Föredragningslistor/protokoll

Föreslås att stadsfullmäktige fastställer planeringssiffrorna för nämnderna och direktionerna för perioden 2019-2022.

Stadsdirektör Minna Arve, direktör Jukka Laiho, controller Valtteri Mikkola 28.5.2018:

Utgångspunkter och ändringar i omvärlden

Stadsfullmäktige godkände 13.11.2017 § 221 den gällande ekonomiplanen för 2018–2021. Ekonomiplanen visar ett underskott för de följande åren och målet är att ekonomin balanseras före 2021.

På grund av en måttlig utveckling av skatteinkomsterna och de kraftigt minskande statsandelarna är man tvungen att balansera ekonomin antingen genom att öka verksamhetsintäkterna eller minska verksamhetsutgifterna.

Under hela ekonomiplaneperioden är ökningen av stadens nettodriftskostnader på en mycket rimlig nivå.

Bedömning av den gällande ekonomiplanen

År 2017 utföll bättre än väntat. Stadens sektorer har gjort ett bra arbete för att balansera ekonomin. Servicenivån har hållit trots den strama ekonomin. Sektorernas åtgärder har haft en bestående inverkan på stadens utgiftsunderlag. Därför är det viktigt att prioritera utvecklingsprojekt som ökar produktiviteten.

Skattefinansieringen och finansieringsintäkterna förverkligades bättre än förväntat i fjol. Det handlade dock delvis om engångsposter, så en motsvarande inverkan som förbättrar den ekonomiska ställningen kommer inte att kunna nås innevarande år.

I februari bereddes en första simulering av den nya ekonomiplanen där eventuella ändringsbehov uppskattades också för innevarande år. Vid välfärdssektorn uppskattas åtgärder i anslutning till den egna verksamheten minska det ekonomiska trycket, men förutom det ökande servicebehovet väckte utvecklingen av sjukvårdsdistriktets betalningsandel oro. Kundmängderna inom småbarnspedagogiken vid bildningssektorn uppskattas öka till följd av att deltagandenivån inom vissa åldersgrupper ökar. En liten risk uppskattades anknyta till stadsmiljösektorns inkomster.

Simuleringen ledde till att inga ändringar föreslogs i målen. Årets första delårsöversikt har visat att uppskattningarna som gjordes i simuleringen går i rätt riktning. Ur ekonomisk synvinkel är det största bekymret utvecklingen av sjukvårdsdistriktets betalningsandel som har accelererat både till följd av dröjsmålsdagar och den ökade användningen. Den förbättrade prognosen för skattefinansieringen minskar trycket.

Vård- och landskapsreformen

Det mest betydande projektet för kommunernas verksamhet och sätt att producera tjänster är den pågående vård- och landskapsreformen. Över reformens verkningar på penningflödena mellan kommunerna, staten och landskapen finns tills vidare en mycket liten mängd kalkyler. De slutliga överföringskalkylerna torde utarbetas i slutet av 2019 på basis av de genomsnittliga kostnaderna 2017 och 2018.

Om vård- och landskapsreformen blir av överförs över hälften av kommunernas lagstadgade uppgifter och driftsekonomikostnader till landskapen i början av 2020. Samtidigt överförs en skattefinansiering som motsvarar kostnaderna som överförs från kommunerna till landskapen. I anslutning till detta överförs också kundavgifterna inom motsvarande verksamhet till landskapen. Intäktsposterna som dras av kommunerna bildas av kommunernas samfundsskatt, statsandelen som motsvarar uppgifterna som överförs samt kommunalskatten. Beloppet av posterna som dras av preciseras hela tiden.

Kommunförbundet har publicerat ett hjälpmedel som går under namnet Ekonominyckeln. Det är en excel-fil som kommunerna kan använda för att uppskatta landskapsreformens verkningar på kommunernas resultaträkning, finansieringsanalys och balansräkning 2020. Förutom ovannämnda redskap har Kommunförbundet beaktat verkningarna av reformen i sina egna skatteprognoser.

Ändringen förväntas åtminstone tillfälligt öka enhetskostnaderna för de tjänster som överförs, vilket innebär att kommunerna ska oroa sig över nedskärningar i de kommunala betalningsandelarna (t.ex. skattefinansiering samt behovsprövade stöd och bidrag). Ändringen beaktar för tillfället inte i tillräcklig utsträckning förvaltnings- och stödtjänsterna för social- och hälsotjänsterna, varav en del lär oundvikligen bli kvar hos baskommunen.

Enligt publicerade kalkyler kommer ändringen att ha en negativ inverkan på stadens ekonomi. Stadens anpassningsbehov som håller på att bildas kommer att beröra en allt mindre organisation, vilket innebär behov av allt kraftigare anpassnings- och sparåtgärder. Detaljerna i ändringen bearbetas fortfarande, vilket eventuellt medför ändringar i de ekonomiska kalkylerna.

Reformen har inte beaktats i planeringssiffrorna. Därför ska målen för ekonomiplaneåren justeras om reformen blir av.

Utveckling av skattefinansieringen

Efter prognosen i den första delårsöversikten för innevarande år har man kunnat använda sig av skatteredovisningsuppgifterna för maj samt uppdaterat Kommunförbundets skatteprognos som vanligen har använts som grund för stadens prognoser.

Kommunförbundets prognos grundar sig i huvudsak på finansministeriets tillväxtprognoser och skatteförvaltningens redovisningsuppgifter. I den uppdaterade prognosen beräknas att tillväxten under innevarande år är kraftigare än vad som beräknades på hösten.

Kommunalskatteinkomster

Kommunalskatten motsvarar 80 % av stadens skatteinkomster. Förvärvsinkomsterna utvecklades redan i fjol i positivare riktning än vad som förutsetts och i år kommer de nya arbetskollektivavtalen att öka de beskattningsbara inkomsterna. Dessutom inverkar den förbättrade sysselsättningen positivt på skatteavkastningen. Enligt prognosen i delårsöversikten uppskattades intaget av kommunalskatten vara högre än i den ursprungliga prognosen. På basis av nya uppgifter är det skäl att höja prognosen, vilket leder till att kommunalskatteinkomsterna uppskattas vara 619 miljoner euro under innevarande år.

Den uppdaterade prognosen ändrar underlaget för planperioden. Enligt uppskattningarna fortsätter arbetslösheten att minska och de nya arbetskollektivavtalen kommer att innehålla förhöjningar också under de kommande åren. Det är alltså motiverat att tillämpa Kommunförbundets prognos också för de kommande åren, vilket innebär att det är skäl att höja prognosen för 2019–2022.

Samfundsskatteinkomster

Samfundsskatteinkomsterna motsvarar cirka 12 % av skatteinkomsterna. Finansministeriet har förutsett en mycket kraftig ökning av den beskattningsbara inkomst som ligger till grund för samfundsskatteinkomsterna. För samfundsskatternas del är det skäl att komma ihåg att en oförutsedd engångspost på cirka 10 miljoner euro ingick i fjolårets redovisningar. Denna post grundade sig på beskattningen för 2016 och påverkar därför kommunernas fördelningsandelar 2018 och 2019. I praktiken ökar ovannämnda post Helsingfors stads fördelningsandel och på motsvarande sätt sänker fördelningsandelarna i alla andra kommuner. Även andra poster ingick i år 2016 och som helhet till och med ökade Åbo stads fördelningsandel för innevarande år. Dessutom ökade hela kommungruppens andel en aning, något som kommer att ha en positiv inverkan på intaget av samfundsskatter.

Till följd av finansministeriets uppskattningar förutses i Kommunförbundets prognos att samfundsskatteinkomsterna ökar med upp till 20,3 % från i fjol, om ovannämnda engångspost korrigeras i fjorårets redovisningar. Redovisningarna för maj innevarande år uppvisar en tillväxt på 13,1 % jämfört med i fjol. Utifrån dessa uppgifter kan finansministeriets och Kommunförbundets prognos anses överdimensionerad. I ljuset av de uppdaterade uppgifterna bör prognosen justeras neråt, vilket leder till att intaget av samfundsskatteinkomster uppskattas vara 95 miljoner euro i år.

I Kommunförbundets prognos uppskattas en kraftig tillväxt ännu för 2019, men efter det lär tillväxten avta. I kommunernas fördelningsandelar för 2020 lär det ske ändringar då inverkan av ovannämnda engångspost avtar. Ändringen kan uppskattas tidigast i början av året då beskattningen för 2017 blir färdig.

Enligt Skatteförvaltningens statistik finns det närmare 12.000 samfund som betraktar Åbo som sin beskattningskommun, men antalet mer betydande samfundsskattebetalare är några tiotal. År 2016 ökade samfundens beskattningsbara inkomster betydligt, men i beloppet ingick engångsposter. Utvecklingen av samfundens beskattningsbara resultat är svår att uppskatta och i en kraftigt koncentrerad situation påverkar enskilda samfunds lösningar helheten.

Med beaktande av redovisningarna för innevarande år kan finansministeriets prognos anses vara överdimensionerad. Därför har Kommunförbundets prognos inte tillämpats på stadens prognos för samfundsskatteinkomster, utan den årliga ökningen beräknas vara 4,0 %. Uppskattningen ska justeras om den enligt redovisningarna eller uppgifterna visar sig vara felaktig.

Fastighetsskatteinkomster

Fastighetsskatteinkomsterna motsvarar cirka 8 % av skatteinkomsterna. Fastighetsskatterna betalas i huvudsak först på hösten, därför kan man inte dra slutsatser av redovisningarna från början av året. Med beaktande av preciserade skattegrunder är det skäl att höja prognosen, vilket leder till att intaget av fastighetsskatteinkomster beräknas vara 56,2 miljoner euro.

Byggnadsverksamheten har accelererat kraft igt, och därför är en måttlig ökning av fastighetsskatteinkomsterna motiverad under ekonomiplaneperioden. Den simulerade ekonomiplanen innehåller en årlig tillväxtförväntning på 1,5 miljoner euro.

Statsandelar

Statsandelarna för innevarande år har förverkligats på fjolårets nivå. I detta skede är det inte skäl att ändra prognosen för statsandelar för innevarande år. Kommunförbundets preliminära statsandelsberäkningar från maj förutspår en minskning på cirka 10 miljoner euro för Åbo. Utvecklingen beror i huvudsak på de ökade betalningarna av det grundläggande utkomststödet, varav hälften allokeras i nedskärningar i kommunens statsandelar.

De slutliga beräkningarna av statsandelar blir klara först mot slutet av året, vilket betyder att de tillgängliga uppskattningarna kan ändras. Normalt har staten beslutat om ändringar i statsandelarna i budgetmanglingen i början av hösten.

Utvecklingen av nyckeltalen för omvärlden

Som en del av uppföljningen av stadsstrategin uppdaterades omvärldsanalysen som även stöder verksamhetsplaneringen.

Stadsstrategins mätare är indikatorer som mångsidigt berättar om utvecklingen av hela stadens konkurrenskraft och välstånd. De är i regel nationell statistik med långsiktiga referensvärden även från andra städer. Uppdateringsintervallerna för indikatorerna varierar så att det inte finns tillgänglig information om alla indikatorer från 2017.

Enligt förhandsuppgifterna ökade Åbos folkmängd med drygt 2 200 nya invånare år 2017 så att folkmängden var 189 794 personer vid utgången av år 2017. Folkmängden ökade huvudsakligen på grund av flyttningsrörelsen mellan kommunerna och invandringen.

Den viktigaste positiva förändringen i ljuset av indikatorerna var en fortsatt stark positiv strukturomvandling inom industrin. Tillväxten i Åboregionen stärktes och efterfrågan på arbetskraft kommer uppskattningsvis att öka åtminstone fram till mitten av 2020-talet. I ljuset av arbetslöshetssiffrorna kunde man notera positiva förändringar. Arbetslösheten i sin helhet minskade med 2,9 procentenheter jämfört med året innan och arbetslöshetsgraden var 13,9 procent i slutet av december. Dessutom sjönk antalet ungdomsarbetslösa med nästan en fjärdedel och antalet långtidsarbetslösa med nästan en femtedel. Kommundelen av arbetsmarknadsstödet minskade med ca 1 milj. €.

Produktionen inom marin- och bilindustrin ökade kraftigt och läkemedelsindustrin och byggandet är på uppgång. I regionen kommer man att behöva uppskattningsvis 15 000–30 000 nya anställda inom de närmaste åren.

Kolneutral stad före 2040-målet som Åbo stad ställt upp framskred enligt planerna och Åbo ligger före sitt mål. Även andelen förnybara energikällor i fjärrvärmeproduktionen har ökat.

Antalet resenärer i kollektivtrafiken ökade med över en miljon resor i Åbo i fjol. Även antalet resenärer på flygplatsen har ökat redan för andra året i rad och utvecklingen har varit densamma i början av 2017. Fraktmängderna på Åbo flygplats svängde däremot neråt i fjol.

Utmanande för Åbo ekonomiska region är att speciellt forsknings- och utvecklingsutgifterna fortsätter att minska och framför allt andelen av företagens FoU-utgifter som ligger på en klart lägre nivå än i de andra stora ekonomiska regionerna. Andelen FoU-utgifter förbättrades ändå en aning jämfört med det föregående mätningsåret.

I kategorin välbefinnande och aktivitet kan man se att sjukdomar och sjukdomsfall enligt de senaste resultaten minskat. Andelen personer över 75 år som bor hemma har förblivit nästan oförändrad på 90 %. Åtgärderna inom ramen för ungdomsgarantin har också gett resultat och andelen av dem som hamnat utanför utbildningen har trendmässigt sjunkit sedan 2010.

När det gäller segregationen i bostadsområden har det skett positiva förändringar i och med att det allmänna ekonomiska läget förbättrats. De områdesvisa skillnaderna i arbetslösheten har minskat tydligt. Att befolkningen som talar främmande språk tydligt har koncentrerats till vissa områden har däremot förstärkts. Det finns också skillnader i hur olika befolkningsgrupper upplever sitt välbefinnande. Granskar man situationen enligt befolkningsgrupp så är det de ensamboende som har det svagast ställt. Dessutom är situationen för ensamförsörjare också dålig med flera olika mätare mätt. Högutbildade och barnfamiljer med två vuxna däremot klarar sig mycket bra med olika mätare mätt.

Utvecklingsutsikter för koncernbolagen

Åbo Energi Ab och Åbo Hamn Ab

Åbo Energi Ab: En ny prisstruktur för fjärrvärme togs i bruk i mars 2018. Prisstrukturen förnyades för att motsvara den nya produktionsstrukturen och de verkliga produktionskostnaderna. Prisstrukturen som bygger på de nya periodpriserna strävar också efter att uppmuntra kunderna till energieffektivitet och att fästa uppmärksamhet vid topparna i konsumtionen. Under de närmaste åren beräknas marknadspriset för el hålla sig på samma låga nivå som i nuläget, något som också förutses av prisnivån för elderivat under de kommande åren. Elproduktionsandelarnas lönsamhet belastas under de kommande åren av det uppskattade låga marknadspriset för elderivat i de nordiska länderna. Rörelseresultatet för koncernen Åbo Energi uppskattas fortfarande hålla en god nivå 2018.

Åbo Hamn Ab: Bolaget uppskattar att dess omsättning 2018 ökar något från föregående års nivå. Bolaget har inlett ett betydande Next Gen Link-investeringsprojekt för att utveckla passagerartrafiken.

Produktionsbolag (Kuntec Oy, Arkea Ab och Åboregionens Byggnadsteknik Ab)

Kompetensen mellan bolagen är fortsättningsvis hård och omsättningen och affärsvinsten hos båda bolagen uppskattas sjunka något från föregående år. Resultaten för affärsvinsterna och räkenskapsperioden uppskattas dock vara positiva också i fortsättningen. Osäkerheten i anslutning till landskapsreformen belastar i synnerhet Arkeas affärsverksamhet och tillväxtmöjligheter. Arkeas fission i två bolag (anknuten enhet och bolag som är verksamt på marknaden) torde verkställas vid årsskiftet 2018–2019. Byggnadsverksamhetens affärsverksamhet torde läggas ner under 2018 och alla anställda har sagts upp.

Bostadssamfund (TVT Bostäder, Vaso Oy och Åbo studentbystiftelse)

Användningsgraden av bostadssamfund hålls på en hög nivå, vilket påverkar positivt bolagens resultat (resultat före reserveringar) och förstärker ytterligare bolagens balansräkning. Därtill har den mycket låga räntenivån en positiv inverkan på bolagens ekonomi, eftersom dessa normalt är rätt så skuldsatta och finansieringskostnaderna har en stor betydelse för bolagens resultat. Bolagen har svårigheter med att uppnå sina bostadsproduktionsmål, eftersom det inte finns tillräckligt med tomter som lämpar sig för byggande i regionen.

Vattenbolag (Turun seudun puhdistamo Oy, Åbonejdens Vatten Ab och Åbo Vattenförsörjning Ab)

Turun seudun puhdistamo Oy och Åbonejdens Vatten Ab, dvs. partivattenbolagen, fungerar enligt självkostnadsprincipen och deras rörelseresultat och effektivitet ligger på en hög nivå. Båda bolagen gör som bäst omfattande investeringar i stamrör. Åbo Vattenförsörjning Ab:s verksamhet och ekonomi vilar på en hållbar grund och bolagets resultat har överskridit målen till följd av den stora ökningen av inkomster från anslutningsavgifterna.

Övriga strategiska samfund

De operativa och ekonomiska målen för Åbo yrkeshögskola och Åbo stadsteater verkar uppnås bra och enligt uppskattningarna. De övriga samfundens verksamhet och ekonomi motsvarar också planerna och den nivå som eftersträvas i resultatkorten. Betydelsen av dessa samfund i stadskoncernens resultat är rätt som liten, eftersom en stor del av samfunden fungerar enligt självkostnadsprincipen och delar varken ut dividender eller har beviljats utlåningar av staden.

Turku Science Park Oy Ab Stora satsningar har gjorts på anskaffningen av projektfinansiering och byggandet av nya internationella och inhemska partnerskap. Detta har lett till resultat och volymen av projektfinansieringen har ökat betydligt under 2017. Också kvaliteten på tjänsterna har förbättrats. Kundnöjdheten förväntas öka i det skede då samserviceprincipen bättre kan förverkligas i tjänsterna. När det gäller acceleratorsprogram och tillväxtteman såsom Health Turku, Smart chemistry Park och Turku Future Technologies fungerar vi som långsiktiga utvecklingspartners för företagen.

Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt

Åbo stad har lyckats stävja kostnadsutvecklingen i sin egen verksamhet på ett exemplariskt sätt under de senaste åren. Faktorer som påverkar utvecklingen har förutom en stram ekonomi varit en aktiv uppföljning av verksamheten och ekonomin samt framgångsrika utvecklingsprojekt i anslutning till tjänsteproduktionen. Också inom stadens egen verksamhet har kostnaderna ökat på ett måttligt sätt under 2018. Enligt den första delårsöversikten för 2018 har de genomförda jämförbara kostnaderna för egen verksamhet varit något mindre än vid motsvarande tidpunkt i fjol. Å andra sidan är prognosen för Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts betalningsandel nästan 10 miljoner euro större än i Åbo stads budget.

Samkommunen Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikts balansräkning 31.12.2017 uppvisar ett kumulativt överskott på 6,4 M€. Budgeten för 2018 har dock utarbetats så att den uppvisar 4,4 M€ underskott och staden anser att överskottet på 2,0 M€ som blir kvar i balansräkningen ska upplösas redan i balansräkningen för 2018 som en sänkning av priserna. Också överlåtelsen av psykiatrin i Åbo förväntas ta sig uttryck i en effektivare verksamhet under 2018 och således i stävjandet av Åbos betalningsbörda. Dessutom har Åbo stad förutsatt att löneharmoniseringen inom det psykiatriska verksamhetsområdet inte återspeglas i de totala kostnaderna, utan att verksamheten anpassas i förhållande till de ökade personalkostnaderna.

Faktorer som påverkar utvecklingen av användningen av tjänster ska analyseras noggrant och denna utveckling ska budgeteras med måtta. Detta innebär ett ökande tryck att anpassa den ekonomin till tjänsternas enhetspriser. Sjukvårdsdistriktet har ombetts komma med en utredning av åtgärder för att sänka tjänsternas enhetspriser. Fastställandet och främjandet av åtgärderna förutsätter samarbete mellan kommunerna och det lär alla parter vara förberedda för.

Staden har föreslagit att sjukvårdsdistriktet justerar sin gällande ekonomiplan så att tjänsternas enhetspriser sänks betydligt. Enhetspriserna för 2018 ska sänkas genom att upplösa överskotten som blivit kvar i balansräkningen i sin helhet. En hållbar ekonomiplanering ska utgå från att man beaktar anpassningstrycket inom den offentliga sektorns ekonomi, till följd av vilket tjänsternas enhetspriser ska kunna sänkas. Dessutom ska sjukvårdsdistriktet omedelbart vidta nödvändiga åtgärder för justera kundavgifterna på maximinivån för avgifter i förordningen om klientavgifter för att bevara kommunernas bärförmåga.

Organisationsförändringar

Den pågående förvaltningsreformen bereds över sektorsgränserna och eventuella ändringsförslag tas upp i budgetbehandlingen i höst.

Ekonomiplanen 2019–2022

Konjunkturutsikter för det allmänna ekonomiska läget

Ökningen av Finlands ekonomi fortsätter med över två procent per år under de kommande åren, men avtar till under 1½ procent på medellång sikt. Den snabba ekonomiska återhämtningen och den fortsatt starka ekonomiska tillväxten ökar efterfrågan på arbetskraft och sysselsättningen växer snabbare än på flera år. Sysselsättningsgraden stiger redan till 72,5 procent 2020. Trots att mängden öppna arbetsplatser stiger, sjunker arbetslösheten långsamt.

Den ekonomiska tillväxten stöds både av inhemsk efterfrågan och av utrikeshandeln. Hushållens konsumtionsefterfrågan begränsas av den allt långsammare tillväxten av de realistiska disponibla inkomsterna. Trots att ökningen av privata investeringar är långsammare än 2017, ökar investeringarna till 20 procent i förhållande till BNP. Ökningen av exporten utjämnades med ökningen av världshandeln och effekten som stöder ökningen av nettoexport minskar.

Den offentliga ekonomins underskott minskar och den offentliga ekonomin visar överskott vid decennieskiftet. Den offentliga ekonomins skuldsättning fortsätter dock oberoende av den goda ekonomiska tillväxten i början av 2020-talet.

Den ekonomiska tillväxten och den förbättrade sysselsättningssituationen förstärker den offentliga ekonomin under de kommande åren. Också åtgärder som dämpar ökningen av utgifter och effektiviserar produktionen av offentliga tjänster förbättrar den offentliga ekonomins läge. Den offentliga ekonomin balanseras och visar ett litet överskott vid decennieskiftet efter att ha varit i obalans i över tio år. Under innevarande år är statsekonomins utgifter tydligt större än inkomsterna, men också statsekonomin återfinner sin balans så småningom.

Ökningen av bruttonationalprodukten samt anpassningsåtgärderna minskar de offentliga samfundens skulder i förhållande till bruttonationalprodukten. Skuldsättningen inom den offentliga ekonomin fortsätter dock under de första åren av 2020-talet.

De långsiktiga utmaningarna för den offentliga ekonomin har inte ändrats väsentligt. Efter att konjunkturen jämnats ut blir den ekonomiska tillväxten klart långsammare och räcker inte till att täcka de snabbt växande offentliga utgifter som ändringen av befolkningens åldersstruktur orsakar. Befolkningsåldrandet ökar utgifterna för vård och omsorg och försämrar den offentliga ekonomin fram till 2030-talet om utgiftsökningen inte kan stävjas med strukturella reformer.

Åbo stads ekonomiska läge

Stadens verksamhetsbidrag har utvecklats måttligt under de senaste åren. Engångsposterna har i viss mån förbättrat verksamhetsbidraget, men utvecklingen av den fortgående verksamheten har man lyckats hålla låg. Detta måste fortsätta också under kommande år för att stadens investeringsförmåga kan förbättras.

Den minskande arbetslösheten har en stor inverkan på kommunens utgifter. Kommunens andel av arbetsmarknadsunderstödet har ökat betydligt under de senaste åren, men under föregående år har ökningen dämpats. För tillfället orsakar sysselsättningsfrågorna staden kostnader på cirka 35 miljoner euro varje år.

Beslut om de nya arbetskollektivavtalen som berör kommunerna fattades i början av 2018. Avtalsförhöjningarna som omfattar de nya avtalen görs 2018 och 2019. Förhöjningarna har beaktats i planeringssiffrorna. I uppföljningen av personalanvändningen har man påträffat utmaningar och beslut om de preciserade målnivåerna fattas senast i augusti.

Till följd av utvecklingen av det allmänna ekonomiska läget har inflationen hållit sig låg. År 2017 var inflationen +0,7 %, men under de följande åren uppskattas den öka till drygt en procent. Räntenivån har hållits på en mycket låg nivå och situationen förväntas inte ändras i någon större utsträckning under de närmaste åren. Ovannämnda faktorer har inverkat positivt på stadens ekonomiska läge.

Förutom trycket på en ökning av kostnaderna som efterfrågan på tjänster medför utmanar utvecklingen av statsandelarna stadens ekonomi under de kommande åren. Därför håller stadens ekonomiska bärförmåga inte för en ökning av verksamheten eller förbättrande av kvaliteten. Att kunna bemöta en normal befolkningsbaserad ökning av efterfrågan förutsätter en omvärdering av de nuvarande verksamhetsmodellerna.

Produktiviteten av tjänsteproduktionen måste ökas genom att förbättra kostnadseffektiviteten och hitta nya kostnadseffektiva sätt att producera tjänster som motsvarar behoven. Det är ytterst viktigt att främja utvecklingsåtgärderna som vidtas under ekonomiplaneperioden, men samtidigt ska man leta efter och bedöma alternativa verksamhetsmodeller. För tillfället har staden inte råd att förbättra tjänsternas kvalitet.

I ekonomiplanen har inte verkningarna av vård- och landskapsreformen beaktats. Riktlinjer för reformen torde bli tillgängliga i juni, och därför ingår eventuella ändringsbehov i stadsdirektörens budgetförslag.

Stadens ekonomiska läge ska bedömas närmare i stadsdirektörens budgetförslag i höst. Enligt nuvarande uppskattningar kommer stadens skuldsättning att öka under ekonomiplaneperioden med cirka 50 miljoner euro per år. Som en del av analysen av stadens ekonomiska läge ska också tillräckligheten av stadens finansiering bedömas i förhållande till ekonomiplaneperiodens investeringar.

Planeringssiffror för varje organ

Planeringssiffrorna utgår från den gällande ekonomiplanen. Den första delårsöversikten för 2018 visar efter preciserad uppskattning att prognosen för nettoutgifter är 14,3 miljoner euro större än i den ändrade budgeten. Sektorerna ska alltså göra upp planer för att hålla budgeten och avlägsna den förutsedda överskridningen.

Risker under planperioden som särskilt ska uppmärksammas är utvecklingen av kostnaderna inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt samt kostnadsökningarna som de nya lokalerna orsakar. I praktiken lär detta innebära att planeringssiffrorna som nämnderna nu ska godkänna eventuellt måste ändras vid höstens budgetbehandling. Riskernas konsekvenser för budgeten 2019 och ekonomiplanen 2019–2022 ska tas upp i stadsdirektörens budgetförslag i höst.

Planeringssiffrorna för varje organs driftsekonomi har härletts ur ekonomiplanen för hela staden och i dessa har beaktats kända operativa ändringar. Planeringssiffrorna för driftsekonomin finns i bilaga 1.

Planeringssiffrorna för varje organs driftsekonomi har härletts ur den gällande ekonomiplanen. I samband med utarbetandet av budgeten kommer investeringsnivåerna i ekonomiplanen att preciseras. Planeringssiffrorna för investeringarna finns i bilaga 2.

Verksamhetsplanering – beredning av strategiska och operativa avtal

Behoven i anslutning till ekonomiplanen och verksamheten har behandlats under våren både vid förhandlingar med sektorerna som stadsdirektören sammankallat och vid förhandlingar med nämndernas ordförande som stadsstyrelsens ordförande sammankallat.

I enlighet med planeringssiffrorna som stadsfullmäktige fastställt bereds strategiska avtal, varefter operativa avtal finslipas. I de operativa avtalen förankras de strategiska målen i det praktiska arbetet och i mer konkreta mål.

I samband med beredningen av de operativa avtalen kan uppstå behov av att göra innehållsmässiga preciseringar i de strategiska avtalen. Nämnderna och direktionerna ska godkänna de operativa avtalen och de eventuella preciseringarna i de strategiska avtalen före 21.9.2018.

Tidtabell för fortsatt beredning av verksamhetsplanen

• Stadsstyrelsen 04.06.2018 Planeringssiffror

• Stadsfullmäktige 11.06.2018 Planeringssiffror

• Nämnder 21.09.2018* Eventuella preciseringar av de strategiska avtalen

• Nämnder 21.09.2018* Godkännande av de operativa avtalen

• Stadsdirektören 15.10.2018 Budgetförslag

• Stadsstyrelsen 22.10.2018 1:a budgetbehandlingen

• Stadsstyrelsen 05.11.2018 2:a budgetbehandlingen

• Stadsfullmäktige 12.11.2018 Budgetbehandling

• Nämnderna 13.12.2018* Verkställandet av budgeten färdigt

• Stadsstyrelsen 17.12.2018 Verkställandet av budgeten färdigt

*) Hittills

Stadsdirektören ger sektorerna närmare anvisningar om beredningen av verksamhetsplanen (budget och ekonomiplan).

Åbo stad	§	Sammanträdets datum	Ärende nr	1
Stadsstyrelsen	215	04.06.2018	4
Stadsfullmäktige	138	11.06.2018	5