Ansvarsområdet för ekonomi och finansiering, direktör Jukka Laiho och redovisningschef Seija Liinoja 12.9.2018:

Räkenskapsperiodens underskott

Enligt den andra ekonomiska prognosen för 2018 uppgår räkenskapsperiodens underskott till 55,5 miljoner euro. I budgeten godkändes ett underskott på 30,7 miljoner euro. Av budgetavvikelsen på 24,8 miljoner euro har stadsfullmäktige tidigare godkänt en budgetändring på 3,8 miljoner euro.

Verksamhetens inkomster och utgifter

Prognosen för verksamhetsbidraget -1 052,3 miljoner euro sjunker med 23,4 miljoner euro jämfört med den ändrade budgeten och med 27,4 miljoner euro jämfört med bokslutet för föregående år.

Verksamhetsintäkterna minskar med 6,8 miljoner euro jämfört med budgeten och med 13,1 miljoner euro jämfört med föregående år.

Verksamhetsutgifterna som justerats för tillverkning för eget bruk ökar enligt prognosen med 16,6 miljoner euro jämfört med budgeten och med 14,4 miljoner euro jämfört med föregående år.

År 2017 bokförde staden en investering på 29 miljoner euro i stiftelsen Åbo 2029 som kostnad. Den jämförbara ökningen av nettoutgifter justerat för engångskostnad är 56,4 miljoner euro (+5,7 procent). Jämfört med budgeten ökade utgifterna med 23,4 miljoner euro. I samband med budgeten har en ökning av nettoutgifter på cirka 33 miljoner euro motiverats och godkänts för 2018. Ökningen av nettoutgifter som överskrider budgeten orsakas i huvudsak av en ökning av sjukvårdsdistriktets betalningsandel och lägre verksamhetsintäkter än beräknat.

Skatteinkomster och statsandelar

Tillväxtprognosen för skattefinansieringen ser ut att bli cirka 11 miljoner euro (1,1 procent). I jämförelsen ska det beaktas att samfundsskatteinkomsterna för 2017 inbegrep en större redovisningspost av engångsnatur än normalt på cirka 10 miljoner euro.

Stadens skatteinkomster beräknas uppgå till 760,2 miljoner euro. Enligt prognosen överskrider skatteinkomsterna budgeten med 2,2 miljoner euro. Intäkterna från statsandelar torde bli 256,4 miljoner euro. Som en helhet beräknas skattefinansieringen utfalla 2,5 miljoner euro bättre jämfört med budgeten.

Avvikelser i skattefinansieringen (budget 2018/prognos 2/2018)

Vid utarbetandet av prognosen för stadens skatteinkomster användes en kommunspecifik skatteprognos som publicerats av Kommunförbundet och redovisningsrapporter som publicerats av skatteförvaltningen.

Kommunalskatteinkomsterna beräknas utfalla 2,5 miljoner euro större än i budgeten. Den kraftiga ökningen av kommunalskatter som förutspåddes på våren kommer att reduceras av skatteåterbäringarna för skatteåret 2017 som påverkar redovisningarna för november. Därför avstannar ökningen som beräknades som mycket positiv och blir måttlig i stället.

För samfundsskatteinkomsternas del bör man komma ihåg att fjolårets redovisningar innehöll en engångspost. Denna post ska beaktas vid jämförelsen mellan åren. Finansministeriet och Kommunförbundet har förutsett en positiv utveckling för 2018. Detta förklaras av en utveckling av den beskattningsbara inkomsten och såväl kommungruppens som stadens förbättrade utdelning.

Redovisningarna för innevarande år har visat sig vara positiva, men för att uppnå Kommunförbundets prognos förutsätts att den positiva utvecklingen tilltar under slutet av året. Enligt tillgängliga uppgifter uppskattas stadens samfundsskatteinkomster uppgå till 95 miljoner euro, vilket är 1,1 miljoner euro mindre än i budgeten. Prognosen är dock osäker och beräkningen kan ses över i slutet av året om redovisningarna ger anledning till det.

Enligt prognosen utvecklas fastighetsskatteinkomsterna som planerat och utfaller 0,8 miljoner euro högre än i budgeten.

Statsandelarna beräknas ligga på fjolårets nivå. Statsandelarna torde utfalla 0,3 miljoner euro större än i budgeten. Man bör dock komma ihåg att statsandelarna kan ändras under innevarande år bl.a. till följd av justeringsbeslutet gällande statsandelar.

Utfallet av finansiella poster

Utfallet av de finansiella posterna förväntas så gott som överenskomma med budgeten. Till följd av Logomos företags- och finansieringsarrangemang nedskrivs cirka 3,55 miljoner euro av delägarlånet som beviljats Logomo, vilket beaktats som budgetändring. Dessutom medför arrangemanget ändringar i minskningarna av utlåningen. Stadsfullmäktige har godkänt budgetändringarna i anslutning till arrangemangen 16.4.2018 § 73. Budgetändringarna som behövs för arrangemangen kring Logomo kan ännu preciseras i samband med stadsstyrelsens behandling i höst.

Vid Åbo Energis bolagsstämma beslutades 17.4.2018 att den andra betalningsposten av vinstutdelningen, som betalas 29.8.2018 och uppgår till 9,0 miljoner euro, betalas så att utdelningsbetalaren genom en överlåtelsehandling överlåter till utdelningsmottagaren full äganderätt till aktier i Kuntarahoitus Oyj och Turku Science Park Ab och resten av vinstutdelningen, cirka 8 miljoner euro, betalas på utdelningsmottagarens konto senast 29.8.2018. Åtgärdens inverkan på prognosen för utfallet av anslag i investeringsdelen motsvarar sammanlagt 1 094 492,93 euro. Ett eventuellt förslag till ändring av anslagen görs i delårsöversikt nr 3.

Investeringar och utfallet av överlåtelseinkomster av egendom

Utgiftsprognosen för stadens investeringar är sammanlagt 95,1 miljoner euro. Mellan prognosen och budgeten finns en underskridning på 9,8 miljoner euro (9 procent) och prognosen för överlåtelseinkomster av egendom på 16 miljoner euro underskrider det uppställda målet med 6,5 miljoner euro (29 procent) (22,5 miljoner euro i budgeten).

För att uppnå prognosen för överlåtelseinkomster av fastigheter inleds bl.a. åtgärder kring försäljning av byggda fastigheter som inte är i eget bruk. Försäljningen av fastigheter beräknas resultera i en försäljningsvinst på 14,4 miljoner euro, dvs. 3,6 miljoner euro mindre än i budgeten (18,0 miljoner euro i budgeten). Finansieringsandelarna förutses utfalla som planerat.

Prognosen för investeringskostnader för byggande av stadens servicelokaler 20,6 miljoner euro underskrider planen med 7,1 miljoner euro. De största underskridningarna gäller slopandet av projektplanen för Råggatan 8 (Ssn 22.5.2018 § 190), inverkan 5,5 miljoner euro. Ombyggnadsprojektet av skolan Puolalan koulu kommer att i allt högre grad äga rum 2019, inverkan 1 miljoner euro. Också när det gäller projekt inom fritidssektorn har man beräknat att utgifterna underskrider budgeten på grund av projektutredningar som inte har slutförts.

Prognosen för investeringskostnader för byggande av stadens infrastruktur, 48,0 miljoner euro, överensstämmer nästan med budgeten. Stadsmiljönämnden har rapporterat om ändringar i kostnadsberäkningen och tidtabellen för projekten samt om följderna för finansieringen på årsnivå. När det gäller pågående projekt medför bergbanan och Salutorgsprojektet ett överskridningstryck. Finansieringsbehovet för bergbanan har justerats uppåt med 1,3 miljoner euro på basis av entreprenadanbud och till följd av att arbetsskeden som inte har inletts har skjutits upp till 2018. Det årliga finansieringsbehovet för Salutorget överskrider planerna med 0,3 miljoner euro. Finansieringsbehovet för grönarbeten som utförs som garantiarbete har justerats uppåt med 0,15 miljoner euro. Finansieringsbehovet för kollektivtrafikens infrastrukturinvesteringar har höjts med 0,1 miljoner euro på grund av en tidigareläggning av helheten med vattenbusstrafikens brygg- och kökonstruktioner. Gällande projekt som inte kan inledas på grund av att markanvändningsplaneringen inte har slutförts eller projektplaneringen har fördröjts, underskrids prognosen för penninghantering med sammanlagt cirka 2 miljoner euro. Investeringsutgifterna för markanskaffningen uppskattas underskrida planen med 1,0 miljoner euro (3,5 miljoner euro i budgeten).

Finansiering av verksamheten och investeringarna

Kassaflödet av verksamheten och investeringarna visar 2018 ett underskott på 96,2 miljoner euro. Kassaflödesprognosen för verksamheten och investeringarna är -13,6 miljoner euro över budgeten, vilket förklarar årsbidraget på 20,5 miljoner euro och det sämre utfallet än planerat på 6,5 miljoner euro av överlåtelseintäkterna för bestående aktiva.

Stadens långfristiga lån uppgick till cirka 602 miljoner euro i slutet av 2017 (efter ränte- och valutaväxlingsavtal) och till 572 miljoner euro i slutet av juli 2018. Hittills har långfristiga lån lyfts till en summa på 20 miljoner euro och amorterats med 50 miljoner euro. Staden har ännu ett masskuldebrevslån på 20 miljoner euro som förfaller till betalning i slutet av året. Enligt budgeten lyfts långfristiga lån till högst 150 miljoner euro under året. Enligt prognosen blir beloppet högst 130 miljoner euro. Dessutom skulle nettoökningen av kortfristiga lån, dvs. kommuncertifikat, vara högst 20 miljoner euro före slutet av året. Beloppet av kommuncertifikat uppskattas uppgå till cirka 40 miljoner euro i slutet av året.

Den långfristiga utlåningsstocken var 648 miljoner euro i början av året. Enligt årets andra prognos är utlåningsstocken 655 miljoner euro i slutet av året, dvs. att nettoökningen blir 7 miljoner euro. Lån beviljas bl.a. till Åbo Energi Ab och TVT Asunnot Oy. Åboregionens social- och hälsovårdsfastigheter Ab gör en extra amortering med 2,5 miljoner euro på stadens utlåningar. Dessutom minskar Logomo Ab:s utlåning med 11,1 miljoner euro till följd av bolagets finansieringsarrangemang, något som tidigare inte har beaktats i budgeten.

Stadens räntebelagda fordringar och ekonomiska placeringar beräknas vara 95 miljoner euro högre än de räntebelagda skulderna i slutet av året.

Personalen

Enligt prognosen är utfallet för personalarbetskraften 10 035,6 årsverken, bortsett från sysselsättningsanställda, omställda och praktikanter. Utfallet 2017 var 9 903 årsverken (med beaktande av organisationsändringarna), vilket innebär att arbetskraften förutses stiga med 132,6 årsverken jämfört med föregående år. Ändringsvärdena för arbetskraften är riktgivande. Åren 2017 och 2018 kan inte direkt jämföras med varandra på grund av att bildningssektorns praxis för bokföring av avtalen för deltidsanställda lärare har ändrats.

Personalkostnaderna för räkenskapsperioden 2018 (alla tjänsteförhållanden) kommer enligt den andra prognosen att vara cirka 498,0 miljoner euro och lönerna 395,5 miljoner euro. Med beaktande av organisationsändringarnas andel av jämförelsesiffrorna torde ökningen av löner och arvoden vara 10,7 miljoner euro (bortsett från sysselsättningsanställda och med beaktande av korrektivposter).

Avtalshöjningarnas kostnadseffekt på lönerna 2018 är i genomsnitt + 0,86 procent. Verkningen av engångssumman som betalas på basis av resultatet är cirka + 0,67 procent (2,9 miljoner euro i personalkostnader/2,4 miljoner euro i löner och arvoden).

Utfallet av verksamhetsmålen i budgeten

Enligt prognosen kommer målen som uppsatts för organen i budgeten och antecknats i de strategiska avtalen att i huvudsak uppnås enligt målet.

Inom välfärdssektorn genomförs verksamhetsmålen i regel såsom planerat. När det gäller servicestrukturen för långtidsvården inom äldreomsorgen har man inte lyckats minska på boendeservicen enligt målet. Detta beror på att antalet köpta platser inom den långvariga boendeservicen ökades med 40 platser på grund av köerna mellan sjukhusen. I slutet av juni var antalet klienter som får långvarig dygnetruntvård 44 fler än vid motsvarande tidpunkt föregående år. De operativa och euromässiga målen för fördröjningsdagar kommer inte att nås i år på grund av influensaepidemin i början av året och det otillräckliga antalet eftervårdsplatser.

Bildningssektorn förutspår att dess mål för verksamheten uppnås enligt målet.

Bildningssektorns mål för årsverken justerades i stadsfullmäktige 27.8.2018 (161 §). Bildningssektorns ursprungliga mål var 3 704,6 årsverken. Antalet justerades till 3 648,0, men fastställdes fortfarande inte som bindande. Utfallet av årsverkesmålet i anslutning till användningen av arbetskraft i förhållande till målet kan inte bedömas på grund av att bokföringspraxisen gällande avtal för deltidsanställda lärare ändrats. Från hösten 2018 har alla gällande och nya avtal bokförts enligt den nya praxisen. Efter det kan fortsatta åtgärder inledas vid måluppställningen.

Inom fritidssektorn bildar besöken på bibliotekets webbplats och andelen personer som avlagt ett körkort för sociala medier de enda nämnvärda avvikelserna. Webbesöken på biblioteket kommer enligt prognosen inte att uppnås, eftersom man övergått till ett beräkningssätt som är enhetligt med UKM:s statistikföring. Kurserna för körkort för sociala medier har inte inletts som planerat på grund av personalbyten.

Inom stadsdirektörens sektor och stadsmiljösektorn förutses inga nämnvärda avvikelser från verksamhetsmålen som är bindande i förhållande till fullmäktige.

Sektordirektörernas utredningar av de viktigaste ändringsfaktorerna efter utarbetandet av budgeten, utredningar av väsentliga avvikelser i budgeten för 2018 och utredningar av utfallet av målen för verksamheten ingår i punkten Utfallet av målen för verksamheten och ekonomin i rapporten om delårsöversikten. I utredningarna ingår också en prognos över utfallet av arbetskraftsmålen.

Åbokoncernen

Efter att interna transaktioner eliminerats skulle stadskoncernens resultat för räkenskapsperioden vara cirka 42 miljoner euro negativt (+15,5 miljoner euro i bokslutet för 2017). Verkningarna av koncernens interna vinstutdelning som ingår i stadens finansieringsintäkter, cirka 30 miljoner euro, elimineras på koncernnivå, något som försvagar koncernens resultat. Justeringar för avskrivningar som höjer koncernens resultat uppgår till omkring 10 miljoner euro. I prognosen ingår inte extraordinära poster.

Utfallet av koncernens investeringar uppskattas vara cirka 233 miljoner euro (230,5 miljoner euro i budgeten 2017), varav dotterbolagens andel är 138 miljoner euro. De största investeringarna görs av Åbo Energi 40,2 miljoner euro, TVT Asunnot Oy 40,0 miljoner euro och Åbo stad 95,1 miljoner euro, som sammanlagt motsvarar cirka 75 procent av koncernens investeringar.

Stadens koncernskuld ökar under 2018 till följd av de långfristiga lån som både staden och dotterbolagen lyfter. Koncernens lånestock beräknas uppgå till cirka 1 524 miljoner euro i slutet av året. Jämfört med föregående år uppskattas ökningen vara cirka 140 miljoner euro, amorteringar och intern finansiering medräknat. Enligt prognosen ökar stadens lånestock med cirka 80 miljoner euro och skulden som dotterbolag direkt tagit från finansieringsanstalter med cirka 60 miljoner euro. Av dotterbolagen lyfter bl.a. Turun Seudun Puhdistamo Oy 30 miljoner euro genom delägarstädernas borgen. Kiinteistö Oy Turun Syvälahden koulu har i sin tur lyft 20 miljoner euro genom stadens borgen.

Målen för verksamheten och ekonomin som ställts upp för koncernbolagen ser ut att i huvudsak uppfyllas enligt de uppställda målen och planerna och utfallen som bolagen beräknat för hela året visar inga betydande eller exceptionellt stora avvikelser med tanke på de uppställda målen. Turun Seudun Rakennustekniikka Oy, Kuntec Oy och Lännen Tekstiilihuolto Oy:s affärsvinster och resultat för räkenskapsperioden ser dock inte ut att uppfyllas.

Uppgifter för uppföljning av målen som uppställts för de strategiska bolagen presenteras i punkten Uppfyllelse av målen för verksamheten och ekonomin/Strategiska bolag.

Beslut som stadsstyrelsen fattat på grund av den första delårsöversikten 2018 och rapportering av deras utfall

Stadsstyrelsen behandlade åtgärderna och utredningarna som den begärde av nämnderna i den första delårsöversikten vid sitt sammanträde 4.6.2018 och beslutade 18.6.2018 § 239

-att bildningssektorn utreder servicehandledningen och kostnaderna inom småbarnspedagogiken i samarbete med och under styrning av ansvarsområdet för koncernförvaltningens ekonomi och finansiering, och förelägger stadsstyrelsen utredningen före slutet av september

-att sektorerna ska iaktta allmän sparsamhet i sin verksamhet för att stävja ökningen av nettoutgifter.

Bildningssektorns servicehandlednings- och kostnadsutredning kommer att behandlas i stadsstyrelsen i september.

Överskridningar av finansieringen på årsnivå för lokal- och infrastrukturprojekt

Stadsmiljösektorn har skickat sin rapport om utveckling av verksamheten och ekonomin till stadsstyrelsen för kännedom. Rapporten innehåller objektsspecifika motiveringar till överskridningen av finansieringen på årsnivå av investeringsprojekt som rapporteras till stadsstyrelsen (bilaga 1). Motiveringarna läggs fram av enheten Byggherreverksamhet för lokaler inom stadsmiljösektorn.

Enligt utredningen framskrider fasadrenoveringsprojektet vid skolan Hepokullan koulu snabbare än väntat och överskridningen av finansieringen på årsnivå kräver stadsstyrelsens godkännande. Den totala kostnadsberäkningen beräknas dock underskridas med 0,4 miljoner euro.

Överföring av anslaget för lönereserver som reserverats till löneförhöjningar till organen

I samband med budgeten för 2018 budgeterades ett anslag för lönereserver för löneförhöjningar på 4,0 miljoner euro i stadsstyrelsens budget. Det föreslås att reserven delas ut till organen i förhållande till de personalutgifter som uppskattats i samband med den andra delårsöversikten. I bilaga 2 finns en tabell som visar överföringen av anslaget för lönereserver för varje organ.

Förslag till ändringar i budgeten

Social- och hälsovårdsnämnden har beslutat 5.9.2018 § 218 att föreslå för stadsstyrelsen att social- och hälsovårdsnämndens anslag höjs med 16,0 miljoner euro och att inkomstberäkningen sänks med 1,3 miljoner euro. Välfärdssektorn har uppskattat att de åtgärder som godkänts för att minska på avvikelserna i social- och hälsovårdsnämndens budget leder till en besparing på 4,4 miljoner euro i verksamhetsutgifterna. Efter det skulle nettodriftsutgifterna överskrida den ursprungliga budgeten med 17,3 miljoner euro.

I samband med den andra delårsöversikten föreslås att anslaget för lönereserver som i stadsstyrelsens budget reserverats till löneförhöjningar överförs till organen. Social- och hälsovårdsnämndens andel är 1,6 miljoner euro. Efter överföringen är behovet av anslagsförhöjning 14,4 miljoner euro.

Ansvarsområdet för ekonomi och finansiering skickar den andra delårsöversikten för 2018 till stadsstyrelsen för behandling.

Stadsdirektör Minna Arve 12.9.2018:

I stadens andra ekonomiska prognos håller underskottet som beräknats för Åbo stads räkenskapsperiod 2018 att öka till över 55 miljoner euro, dvs. 21 miljoner euro över den ändrade budgeten (-34,5 miljoner euro i budgeten). Skattefinansieringen beräknas uppgå till cirka 0,8 miljoner euro mindre än vad som uppskattades i början av året. På stadens nivå är utfallet av nettodriftsutgifter 23,4 miljoner euro större än i den ändrade budgeten. Ökningen av nettodriftsutgifter har accelererat. Jämfört med i fjol skulle ökningen uppgå till 56,4 miljoner euro (+ 5,7 procent) efter att den exceptionellt stora engångsinvesteringen i stiftelsen Åbo 2029 som gjordes 2017 rättats till. Tillväxtprognosen för skattefinansieringen ser ut att bli cirka 11 miljoner euro (1,1 procent). Prognosen för årsbidraget blir negativ. Resultatmålet underskrids betydligt.

Det ökade efterfråge- och kostnadstrycket på tjänster inom hälsovården och den specialiserade sjukvården syns i prognosen för utfallet av budgeten för 2018 och återspeglas också i stadens ekonomiplan 2019–2022. Vid beredningen av verksamhetsplanen och budgeten för 2019 ska det beaktas att driftsekonomin uppvisar ett stort underskott.

Kommunförbundet förutspår att det kommer att bli utmanande att utarbeta budgeten för nästa år, eftersom kommunalskatteintäkterna blir negativa i år på grund av de exceptionellt stora skatteåterbäringarna och statens åtgärder som skär ner statsandelarna. Kommunernas statsandelar minskar betydligt nästa år till följd av en justering av kostnadsfördelningen. Enligt Kommunförbundets kommunenkät kommer regeringens anpassningsåtgärder för kommunerna inte på långt när att räcka till för att uppnå de målsatta kostnadsbesparingarna, till exempel i fråga om centraliseringen av den specialiserade sjukvården. Trots det har det gjorts statsandelsnedskärningar med hänvisning till dessa. Enligt Kommunförbundet är den svaga inkomstbasen och det växande trycket på utgifter och investeringar en kombination som på ett oroväckande sätt försämrar utsikterna för den kommunala ekonomin under de närmaste åren och gör ekonomin mer oförutsägbar. Sänkningen av arbetsgivarens arbetslöshetsförsäkringspremier medför en liten lättnad.

Åbokoncernens resultat för räkenskapsperioden beräknas utfalla 42,4 miljoner euro negativt och investeringsnivån beräknas öka något jämfört med föregående år. Enligt prognosen ökar koncernens lånestock med 140 miljoner euro före slutet av räkenskapsperioden, varav stadens andel av den ökande lånestocken skulle vara 80 miljoner euro.

Stadsstyrelsen har fastställt 18.6.§ 239 som åtgärd för den första delårsöversikten att sektorerna ska iaktta allmän sparsamhet i sin verksamhet för att stävja ökningen av nettoutgifter. Detta syns inte i prognosen som nu gjorts. Överskridningen av nettodriftstutgifterna har ökat jämfört med den första prognosen. Ett undantag är nämnden för fostran och undervisning, vars prognos för överskridning av nettodriftsutgifter har minskat med cirka 0,6 miljoner euro jämfört med den första delårsöversikten. Social- och hälsovårdsnämnden och nämnden för fostran och undervisning uppskattas fortfarande överskrida budgeten mest. Överskridningsprognosen för social- och hälsovårdsnämnden har ökat med 8,9 miljoner euro. Den mest centrala faktorn är en ökning av sjukvårdsdistriktets betalningsandel. Användningen av tjänster som Affärsverket för akutvård och jour tillhandahåller har i början av året ökat med 16,7 procent jämfört med i fjol. Enligt välfärdssektorn kommer man inte att nå de operativa och euromässiga målen för fördröjningsdagar i år. Detta beror på influensaepidemin i början av året och på det otillräckliga antalet eftervårdsplatser.

Kostnaderna har ökat snabbare än intäkterna. Stadens ekonomiska ställning har försämrats snabbt. Servicebehoven ökar inom alla sektorer och skapar för sin del kostnadstryck för framtiden. Stadens tillväxt och utveckling måste främjas genom ett omfattande investeringsprogram. En förutsättning för investeringsförmågan är en balanserad ekonomi. Målet för att balansera ekonomin förutsätter att man håller sig till det verksamhetsmässiga och ekonomiska budgetresultat som stadsfullmäktige godkänt. Stadens resultatutveckling hotar investeringsförmågan och därför ska alla nämnder fästa särskild uppmärksamhet vid verksamhetens kostnadseffektivitet.

Social- och hälsovårdsnämnden godkände vid sitt sammanträde 22.8.2018 åtgärder för att minska budgetavvikelser gällande sin egen verksamhet. Välfärdssektorn har beräknat att man genom de åtgärder som nämnden godkänt eftersträvar en besparing på 4,4 miljoner euro under slutet av året. Genom denna besparing skulle nämndens verksamhetsutgifter överskridas med 16,0 miljoner euro jämfört med den ursprungliga budgeten. Utfallet av verksamhetsintäkter har inte justerats i prognosen för augusti, så budgeten skulle underskridas med 1,3 miljoner euro. Nämnden godkände 5.9.2018 § 2018 välfärdssektorns förslag till budgetändring som grundar sig på ovannämnda kalkyl. Social- och hälsovårdsnämndens anslag borde kunna höjas enligt förslaget. I höjningen ska dock beaktas överföringen av det anslag som centraliserat reserverats för löneförhöjningar till nämnden (1,6 miljoner euro), som allokeras till personalutgifter inom sektorns egen verksamhet. Behovet av höjning skulle vara 14,4 miljoner euro efter överföringen. Höjningen av verksamhetsutgifter ska i sin helhet riktas till Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt för att täcka överskridningen av betalningsandelen.

Nämnden för fostran och undervisnings prognos för överskridning av nettodriftsutgifterna är 1,0 miljoner euro. Detta beror delvis på att man inte hade slutgiltiga uppgifter om löneförhöjningarna 2018 när budgeten utarbetades. En del av anslagen som reserverats för löneförhöjningar budgeterades till organen och en del som reserveringsanslag till stadsstyrelsen för att överföras till organen.

Den oroväckande helhetssituationen för stadens nettodriftsutgifter ger dock anledning till att sträva efter att undvika en liknande överskridning som inom bildningssektorn. Användningen av anslag inom bildningssektorn i januari–juni underskred den periodiserade budgeten med 2,6 procent på basis av utfallet i fjol, något som ger en god möjlighet att hålla budgeten även om servicebehovet delvis ökar mot hösten.

Med tanke på hanteringen av bildningssektorns kostnader är det väsentligt att besättningsgraden på stadens egna daghem förbättras genom servicehandledning. Stadsstyrelsen har stakat ut att målnivån för besättningsgraden på kommunala daghem ska vara 100 procent. Daghemmets besättningsgrad visar hur effektivt resurserna för fostrings- och handledningspersonal har utnyttjats då barngrupper fylls på. Våren 2018 var besättningsgraden på stadens egna daghem 92,5 procent. Om besättningsgraden ökar med en procent skulle det innebära en ökning med cirka 60 barn i genomsnitt per år, och om besättningsgraden ökar till t.ex. 95 procent skulle det innebära en ökning med cirka 150 barn i de egna daghemmen. Den extra kostnad som daghemsvården för dessa barn orsakar är liten för staden, eftersom en höjning av besättningsgraden inte orsakar ytterligare personal- eller lokalkostnader. Besättningsgraden har redan ökat under våren. Den periodiserade budgeten för den finska dagvården underskreds i januari–juni med 3,6 procent. Om ökningen besättningsgraden avtar under höstperioden och det totala antalet barn inte längre stiger, borde förbättringen av besättningsgraden på stadens egna daghem synas som en lika stor kvantitativ minskning och besparing i servicesedelkostnaderna. Den direkta årskostnaden för servicesedlar är cirka 8 500 euro per barn.

Inom den finska grundläggande undervisningen verkar ekonomin vara god och kostnaderna har inte ökat under det första halvåret jämfört med 2017, trots att elevmängden ökat. Våren 2018 var antalet elever 222 elever fler än under våren 2017, och hösten 2018 verkar elevantalet öka med ytterligare 256 elever. Inom den grundläggande undervisningen har nettokostnaderna för verksamheten utfallit 1,8 procent mindre under vårperioden jämfört med budgeten som periodiserats med utfallet i fjol, och till och med en aning mindre än 2017 års nivå, och det borde inte finnas ett direkt behov av en prognos för budgetöverskridning.

Utfallet av besparingsmålet på 4,4, miljoner euro som social- och hälsovårdsnämnden slagit fast skulle innebära att stadens prognos för underskottet minskar till 51,1 miljoner euro. Årsbidraget skulle bli något positivt.

Alla sektorer ska tillämpa en strikt behovsbedömning när det gäller att anlita vikarier och tillfällig arbetskraft. Under slutet av året begränsas upphandlingen av tjänster och varor till enbart sådana tjänster och varor som absolut behövs i den dagliga tjänsteproduktionen. Sektorerna ska föredra att bevilja talkoledighet om detta kan göras utan kostnader för vikarier och övertidsarbete.