden sammanlagt 346,2 miljoner euro, av vilka sammanlagt 286,4 miljoner euro utgörs av investeringar i infrastruktur, lokaler och råmark. Investeringsbehoven överskrider planeringssiffrorna som fastställdes på våren med 26,8 miljoner euro. Överskridningen förklaras bl.a. av de projekt som överförs från 2018 och som inte har framskridit enligt den ursprungliga tidtabellen.

Under ekonomiplaneringsperioden 2019–2022 var finansierings- och statsandelarna sammanlagt 4,9 miljoner euro. Statsandelarna beviljas bl.a. för materielanskaffningar till räddningsverket.

Betydande lokalinvesteringsobjekt år 2019 var bildningssektorns skolbyggnader, varav andel av lokalinvesteringsprogrammet var 60 %. Renoveringsobjekt i lokalinvesteringsprogrammet är Katedralskolans motionslokaler, Puolalan koulu, ändringsarbeten vid Råggatan 8, Runosbackens allaktivitetshus och Hannunniittu skolas tekniska och funktionella lokaler. Objektens kostnadskalkyleringar och förslag för penninganvändning har presenterats i tabellen Lokalinvesteringsprogrammet. Till nybyggnadsobjekten som påbörjas 2019 hör daghemmen på Viinamäkigatan och Tommilagatan, Aunela biblioteks- och ungdomslokaler samt nybygget av Kakskerta brandstation. Betydande investeringsobjekt som inleds under budgetperioden är bl.a. grundläggande renovering av Juhana Herttuas skolhus och nybygget Kärnhuset som ersätter Sirkkala skola. Nämnden för fostran och undervisning har på sitt möte 12.9.2018 föreslagit att projektet för Kakskerta skola stryks ur investeringslistan. Projekt ingår inte stadsdirektörens budgetförslag.

Man har strävat efter att lätta stadens investeringsnivåer för bl.a. lokalprojektens del genom att utnyttja Åbokoncernens lösningar för genomförande. Staden kan för den tid som byggprojektet pågår temporärt finansiera projekten via koncernkontots limit eller gå i proprieborgen för finansieringen av projekten. Projekt utanför balansen under budget- och ekonomplaneringsåret presenteras i tabellerna Objekt utanför balansen som koncernbolagen genomfört och Genomförande av koncernens externa hyresprojekt.

Betydande investeringar inom koncernen är bl.a. allaktivitetshuset i Övre S:t Marie, daghemsprojekten samt lokallösningar för intensifierat serviceboende.

Finansiering

År 2019 resultatfinansieringen för både själva verksamheten och investeringarna räcker inte till för att täcka de kostnader som de ger upphov till. Kassaflödet för verksamheten och investeringarna visar ett underskott på 62,9 miljoner. euro. Utlåning beviljas för 50 miljoner euro. För att finansiera stadens och dotterbolagens investeringar tar staden upp ny skuld på 99 miljoner euro.

För ekonomiplaneperioden 2020–2022 har en tilläggsskuld på 48–99 miljoner euro per år tagits upp i budgeten.

Personal

Att främja och följa upp helheten med personalresursplanen (mängd, kvalitet och välbefinnande) spelar en nyckelroll under 2019. Processerna för personalplaneringen har förnyats/slagits samman till en helhet (personalresursplanering) under 2018.

Åbo stads personalresursplan består i fortsättningen av tre helheter:

•programmet Personalen som resurs

•årlig personalplan samt

•årlig utbildningsplan för personalen

Det nya programmet Personalen som resurs för 2018-2021 godkändes i stadsfullmäktige 14.05.2018. Insatsområdena för programmet är: Arbetet ökar välbefinnandet, konstruktiv och kontrollerad förändring samt bättre ledarskap. Insatsområdena har inkluderats i alla sektorernas operativa och strategiska avtal i vilka sektorerna har antecknat åtgärderna varmed målen ska uppnås.

Personalplanen följer underlaget som förnyades i fjol. I underlaget ingår ändringar i förvaltningspersonalen och de största ändringarna gällande den övriga verksamheten sektorsvis/serviceområdesvis. Personalplanen ingår i budgetförslaget.

Utbildningsplanen innehåller de viktigaste temana och behoven som främjar kompetensutvecklingen hos personalen. Utbildningsplanen på stadsnivå fastställs i stadens samarbetskommitté i november-december.

Enligt personalplanen som ingår i budgetförslaget kommer antalet årsverken att ökas med 115,6 årsverken år 2019 i förhållande till delårsöversikt 2 för 2018. Personalökningen gäller huvudsakligen välfärds- och stadsmiljösektorn samt gemensamma tjänster.

Stadsdirektörens ändringsförslag i sektorernas budgetförslag:

Välfärdssektorn, stadsmiljösektorn, stadsdirektörens sektor, bildningssektorn och fritidssektorn har framställt ändringsförslagen gällande planeringsramen för ekonomi. Nämndernas förslag har antecknats i tabellen ”Ändringar; Nämnd” som hittas för varje organ och stadsdirektörens justeringar i förslagen har antecknats i tabellen ”Ändringar; Stadsdirektör”.

Alla sektorer

I organens budgetar (exkl. stadsfullmäktige, centralvalnämnden, Egentliga Finlands regionala räddningsnämnd, kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregion, byggnads- och tillståndsnämnden och Sydvästra Finlands avfallshanteringsnämnd) gjordes en justering.

Justeringen hänger ihop med produktivitetsmålet som är en förutsättning för att man ska kunna nå en mer balanserad ekonomiplan. Produktivitetsmålet för 2019-2022 motsvarar ca 0,2 procent av organens externa utgifter.

Utöver dessa gjordes nödvändiga ändringar i ekonomiplaneperioderna för 2019-2022 gällande alla sektorer så att staden ska kunna nå en hållbar ekonomisk ställning. Organen ska omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för att uppnå målen. Den kumulativa konsekvensbedömningen av en enskild ändring under hela ekonomiplaneperioden har beskrivits inom parentes.

Välfärdssektorn

Social- och hälsovårdsnämnden

•Nämndens förslag om gratis preventivmedel till unga under 25 år (+0,4 miljoner euro) ingår inte i budgetförslaget.

•Behärskning av kostnaderna för VSSHP, förflyttningsdröjning (-2,3 miljoner euro, kostnader)

•Behärskning av kostnaderna för VSSHP, EPLL (-3,7 miljoner euro, kostnader)

•Utvärdering av servicekedjorna (-2,1 miljoner euro)

•Omvärdering av klientavgifterna, besök som inte använts (+0,1 miljoner euro, inkomster)

•Omvärdering av klientavgifterna, ökat inflöde (+0,8 miljoner euro, inkomster)

Stadsmiljösektorn

Kollektivtrafiknämnden för Åbo stadsregion

•Utvärdering av servicetrafiken (-0,1 miljoner euro)

•Ändring i fördelningssättet för regiontrafikskostnaderna (-0,4 miljoner euro)

•Avstående från utskick av Fölis tryckta tidtabellböcker (-0,07 miljoner euro)

•Inkomsteffekt av personalbiljetten (+0,5 miljoner euro, inkomster)

Stadsmiljönämnden

•Avstående från arrendesänkningar (sfm 15.12.1986 § 29 upphävande av beslutet) (+0,7 miljoner euro, inkomster)

•I stadsdirektörens budgetförslag föreslås inga ändringar i organets förslag.

Byggnads- och tillståndsnämnden

•Nämndens förslag om att från stadsmiljönämnden överföra verksamhetsintäkterna och verksamhetsutgifterna inom serviceområdet Tillstånd och tillsyn till byggnads- och tillståndsnämnden ingår inte i budgetförslaget.

Avfallshanteringsnämnden i Sydvästra Finland

•I stadsdirektörens budgetförslag föreslås inga ändringar i organets förslag.

Stadsdirektörens sektor

Stadsstyrelsen

•I budgeten föreslås en centraliserad anslagsreservering för förändring av semesterlöneskulden (+5,0 miljoner euro).

•Indragning av stöd till Maskinteknologicentret (-0,6 miljoner euro)

•Stöd till Paavo Nurmi Games (-0.1 miljoner euro)

•Stöd till Turkuhalli Oy

•Effektiverad ansökan om utbildningsstöd hos staten (+0,2 miljoner euro, inkomster)

Bildningssektorn

Nämnden för fostran och undervisning

•Höjning av småbarnspedagogikens antagningsgrad (-0,5 miljoner euro)

•Avslutande av prövning med avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åringar (-0,8 miljoner euro)

•Sammanslutning av administrationen vid Kähärin koulu med Raunistulan koulu (-0,02 miljoner euro)

•Sammanslutning av administrationen vid Kärsämäen koulu med Lyseon koulu (-0,02 miljoner euro)

•Servicenätverket görs tätare i och med småbarnspedagogikens nya lokaler (-0,4 miljoner euro)

•Fjärde fasens konkurrensutsättning av bespisningsavtalen (-0,4 miljoner euro)

Fritidssektorn

Kulturnämnden

•Nämndens förslag om höjning av understödsanslag (+0,3 miljoner euro) ingår inte i budgetförslaget.

•Datasystemsändringar, biblioteket (-0,2 miljoner euro)

•Nya och justerade service- och inträdesavgifter, museum (+0,1 miljoner euro, inkomster)

•Justering av biljettpriser, orkester (+0,1 miljoner euro, inkomster)

•Teaterns avtal, förvaltningen (-0,2 miljoner euro)

•Reform och utveckling av förvaltningen, förvaltningen (-0,1 miljoner euro)

Idrottsnämnden

•I stadsdirektörens budgetförslag föreslås inga ändringar i organets förslag.

Ungdomsnämnden

•I stadsdirektörens budgetförslag föreslås inga ändringar i organets förslag.

Övriga organ:

Stadsfullmäktige

•Korrigeras överbudgetering av personalbikostnaderna som betalas av arbetsgivaren (-0,07 miljonereuro).

Revisionsnämnden

•I stadsdirektörens budgetförslag föreslås inga ändringar i organets förslag.

Centralvalnämnden

•I stadsdirektörens budgetförslag föreslås inga ändringar i organets förslag.

Verksamhetsplanering – beredning av strategiska och operativa avtal

Alla sektorer har förberett ett strategiskt avtal i vilket man har antecknat både de ekonomiska och verksamhetsmässiga målen enligt budgetförslagen som överlämnats av nämnderna i september.

Enligt budgeten som stadsfullmäktige fattar beslut om och eventuella preciseringar som stadsstyrelsen gjort görs nödvändiga ändringar i de strategiska avtalen. Därefter finslipas de operativa avtalen. Organen ska godkänna de eventuella preciseringarna i de strategiska och operativa avtalen före 13.12.2018.

Stadsdirektören ger sektorerna närmare anvisningar om beredningen av verksamhetsplanen (budget och ekonomiplan).

Publicerat material om budgetförslaget (Stadsdirektörens budgetförslag 2019) kan läsas på adressenwww.turku.fi/talousarvio

Beslut          Stadsfullmäktige beslutar fastställa följande skattesatser för Åbo stad för 2019:

- inkomstskattesats 19,50 %

- allmän fastighetsskattesats 1,00 %

- fastighetsskattesats för permanenta bostadsbyggnader 0,41 %

- fastighetsskattesats för andra bostadsbyggnader 0,93 %

- fastighetsskattesats för en obebyggd byggplats 3,00 %

Dessutom beslutade stadsfullmäktige att organens budget för 2019 och de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen i ekonomiplanen för 2019–2022 fastställs enligt bilaga 1 (uppdaterad 1.11.2018) kompletterade med följande anslagsändringar (6 st.) och anteckningar (8 st.) som stadsfullmäktige fastställt:

Anslagsändringar

Stadsstyrelsen

1. Engångsökning av bidragsanslagen som enligt övervägande kan användas för bidrag som tryggar bl.a. matutdelningen inom tredje sektorn samt för bidrag enligt prövning gällande stora evenemang. Anslagsökningen är avsedd att vara av engångsnatur och under de följande åren ska helhetsnivån för bidragen anpassas till 2018 års nivå genom omfördelning av bidragsanslagen och kontinuerlig utveckling av bidragssystemet. Tillägg 200.000 euro (utgifter).

2. Att höja målet för inkomsterna av egendomsförsäljning. Tillägg 1.200.000 euro (inkomster).

3. Minskad reservering för arbetsmarknadsstödets kommunandel. Minskning 500.000 euro (utgifter).

Social- och hälsovårdsnämnden

4. Klientavgifter för öppen sjukvård tas inte i bruk. För besök som inte ställts in kan tas ut en avgift. Minskning 800.000 euro (inkomster).

Nämnden för fostran och undervisning

5. Försök med avgiftsfri småbarnspedagogik fortsätter under läsåret 2019-2020 för att man ska kunna se vilken effekt försöket har på ojämlikhetsutvecklingen bland barnen. I budgeten för nämnden för fostran och undervisning görs ett anslagstillägg av engångsnatur. Tillägg 400.000 euro (utgifter).

Kulturnämnden

6. I kulturnämndens budget höjs anslagen för kulturbidrag inom tredje sektorn och det fria konstfältet. Tillägg 300.000 euro (utgifter).

Anteckningar

Stadsstyrelsen

7. Det görs en behovsutredning och en projektplan gällande ersättande lokaler för Sillankorva.

8. Det utreds möjligheten att grunda ett till 100 procent stadsägt fastighetsinvesteringsbolag för att man ska kunna effektivera genomförandet av byggnads- och renoveringsprojekten och utveckla stadens fastighetsutvecklingsverksamhet.

Social- och hälsovårdsnämnden

9. Hösten 2019 börjar man erbjuda Åbobor under 25 år gratis preventivmedel. Servicen genomförs inom ramen för budgeten för välfärdssektorn.

10. Inom välfärdssektorn främjas ordnandet av tröskelfria mentalvårdstjänster som walk-in-lösningar. Dessutom förbättras socialväsendets förankring i rådgivningsbyråerna, småbarnspedagogiken och skolorna för utveckling av tidigt ingripande och familjearbete i fråga om familjers, barns och ungdomars problem. Som en del av det förebyggande arbetet mot utslagningen utarbetar staden en plan för att råda bot på bostadslösheten i Åbo.

Nämnden för fostran och undervisning

11. Fördelningsgrunderna för jämlighetspeng granskas och effektfullheten för stödet till positiv diskriminering samt möjligheterna att på ett effektivare sätt allokera pengarna till sådana skolor som befinner sig i mycket utmanande situationer utreds.

12. Till hösten 2019 framläggs ett förslag om utvidgning av språkbadsverksamheten så att den motsvarar servicebehovet och efterfrågan.

Stadsmiljönämnden

13. Möjligheten att bygga en förbindelse för lätttrafik till Färjstranden utreds under 2019. Målet är att tidigarelägga projektplanen för broinvesteringen som är avsedd för gång- och cykeltrafik i Färjstranden eller en annan trafikförbindelse som betjänar dessa färdsätt så att man ska kunna ta sig smidigt till fots eller med cykel från ön till centrum.

14. Man utreder tillsammans med S:t Karins en sammanslagning av Katrinedals, Lemunniemis och Rauvolanlahtis naturskyddsområden med Åbo nationalstadspark. Planer för bättre tillgänglighet till Åbos och S:t Karins naturområde utarbetas samt en vårdplan för naturen i området utarbetas.

Bilaga 2               Omröstningsförteckningar 1–28 (på finska)

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Då behandlingen av ärendet inleddes meddelade ordförande Rantanen att det först förs en allmän diskussion, som inleds av stadsstyrelsens ordförande, och därefter följer gruppanförandena i gruppernas storleksordning och därefter övriga anföranden. Med stöd av 145 § i förvaltningsstadgan meddelade ordföranden att hon begränsar gruppanförandena vid behandlingen av detta ärende till högst 10 minuter och övriga anföranden som hålls från talarstolen till högst 5 minuter. Rätt till repliker beviljas inte. Ändringar som föreslås i budgetförslaget och förslaget till ekonomiplan kan framföras antingen i gruppanföranden eller i anföranden som hålls efter gruppanförandena.

Ordförande Rantanen konstaterade följande om behandlingen av ärendet:

”Grund för behandlingen är det förslag till skattesatser för 2019 som stadsstyrelsen lade fram 5.11.2018 samt de verksamhetsmässiga och ekonomiska målen i ekonomiplanen för 2018–2021 i enlighet med bilaga 1 (uppdaterad 1.11.2018).

De ändringsförslag som fullmäktigegrupperna meddelat på förhand har sammanställts till en sammandragsförteckning så att den första förteckningen innehåller förslagen till anslagsändring och den andra förteckningen förslagen till anteckningar. Ovan nämnda sammandragsförteckningar har utdelats till fullmäktigeledamöterna före sammanträdet. Till fullmäktigeledamöterna har också delats ut Vänsterförbundets kompletterande förteckning över ändringsförslag.

Då ändringsförslagen behandlats, anses stadsfullmäktige ha godkänt hela budgeten för 2019 och ekonomiplanen för 2019–2022.”

Framlagda ändringsförslag

Manni framlade med understöd av Ratilainen de förslag till anslagsändringar och anteckningar (nr 1–14) i budgeten för 2019 och ekonomiplanen för 2019–2022 som sedermera blev stadsfullmäktiges beslut.

Uusitalo föreslog med understöd av Rinne följande anslagsändringar (6 st) och förslag till anteckningar (3 st):

Anslagsändringar

Nämnden för fostran och undervisning

1.Byggande av skolan Pansion yläkoulu i anslutning till allaktivitetshuset.

Stadsstyrelsen

2.Genom att göra investeringsnivån rimligare, förbättra planeringen och tillsynen. Minskning 4.000.000 euro (utgifter).

Social- och hälsovårdsnämnden

3.Anslagsändringar för äldreomsorg och handikappservice (närvårdarnas löner) samt socialarbete Tillägg 3.000.000 euro (utgifter).

4.Hälsocentralsavgiften slopas. Minskning 1.700.000 euro (inkomster).

Nämnden för fostran och undervisning

5.Jämlikhetspeng till grundskolor, samma nedsatta avgifter för förmiddags- och eftermiddagsverksamheten som inom småbarnspedagogik.. Tillägg 300.000 euro (utgifter).

6.Minskning av gruppstorlekarna för gymnasiets obligatoriska kurser. Tillägg 380.000 euro (utgifter).

Anteckningar

Nämnden för fostran och undervisning

7.Målet för den offentliga och privata småbarnspedagogiken 75% / 25 % (genomförs under ekonomiplaneperioden).

Stadsstyrelsen

8.Ökning av antalet platser för serviceboende med heldygnsomsorg (åtminstone 120 platser). Projekplaneringen och projektet startas, genomförs under ekonomiplaneperioden.

Åbo Stadstrafik Ab

9.Man förbereder sig för reformer inom kollektivtrafiksystemet genom att öka trafikandelen av det egna bolaget inom den interna trafiken.

Tavio föreslog med understöd av Miikkola följande anslagsändringar (1 st) och förslag till anteckningar (8 st):

Anslagsändringar

Stadsstyrelsen

1. Nödinkvartering för personer som vistas olagligt i landet slopas. Minskning 250.000 euro (utgifter).

Anteckningar

Stadsstyrelsen

2. Man slutar öka skuldsättningen och avstår från onödiga byggnadsinvesteringar. Planeringen av spårvägen slopas.

3. För byggprojekten i Åno anvisas tydliga ansvarspersoner.

4. Man ska fästa mer uppmärksamhet vid saneringen av mögelbyggnader och det sätt på vilket nya byggnader utförs samt skötseln av byggnaderna. Reparationsskulden ska minskas.

5. Stadens attraktionskraft utökas. Man utreder möjligheten att ge dem som arbetar inom branscher där det råder stor brist på arbetskraft ersättning för flyttning till Åbo. Kommunalskatt fås bara av de anställda som bor i kommunen. Det utreds möjligheten att ge Fölibiljetten till dem som flyttar till Åbo.

6. Tillgången till förmånliga hyresbostäder förbättras genom offentlig bostadsproduktion och planläggning av flervåningshus. Fler förmånliga egnahemshustomter ska planläggas. Serviceutbudet i Övre S:t Marie ska beaktas så att området blir ett mer attraktivt bostadsområde.

Social- och hälsovårdsnämnden

7. Staden ska inte erbjuda hälsovård för dem som vistas olagligt i landet.

8. Man ska satsa på kvaliteten på servicen inom hemvården och man ska trygga kvaliteten på ett jämlikt sätt i alla områden. Antalet anställda inom hemvården ska utökas avsevärt.

9. Nämnden för fostran och undervisning

10. Man fäster mer uppmärksamhet vid elevstödet på andra stadiet.

Sandelin föreslog med understöd av Lähteenmäki följande anslagsändring (1 st):

Nämnden för fostran och undervisning

1. Anslagsökning för stadens småbarnspedagogik (anstaltsvårdare, anställning av personalen och löneförhöjningar). Tillägg 1 miljon euro (utgifter).

Oksanen föreslog med understöd av Yrttiaho följande anslagsändringar (2 st) och förslag till anteckningar (1 st):

Anslagsändringar

Stadsstyrelsen

1.Ökning av sysselsättningsanslagen, ökning av anslagen för sysselsättning i anställningsförhållande 1 miljon euro (utgifter) Besparing gällande arbetsmarknadsstödets kommunandel. Minskning 1 miljon euro (utgifter). Kostnadsneutralt förslag.

Nämnden för fostran och undervisning

2.Avgiftsfritt läromaterial på andra stadiets yrkesundervisning och i gymnasier. Tillägg 3,5 miljoner euro. Åtgärd som ökar jämställdheten.

Anteckningar

TVT Asunnot Oy

3.TVT Asunnot Oy:s resultatkort; Avstående från målet att sälja bostäder.

Yrttiaho föreslog med understöd av Oksanen följande anslagsändring (1 st):

Stadsstyrelsen

1. Intäkterna från kommunalskatten och samfundsskatten ökas i budgeten (skatteinkomstprognos). Tillägg 5 miljoner euro (inkomster).

Behandlingsordning för ändringsförslagen

Ordförande Rantanen föreslog att man först behandlar de ändringsförslag som framgår av sammandragsförteckningen och som utdelats till fullmäktigeledamöterna före sammanträdet och att man därefter behandlar de ändringsförslag som framgår av Vänsterförbundets kompletterande förteckning som utdelats före sammanträdet. Till sist behandlas de ändringsförslag som framställts var för sig.

Behandlingsordningen godkändes.

Beslutsfattandet om ändringsförslagen

Enhälligt godkända ändringsförslag

De av Manni med understöd av Ratilainen föreslagna ändringsförslag nr 1, 3-4, 6-7, 10 och 12-14 godkändes enhälligt.

Omröstningar om ändringsförslag

Omröstning 1

I fråga om Uusitalos ändringsförslag 1, som understöddes av Rinne, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Uusitalos ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Uusitalos ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 2

I fråga om Uusitalos ändringsförslag 2, som understöddes av Rinne, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Uusitalos ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Uusitalos ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 3

I fråga om Mannis ändringsförslag 2, som understöddes av Ratilainen, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Mannis ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 0 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 54 fullmäktigeledamöter understödde Mannis ändringsförslag, 12 fullmäktigeledamot röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev Mannis ändringsförslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 4

I fråga om Tavios ändringsförslag 1, som understöddes av Miikkola, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Tavios ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 59 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 4 fullmäktigeledamöter understödde Tavios ändringsförslag, 3 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 5

I fråga om Uusitalos ändringsförslag 3, som understöddes av Rinne, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Uusitalos ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Uusitalos ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 6

I fråga om Uusitalos ändringsförslag 4, som understöddes av Rinne, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Uusitalos ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Uusitalos ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 7

I fråga om Mannis ändringsförslag 5, som understöddes av Ratilainen, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Mannis ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 4 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 62 fullmäktigeledamöter understödde Mannis ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev Mannis ändringsförslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 8

I fråga om Uusitalos ändringsförslag 5, som understöddes av Rinne, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Uusitalos ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Uusitalos ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 9

I fråga om Uusitalos ändringsförslag 6, som understöddes av Rinne, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Uusitalos ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Uusitalos ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 10

I fråga om Mannis ändringsförslag 8, som understöddes av Ratilainen, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Mannis ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 4 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 54 fullmäktigeledamöter understödde Mannis ändringsförslag, 8 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev Mannis ändringsförslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 11

I fråga om Tavios ändringsförslag 2, som understöddes av Miikkola, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Tavios ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 55 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 4 fullmäktigeledamöter understödde Tavios ändringsförslag, 7 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 12

I fråga om Tavios ändringsförslag 3, som understöddes av Miikkola, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Tavios ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 50 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 16 fullmäktigeledamöter understödde Tavios ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 13

I fråga om Tavios ändringsförslag 4, som understöddes av Miikkola, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Tavios ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 50 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 15 fullmäktigeledamöter understödde Tavios ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 14

I fråga om Tavios ändringsförslag 5, som understöddes av Miikkola, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Tavios ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 55 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 4 fullmäktigeledamöter understödde Tavios ändringsförslag, 7 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 15

I fråga om Tavios ändringsförslag 6, som understöddes av Miikkola, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Tavios ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 51 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 13 fullmäktigeledamöter understödde Tavios ändringsförslag, 2 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 16

I fråga om Mannis ändringsförslag 9, som understöddes av Ratilainen, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Mannis ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 4 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 62 fullmäktigeledamöter understödde Mannis ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev Mannis ändringsförslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 17

I fråga om Tavios ändringsförslag 7, som understöddes av Miikkola, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Tavios ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 55 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 5 fullmäktigeledamöter understödde Tavios ändringsförslag, 6 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 18

I fråga om Tavios ändringsförslag 8, som understöddes av Miikkola, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Tavios ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 50 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 16 fullmäktigeledamöter understödde Tavios ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 19

I fråga om Mannis ändringsförslag 11, som understöddes av Ratilainen, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Mannis ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 3 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 63 fullmäktigeledamöter understödde Mannis ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev Mannis ändringsförslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 20

I fråga om Tavios ändringsförslag 9, som understöddes av Miikkola, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Tavios ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 50 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 14 fullmäktigeledamöter understödde Tavios ändringsförslag, 2 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 21

I fråga om Uusitalos ändringsförslag 7, som understöddes av Rinne, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Uusitalos ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Uusitalos ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 22

I fråga om Uusitalos ändringsförslag 8, som understöddes av Rinne, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Uusitalos ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Uusitalos ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 23

I fråga om Uusitalos ändringsförslag 9, som understöddes av Rinne, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Uusitalos ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Uusitalos ändringsförslag, 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 24

I fråga om Sandelins ändringsförslag 1, som understöddes av Lähteenmäki, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Sandelins ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 5 fullmäktigeledamöter understödde Sandelins ändringsförslag, 7 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.

Omröstning 25

I fråga om Oksanens ändringsförslag 1, som understöddes av Yrttiaho, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Oksanens ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 4 fullmäktigeledamöter understödde Oksanens ändringsförslag, 8 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut

Omröstning 26

I fråga om Oksanens ändringsförslag 2, som understöddes av Yrttiaho, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Oksanens ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 53 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 4 fullmäktigeledamöter understödde Oksanens ändringsförslag, 9 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut

Omröstning 27

I fråga om Oksanens ändringsförslag 3, som understöddes av Yrttiaho, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Oksanens ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 4 fullmäktigeledamöter understödde Oksanens ändringsförslag, 8 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut

Omröstning 28

I fråga om Yrttiahos ändringsförslag 1, som understöddes av Oksanen, framställde ordföranden följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag röstar "ja" och de fullmäktigeledamöter som understöder Yrttiahos ändringsförslag röstar "nej". Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 4 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos ändringsförslag, 8 fullmäktigeledamöter röstade blankt och 1 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.