| Åbo stad | § | Sammanträdets datum | Ärende nr | 1 |
| Stadsstyrelsen | 174 | 07.05.2018 | 3 | |
| Stadsfullmäktige | 88 | 14.05.2018 | 4 | |
5318-2018 (00 04 01, 00 01 02)
Förberedelser för social- och hälsovårdsreformen
Sammandrag: -
Ssn § 174
Direktör Tuomas Heikkinen:
Utlåtanden on lagreformerna
Behandlingen av laghelheten gällande vård- och landskapsreformen och Åbo stads tidigare ställningstaganden
De viktigaste lagförslagen gällande vård- och landskapsreformen behandlas som bäst av riksdagen. I helheten som behandlas ingår följande lagar:
Målet är att laghelheten i enligt med tidtabellen för reformen godkänns i riksdagen före sommaren, så att lagarna kan träda i kraft i juni 2018. Förutom de ovan angivna lagarna är andra lagar i anslutning till reformen under beredning och de kan lämnas till riksdagen för behandling senare.
Enligt tidtabellen för genomförandet skulle landskapens temporära förvaltning inleda sin verksamhet genast när lagarna träder i kraft. Landskapsvalet skulle ordnas 28.10.2018 och landskapsfullmäktige och landskapen skulle konstituera sig i januari 2019. Ansvaret för ordnande av tjänster skulle övergå till landskapen 1.1.2020.
Åbo stads tidigare ställningstaganden
Åbo stad har från och med 25.1.2016 gett sammanlagt tio utlåtanden om lagutkast i anslutning till reformen. Förutom dessa har man gett utlåtanden om och i övrigt behandlat den riksomfattande beredningen, enskilda lagförslag och den regionala beredningen gällande reformhelheten. Stadens representanter har dessutom deltagit i så kallade höranderundor som ministerierna har ordnat i samband med att lagförslagen har uppdaterats som en form av ett lättare hörandeförfarandet än remisser.
I beredningen av utlåtandena och ställningstagandena har Finlands sex största städer bedrivit ett synnerligen intensivt samarbete. Städernas synsätt har varit mycket enhälliga och utöver de egentliga utlåtandena har stadsdirektörerna och borgmästarna i de stora städerna gett ett flertal gemensamma ställningstaganden angående städernas uppfattningar om lagberedningen.
Riksdagens grundlagsutskott gav sitt utlåtande om lagförslagen gällande vård- och landskapsreformen 29.6.217 och förutsatte att förutom ändringar som krävs i vissa andra lagar också regeringens proposition om valfrihetslag ska beredas på nytt för att kunna stiftas i sedvanlig lagstiftningsordning. Till följd av grundlagsutskottets utlåtande ändrades också tidtabellen för beredningen av lagen om regionutveckling och tillväxttjänster ändras och det gjordes vissa ändringar i lagförslaget jämfört med utkastet om Åbo stad hade gett sitt utlåtande om (ss 24.4.2017 § 165). Staden gav ett utlåtande om utkastet till lagen om valfrihet som hade beretts på nytt (ss 4.12.2017 § 540).
Enligt Åbo stad har det efter att utlåtanden getts inte gjorts sådana ändringar som ger anledning till att ändra uppfattningarna som staden lägger fram i sin utlåtanden.
Det centrala innehållet i stadens utlåtanden
Landskapen måste vara betydligt större än vad som föreslås för att reformen ska innebära en avsevärd förbättring i jämförelse med den nuvarande strukturen. Den väsentligaste bristen i reformen är att lagutkasten i anslutning till reformen varken identifierar stora städer oh stadsregioner eller deras inbördes betydelse för Finlands konkurrenskraft och välfärd överhuvudtaget. I samband med med landskapsreformen skulle det finnas en möjlighet att för stora stadsregioner föreskriva en särskild ställning med stöd av vilken dessa kunde ansvarar för en del av uppgifterna som man påföra landskapen.
Anteckningarna om landskapets uppgiftsområde är oklara och kommer sannolikt att skapa överlappande strukturer särskilt ifråga om utvecklingen av näringslivs- och innovationsmiljöerna. Att ge landskapen behörighet i sådana uppgifter vilka städerna redan utför inom ramen för sin allmänna behörighet ger inget mervärde. Ordnande av företags-, arbets- och näringslivstjänster och integrationsfrämjande borde principiellt ligga på städernas ansvar.
För en större roll för städerna än vad som föreslagit särskilt när det gäller ordnande av tillväxt-, livskrafts- och innovationshelheter talar också faktum att dessa som landskapets uppgifter konkurrerar om samma finansiering med allmän täckning som social- och hälsovårdens och räddningsväsendets tjänster. Med beaktande av anpassningsbehovet som inriktas på landskapens ekonomi kan man förutse att även andra än social- och hälsovårdsuppgifternas volymer kommer att bli mål för anpassningsbehov.
För att stadsregionerna ska lyckas i näringslivspolitiken förutsätts att de även i fortsättningen har rätt till självständiga val i markpolitiken och planläggningen. Sålunda kan en mekanisk överföring av landskapsplanläggningen till det nya självstyrande landskapet inte godkännas. Överföringen skulle leda till att landskapsplanläggningen som har rättslig verkan på markanvändningen inte längre ens skulle ligga i kommunernas bestämmanderätt.
På kort sikt förutses kostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna stiga bland annat på grund av löneharmoniseringen. Det är inte möjligt att utgående från lagförslagen dra slutsatser om hur det av regeringen uppställda målet att dämpa en tillväxt av kostnaderna på tre miljarder euro ens på lång sikt kan nås.
I övergångsberäkningarna har man föreslagit att social- och hälsovårdsfunktionerna överförs från kunderna till landskapen inkluderande kommunernas interna poster. Många kommuner har emellertid centraliserat kommunens interna tjänster vars kostnader debiteras från social- och hälsovårdsfunktionerna. Hit hör till exempel ekonomiförvaltningstjänster, ICT- och anskaffningstjänster samt logistiska tjänster. Förutom tjänsterna som debiteras från social- och hälsovårdsfunktionerna har kommunen producerat sådana centraliserade tjänster som inte ha debiterats (juridiska tjänster, interna revisioner, marknadsföring och kommunikation, ärendehantering och arkivering, sakkunnigtjänster inom ekonomin. Om dessa lämnas obeaktade leder det till att kommunen fråntas lägre kostnader än i verkligheten och intäkter med allmän täckning. Centraliserade tjänster skalas sällan neråt, så att när motsvarande intäkt försvinner läggs summan till till den nya kommunens underskott och att anpassas ytterligare till huvudsakligen utgifterna för undervisning och småbarnsfostran.
Åbos självförsörjning i fråga om arbetsplatser är 123 %. I det nuvarande statsandelssystemet har självförsörjningen i fråga om arbetsplatser varit ett sporrande element av vilken Åbos andel årligen har varit cirka 9 miljoner euro. Det här incitamentet försvinner i den kommande modellen. När man samtidigt skär ner i utdelningarna ur samfundsskatten och fastighetsskatten omfattas av utjämningen av skatteintäkter försvinner ur kommunens ekonomi en stor del av incitamentet i anslutning till utvecklingen av livskraften.
Fastighetsarrangemangen i anslutning till vårdreforms- och regionräddningsfastigheterna
I enlighet med den vårdreformslagstiftning som beretts överförs de yttre hyresavtalen över lokaler som kommunerna har hyrt för vårdreformsanvändning till landskapets ansvarsområde. Lokaler som kommunerna äger (direktägda och aktielägenheter) hyr landskapet för tre år och har därefter en option om fortsatt hyrning i ett år. Om fortsättningen efter det förhandlas särskilt.
Åbo stads lokaler i anslutning till landskapsreformen kan delas in så här: bolagiserade vårdreformsfastigheter (Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy), direktägda och aktielägenheter i vårdreformsbruk och lokaler som används av regionräddningsverket.
Om man inte avstår från dessa kommer deras värde att sjunka när landskapet endast ingår korta hyresavtal om dem, restvärdesrisken blir kvar hos staden och dessutom blir staden tvungen att tilläggskapitalisera Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy med över 20 miljoner euro.
Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy
I handlingen Åbo stads ägarpolitik som Åbo stad som bäst bereder ingår riktlinjer om att det är möjligt att avstå från aktiestocken i Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy om vårdreformen framskrider.
Åbo stadsfullmäktige beslutade 28.9.2015 att grunda fastighetsbolaget Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy. Samtidigt sålde Åbo stad 23 byggnader för 127 905 000 € till bolaget och hyrde största delen av lokalerna med hyresavtal av olika längd att användas av välfärdssektorn. Staden lånefinansierade bolaget genom att bevilja bolaget ett lång på cirka 133,3 M€. Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy har efter bolaget grundades förvärvat Myllykoti (Filargatan 9) för 5,9 M€. Bolagets bokföringsvärde är 2 502 500 M€ (31.12.2017).
När bolaget grundades uppgjordes värderingsbrev för objekten som såldes tillbolaget hos två värderingsmän. Värderingsbreven visar ett värde på cirka 117,1 och 138,7 M€ för objekthelheten. Bolagiseringen genomfördes med 127 905 000 € baserande på ett genomsnittsvärde av värderingsbreven. Åbo stad har beställt en uppdatering av värderingsbreven av samma värderingsmän av vilka värderingsbreven som utgjorde utgångspunkten för bolagiseringen beställdes av. Efter bolagiseringen 2015 har underhållskostnaderna för objekten preciserats och den kvarstående tiden av hyresavtalen, det vill säga den så kallade maturiteten har förkortats med 2,5 år. Bägge omständigheter påverkar objektens aktuella och kommande kassaflöden och sålunda deras värden.
Värdena för TSSTPK Oy:s objekt i de uppdaterade värderingsbreven är ca 116,6 och 130,9 M€, med ett genomsnittsvärde på ca 124 M€. I jämförelse med värdet vid tidpunkten för bolagiseringen (127 905 000 €) utökat med anskaffningspriset för Myllykoti (5,9 M€) har objektens marknadsvärde sjunkit med ca 9,8 M€. Avsikten är att precisera värdena i maj när man besöker objekten för att närmare fastställa reparationsbehoven.
Tomter som har hyrts ut till Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy: Byggnaderna såldes till Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy, men marken som byggnaderna står på hyrdes ut. Så ville Åbo stad fortsättningsvis ha en möjlighet att som markägare styra utvecklingen av objekten och sålunda utvecklingen av staden. Detta ansågs särskilt viktigt inom sjukhusområdet som är en stor centralt belägen helhet med omfattande outnyttjad byggrätt.
Det såldes 23 byggnader till TSSTPK och hyrdes ut 8 tomter. På markytan som hyrdes ut inom Sjukhusområdet befinner sig 13 byggnader. Största delen av TSSTPK:s objekt ligger på tomter som inte kännetecknas av betydande utvecklingspotential med tanke på fastigheterna och sålunda är det inte nödvändigt att de fortsättningsvis ägs av staden. Åbo stad har beställt värderingsbrev om marknadsvärdet för de tomter som hyrts ut till TSSTPK med undantag av Sjukhusområdet. Utgående från dessa är marknadsvärdet för tomterna cirka 9-11 M€. Tomternas bokföringsvärde uppgår till cirka 12 000 €.
I handlingen Åbo stads ägarpolitik som Åbo stad som bäst bereder ingår riktlinjer om att det är möjligt att avstå från aktiestocken i Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy om vårdreformen framskrider.
Det föreslås för fullmäktige att beredningen av försäljningen av Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy fortgår. Dessutom bereds en försäljning av tomterna som hyrs ut till Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy med undantag av tomtobjekten inom Sjukhusområdet. Ärendet läggs fram för fullmäktige som separat ärende gällande beviljande av försäljningsfullmakt.
Direktägda social- och hälsovårdslokaler
Åbo stad har i direktägo ca 30 000 m2 lokaler som används av social- och hälsovården. Framtiden för dessa objekt efter den tvååriga hyresavtalsperioden med landskapet är oviss och det är ändamålsenligt att i mån av möjlighet avstå från dem om det inte finns användning för dem i stadens egna tjänsteproduktion.
En del av de direktägda social- och hälsovårdslokalerna ligger i byggnader vars huvudsakliga ändamål inte är social- och hälsovårdsverksamhet, till exempel skolornas hälsovårdslokaler, och sålunda är det inte möjligt att avstå från dessa lokaler. Av de direktägda social- och hälsovårdslokalerna ligger ca 20 000 m2 i separata byggnader (27 st) och i dessa fall bör man överväga att avstå från dem.
Det föreslås för fullmäktige att man utreder eventuella objektspecifika begränsningar för frånträdelse av de direktägda objekten som används inom social- och hälsovården och att beredningen av en frånträdelse av objekten fortsätter.
Tilläggsmaterial 1 direktägda social- och hälsovårdsfastigheter
Direktägda lokaler av aktielägenhetstyp för social- och hälsovården
Åbo stad förvaltar 9 200 m2 lokaler av aktielägenhetstyp för social- och hälsovården belägna i fyra olika objekt. Det största enskilda objektet är Kaskenlinna.
Det är inte ändamålsenligt att Åbo stad fortsätter att äga lokaler som inte inhyser stadens egen tjänsteproduktion.
Det föreslås för fullmäktige att man för varje bolag enskilt utreder eventuella begränsningar i anslutning till en överlåtelse av aktierna och att staden fortsätter beredningen av en överlåtelse av aktielägenheter som används inom social- och hälsovården.
Tilläggsmaterial 2 Direktägda lokaler av aktielägenhetstyp inom social- och hälsovården
Regionräddningsfastigheter
Åbo stad äger ca 10 000 m2 lokaler som används av regionräddningsverket och som är belägna i 10 byggnader. Dessutom uppförs en brandstation i Satava som blir färdig 2019.
Det är möjligt att bolagisera lokalerna som ägs av Åbo stad och används av Regionräddningsverket och samtidigt ingå tidsbundna hyresavtal, så som man gick till väga när Turun seudun sosiaali- ja terveyspalvelukiinteistöt Oy bildades. Objektens framtid klarnar och bolaget som grundas kan säljas.
Det föreslås för fullmäktige att man fortsätter att bered bolagiseringen av objekten som Åbo stad äger och Regionräddningsverket använder och en försäljning av bolaget.
Tilläggsmaterial 3 Regionräddningsfastigheter
Ordnande av tekniska stödtjänster i landskapet Egentliga Finland
I regeringens proposition om stiftande av en landskapslag (RD 15/2017) föreslås att det inrättas tre landsomfattande servicecenter i vilka landskapens sakkunnig- och stödtjänster samlas. Landskapens gemensamma servicecentra skulle vara stödcentraler för tjänsterna inom lokal- och fastighetsförvaltning, ekonomi- och personalförvaltning och informations- och kommunikationsteknik. Servicecentren skulle vara aktiebolag som ägs av landskapen eller av landskapen och statens gemensamt och som producerar tjänster både genom en egen in house-roll och genom att utnyttja inköpstjänster.
I landskaps- och vårdreformen skulle sjukvårds- och specialomsorgsdistriktens organisationer tillsammans med deras personal för stödtjänsterna överföras till landskapen. Dessutom överförs de som arbetar med stödtjänster i anslutning till social- och hälsovårdens eller räddningsväsendets tjänsteproduktionen i kommunernas övriga strukturer och av vars effektiva arbetsuppgifter minst hälften utgörs av kommunens stödtjänster för social- och hälsovården eller räddningsväsendet. Till servicecentren skulle den stödtjänstpersonal som tjänsteproduktionen förutsätter samt den egendom, de system och avtal som behövs överföras direkt eller via landskapen. Den övriga personalen som överförs skulle omfattas av landskapens offentliga verksamhet.
I regeringens proposition konstateras att även om överföringen av organiseringsansvaret mellan kommuner och landskap skulle vara mycket begränsad, är samarbete kring produktionen av tjänster mellan kommuner och landskap också en möjlighet. Vidare konstateras det att landskapsreformen rentav kan öka behovet av samarbete mellan olika myndigheter och dess betydelse. I förslaget till landskapslag förutsätts landskapet och kommunerna i området regelbundet förhandla om samarbete, mål och arbetsfördelning i anslutning till skötseln av deras uppgifter. Det ökande behovet av samarbete beror i hög grad på syftet med reformen att samla bästa möjliga sakkunskap i multidisciplinära servicehelheter som arbetar till förmån för dem som använder tjänsterna samtidigt som man eftersträvar ett tillräckligt befolkningsunderlag och specialiseringsfördelar när verksamheten ordnas.
Åbo stads dotterbolag Arkea Oy (koncern) producerar måltids-, städ-, fastighetsskötsel- och vaktmästartjänster. Åbo stad äger 98,5 % av bolagets aktiestock och de övriga aktieägarna är Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Samkommunen för Egentliga Finlands specialomsorgsdistrikt, Nystads stad, Salo stad, Pemar-Sagu samkommun för folkhälsoarbete, Aura kommun och Pargas stad. Textilskötseltjänster produceras av Lännen Tekstiilihuolto Oy av vars aktiestock Åbo stad äger 50,4 %. Bolagets övriga aktieägare är Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt, Satakunta sjukvårdsdistrikt och Björneborg stad.
Åbo stad utreder som bäst vilka förutsättningarna är för att bäst kunna förverkliga möjligheterna för delägarna i dessa stödtjänstföretag att besluta om de anskaffar sin tjänst genom upphandlingsförfarande på konkurrensmarknaden eller som upphandling via anknutna enheter i enlighet med 15 § i upphandlingslagen (in house-upphandling). Den nämnda beslutsmöjligheten kunde förverkligas genom att verksamheten hos företag som producerar tjänster delas in i företag som verkar på marknaden och i in-house-företag.
Bägge företagen som producerar stödtjänster har bedrivit lönsam verksamhet och verksamheten baserar sig på ett brett kundunderlag så de kan producera tjänster kostnadseffektivt och nå synergifördelar. Bägge företagen har beredskap att utvidga sin verksamhet genom att erbjuda tjänster via upphandling eller, om det grundas in-house-företag, genom att producera dem via anknutna enheter.
Det är motiverat att sträva efter att centralisera produktionen av stödtjänster i Egentliga Finland i företag som ägs av offentliga aktörer som producerar tjänster till alla offentliga aktörer i området. Sålunda torde Åbo stad besluta att som sin åsikt framlägga att man i anslutning till produktionen av stödtjänster i landskapen erbjuder landskapen och landskapens servicecenter en samarbetsmöjlighet via delägarskapet i Arkea Oy och Lännen Tekstiilihuolto Oy. Om Arkea Oy och Lännen Tekstiilihuolto Oy delas så att det som systerbolag till det marknadsmässiga bolaget bildas ett anknutet företag som producerar tjänster för sina ägare kan landskapet eller landskapens servicecenter (in house-företag) genom att bli delägare i det anknutna bolaget skaffa de stödtjänster som behövs direkt av det anknutna bolaget.
Regleringen med anknutna enheter förutsätter att den upphandlande enheten ensam eller tillsamman smed andra upphandlande enheter utövar bestämmanderätt över den anknutna enheten på samma sätt som över sina egna verksamhetsställen. Kravet på utövande av bestämmanderätten anses uppfyllas när den upphandlande enheten utövar avgörande bestämmande inflytande över en underlydande juridisk persons strategiska mål eller viktiga beslut. Arrangemangen som regleringen med anknutna enheter förutsätter i förvaltningen av in house-företag som uppkommer i samband med en eventuell fördelning av Arkea Oy och Lännen Tekstiilihuolto Oykan organseras så som lagen föreskriver och i samarbete med bolagens delägare genom förhandlingar.
Delägarskap i Arkea Oy och Lännen Tekstiilihuolto Oy och de sätt som regleringen med anknutna enheter förutsätter för deltagande i förvaltningen av in house-företagen skulle trygga landskapets möjligheter att utöva bestämmande inflytande över produktionen av stödtjänster och samtidigt skulle produktionen av stödtjänster i området möjliggöras på det effektivaste sättet.
Som principiell linje föreslås för Åbo stadsfullmäktige att de anknutna enheter som uppkommer vid en eventuell delning av Arkea Oy och Lännen Tekstiilihuolto Oy fungerar som producentbolag av stödtjänster för landskapet och att bolagens ägarunderlag utgående från detta förslag kan utvidgas och att de ändringar som behövs kan göras i bolagens strukturer. Åbo stads mål är emellertid att textilskötseln i första hand ordnas marknadsmässigt så som nu och i andra genom in house-arrangemang.
Ordnande av företagshälsovården i landskapet Egentliga Finland
Åbo stad har producerat både sina egna företagshälsovårdstjänster och de som omfattas av organiseringsansvaret via sin balansenhet Arbetshälsogården. Verksamheten har varit ekonomiskt lönsam på grund av att de egna kostnaderna har förblivit måttliga och genom företagens vinst. Samtidigt har man kunnat trygga en högklassig företagshälsovård för företagen inom stadens område trots att bolagen inte skulle ha varit en målgrupp för de läkarcentraler som verkar på marknaden.
Den företagshälsovårds ställning som kommunerna erbjuder marknaden har redan i flera år ifrågasatts av de privata företagshälsovårdsaktörerna med motiveringen att marknadens förvrängs med offentligt stöd. Av den här anledningen har den kommunala företagshälsovården påförts en bolagiseringsskyldighet och konsument- och konkurrensmyndigheterna följer aktivt med Åbos åtgärder i frågan. Skyldigheten har förskjutits på grund av landskaps- och vårdreformen senast i årsskiftet 2016-2017 fram till början av 2019 för att bolagiseringsskyldigheten börjar tillämpas samtidigt som servicestrukturreformen inom social- och hälsovården. Trots att tidtabellen för förändringen har förskjutits meddelade social- och hälsovårdsministeriets företrädare i mars 2018 att man inte längre kommer att föreslå att övergångsperioden fortsätts. Den nuvarande övergångstiden motiverades i regeringens proposition (RP 212/2016 rd) så här:
“ Ett alternativ till den föreslagna ändringen är att den kommunala serviceproduktionen inom företagshälsovården bolagiseras separat före regionförvaltningsreformen och servicestrukturreformen inom social- och hälsovården. Det här föranleder kostnader för bildandet av bolag och senare, inom en mycket kort tid kostnader för en eventuell nedläggning av verksamheten samt olägenheter i fråga om de anställdas ställning Det är inte ändamålsenligt att kommunerna blir tvungna att genomföra omfattande omstruktureringar av sina funktioner, som överförs på landskapen efter två år.”
Sålunda kan kommunerna välja mellan alternativen att helt dra sig från marknaden, det vill säga avstå från att sälja sjukvården till företagen och utöver företagshälsovården för sin egen personal endast bedriva lagstadgat förebyggande hälsoarbete eller bolagisera verksamheten för 2019 så att aktiestocken i företaget överförs till landskapet från och med början av 2020, eventuellt utan vederlag. När det gäller personalen tryggar ingetdera alternativ engagemanget för verksamheten och skulle som sådant inte göra Arbetshälsogården till en attraktiv arbetsgivare.
Kommunernas pensionsförsäkring Keva har lyft fram en plan enligt vilken Keva medverkar i kapitaliseringen av kommunernas och landskapens gemensamma arbetshälsovård vilket skulle garantera de synergifördelar som ett större bolag innebär, men lämnar lokala aktörer möjlighet att påverka verksamheten via regionföretaget. Dessutom kan man grunda ett marknadsmässigt arbetshälsoföretag för att tillgodoser den verksamhet som nu omfattas av kommunernas organiseringsansvar och senare av landskapens.
För att det även i fortsättningen ska vara möjligt att producera företagshälsovård i ett in house-företag i stadens egen styrning vore det för Åbos del en angenäm lösning att ansluta sig till ett samarbete i enlighet med den av Keva föreslagna företagshälsovårdsmodellen och ha ett etiskt, finländskt företag som stöder arbetsförmågan och arbetshälsan som mål. Konkurrensutsättningen av företagshälsovården med några års mellanrum stöder inte nödvändigtvis varken arbetsgivarens långsiktiga politik för främjande av arbetsförmåga och välbefinnande i arbetet eller ett fogfritt samarbete som bedriva av lokal aktörer. För att uppfylla landskapets organiseringsskyldighet vore det motiverat att ha ett eget särskilt offentligt ägt företagshälsovårdsbolag som garanterar företagen att tjänsten som produceras fortsätter utan avbrott under övergångsskedet. Förutsättning för en fungerande företagshälsvårdhelhet är att ett företag grundas på marknaden, dessutom tryggas också en högklassig företagshälsovård för småföretagen inom landskapets område.
Med gemensamma regionala bolag kan man trygga en attraktiv arbetsgivare för den yrkesutbildade personalen inom företagshälsovården, möjlighet att avlägga specialiseringsstudier i arbetshälsa vid ett offentligt ägt företag i Åbo och sakkunnig verksamhet som stöder ledningen av arbetsförmågan i landskapets och kommunernas styrning och assisterad av de landsomfattande stödtjänsterna. De goda handlingsmodellerna som Åbo stad och Sjukhusdistriktet har skapat och expertisen om den offentliga sektorns arbetshälsa kunde utnyttjas maximalt i de gemensamma regionbolagen.
Det föreslås för fullmäktige att man fortsätter att bereda organiseringen av företagshälsovården tillsammans med Kevas beredning av landskapet utgående från den av Keva kapitaliserade regionbolagsmodell för landskapen.
Tilläggsmaterial 4 Kevas arbetshälsomodell
Sysselsättningstjänsterna och främjande av välbefinnandet efter landskapsreformen
Om landskaps- och vårdreformen genomförs 1.1.2020 bestäms den del av stadens kostnader som överförs till landskapets social- och hälsovårdsområde enligt kommunekonomistatistiken för 2018 och 2019. Sysselsättningen och invandringen bildar en så kallad grå zon i vilken funktioner granskas enligt om de är social- och hälsovårdsarbete eller allmänt främjande av näringslivet som förblir hos stadens eller annan verksamhet. I och med reformen ändras alla lagar i anslutning till sysselsättning och invandring.
Stadens strategiska mål när det gäller sysselsättningen är att minska ungdomsarbetslösheten och aktivera långtidsarbetslösa samt att få kunnig arbetskraft till företagen i regionen. I fråga om invandring ingår ansvarsfullhet och tolerans samt utnyttjande och utveckling av invandrarnas kompetens som genomgående verksamhetslöfte i stadens strategi. Ett annat av stadens strategiska program gäller i sin helhet främjandet av Åbobornas välfärd vilket också förblir kommunernas uppgift.
Staden och de kommande landskapen främjar gemensamt invånarnas hälsa och välfärd. Stadens och landskapen har sina egna uppgifter när det gäller främjandet av invånarnas hälsa och välfärd.
För att främja hälsa och välfärd i praktiken behöver staden:
Kvar hos staden blir den lagstadgade uppföljningen och rapporteringen av hälsa och välfärd enligt befolkningsgrupp, beredningen av välfärdsberättelsen, fastställande av mål för välfärden och åtgärder i anknytning till lokala förhållanden och behov, förhandsbedömning av beslut, utnämning av ansvariga aktörer för främjande av hälsa och välfärd samt samarbete med andra aktörer i landskapet och i övriga städer som till exempel föreningar. Den naturliga platsen för samordningen av uppgifterna för främjande av hälsa och välfärd är i koncernförvaltningen för att man ska kunna förvissa sig om sektorsövergripande verksamhet även i förändringsskedet.
Stadens och landskapets samarbete ska bedrivas så att sakkunskapen om social- och hälsovård i landskapen och kunskapsunderlaget stöder kommunernas arbete för hälsa och välfärd. Kommunerna uppmuntras till förebyggande välfärdsarbete med stöd av statsandelens HYTE-koefficient. Enligt provberäkningarna är statsandelen som delas ut på basis av HYTE-koefficienten i medeltal 9 euro per invånare. Det högsta beloppet är 12,5 euro och det lägsta 4,0 euro per invånare. Med den här finansieringen kan samordningen finansieras.
När det gäller invandringen har staden fortsättningsvis en betydande roll inom integrationen, trots att social- och hälsovårdstjänsterna i anslutning till integrationen överförs på landskapen. Utlänningsbyrån i Åbo överförs på landskapet som social- och hälsovårdstjänst. Åbo ska avgöra om staden fortsätter att bedriva tolkcentralen som egen verksamhet om den inte överförs på landskapet. Om den säljer tjänster till landskapet och övriga aktörer ska den bolagiseras eller ombildas till en särskild juridisk enhet. Av integrationsmedlen förblir 70 % för andras del hos kommunen och för barn under 7 år 95 %.
I och med regionutvecklingslagarna och vårdreformen håller sysselsättningsskyldigheten för äldre arbetslösa på att bli en lagstadgad uppgift för staden. Dessutom håller man på att halvera arbetsmarknadsstödets kommunandel så att kommunen betalar hälften (25 %/35 %) av den nuvarande (50 %/70 %). Den andra delen betalas av landskapet. När kommunskatten sjunker (uppskattningsvis 7,79 %)minskar skatteeffekten som sysselsättningen ger. Den rehabiliterande arbetsverksamheten för begränsat arbetsföra som åligger kommunerna och ansvaret för den sektorsövergripande samservicen överförs på landskapen. Kommunen kan fortsättningsvis bedriva aktiv sysselsättningspolitik till exempel genom att sysselsätta i sin egen organisation eller söka dolda arbetsplatser för arbetslösa i företag.
Tjänsterna för ungdomar bland annat det uppsökande ungdomsarbetet och verkstadsverksamheten förblir inom kommunens ansvarsområde. Avsikten är att man i verkstäderna för unga koncentrerar sig på identifiering av studier i verkstaden i stället för på rehabiliterande arbetsverksamhet. Förstärkande av näringslivet och förebyggande av utslagning ses som tyngdpunkterna för sysselsättningstjänsterna.
Stadens roll i sysselsättningen i världen efter vårdreformen/landskapsreformen kan betraktas via scenarion. Det läggs inte fram olika lösningsalternativ för fullmäktige utan man strävar efter att beskriva de effekter som ändringen medför och hur man kan reagera på dem.
- 0 scenario; Ingenting görs – omöjlig när rehabiliterande arbetsverksamhet och den regionala sektorsövergripande samservicen i sin nuvarande form upphör.
- 0+ scenario; Den nuvarande verksamheten anpassas till den kommande situationen och fortsätter som egen verksamhet. I den här modellen ska sysselsättningsservicecentralen och arbetscentralen utvecklas för att tillgodose stadens behov i den nya verksamhetsmiljön utan rehabiliterande arbetsverksamhet.
- 1 scenario; Största delen av tjänsterna överförs till en annan aktör inom koncernen. De lagstadgade uppgifterna och inköp av tjänster förblir hos staden. Möjliggör en försäljning av tjänster även till landskapet och andra aktörer samt kopplingar till utbildningsvägar.
- 2 scenario; Det grundas ett allmännyttigt aktiebolag som inte eftersträvar vinst och som producerar största delen av tjänsterna. Även i den här modellen förblir de lagstadgade uppgifterna och inköpen av tjänster hos moderstaden. - 3 scenario; De övriga funktionerna läggs ned och man koncentrerar sig endast på arbetslösa som man har skyldighet att sysselsätta och den kvarstående andelen av arbetsmarknadsstödets kommunandel betalas till staden.
När det gäller invandring dras riktlinjer för de kommande accentueringarna upp i samband med behandlingen av integrationsprogrammet.
Stadsfullmäktige beslutar dessutom att stadsstyrelsen i samband med budgeten ska ta fram en utredning om organiseringen av sysselsättningstjänsterna och främjandet av välfärden från och med 2020 framåt.
Tilläggsmaterial 5 Närmare undersökningar av effekterna av vårdreformen/landskapsreformen på sysselsättnings- och invandraruppgifterna i Åbo.
Ekonomiska och andra effekter
Förutom de ovan nämnda förändringarna i verksamheten har reformen en betydande effekt på stadens ekonomi och investeringsförmåga. I mars 2018 utarbetades en ekonomisk modell i vilken den ekonomiska utvecklingen återspeglas mot FM:s beräkningar gällande reformen.
Tilläggsmaterial 6 Modell över de ekonomiska effekterna
Enligt modellen är det särskilt följande omständigheter som framtvingar tryck på en sämre ekonomisk utveckling än vad FM:s prognos ger.
Överlappande stödfunktioner medför kostnader för staden och medför en belastning på 2 miljoner euro för kommunekonomin. Den kvarstående kommunen har inte möjlighet att anpassa sina stödfunktioner i hela skalan. Ca 3–4 miljoner euro till exempel av kostnaderna för ICT-systemen kan anpassas för en längre tidsperiod när avtalsperioderna går ut. De kvarstående 16 miljonerna omfattar alla andra förvaltningsstrukturer som ska anpassas för att motsvara den nerskurna verksamheten.
Underskottet (30 miljoner) för redovisningsperioden 2018 överförs till kommande år för den kvarstående kommunen att anpassa. Underskottet i utgångsläget ska anpassas av den kvarstående kommunen. Som en hel kommun skulle anpassningsprocenten vara 5 % av verksamhetsutgifterna. Till följd av lösgörelsen av social- och hälsovården är anpassningsprocenten tvådubbel.
Den växande kommunens kostnadsstruktur utvecklas snabbare än skatteintäkterna. Infrastrukturtjänster, skol- och daghemsnätverk ökar kostnaderna snabbare än skatteintäkterna stiger.
Den av Åbo uppskattade verksamhetsbidragsnivån baserar sig på en befolkning som är ca 2 000 fler än vad FM har tagit hänsyn till i sina beräkningar. I Åbos uppskattning inberäknas att vi trots den snabbare befolkningstillväxten kan producera tjänsterna för lägre enhetskostnader.
Beräkningarna visar att Åbo stad måste anpassa förvaltningen och stödfunktionerna i betydande utsträckning och detta kommer oundvikligen att inverka på hela stadens verksamhetsförmåga och livskraft.
Stadsstyrelsens förslag
Stadsfullmäktige beslutar att anteckna utredningen för kännedom och beslutar som sin principiella riktlinje att:
BeslutStadsstyrelsen beslutade att föreslå för stadsfullmäktige att stadsfullmäktige beslutar anteckna utredningen för kännedom och beslutar som principiella riktlinjer att:
Beslut i ärendet fattades med rösterna 12-2.
Vid omröstning med handuppräckning röstade Raaska, Hellsten, Toivari, Miikkola, Laivoranta, Ratilainen, Weber, Vornanen, Ruohonen, Aaltonen, Vierimaa och Kattelus för föredragandens ändrade förslag som blev stadsstyrelsens beslut.
För Rinnes följande ändringsförslag röstade Yrttiaho som understödde henne:
”Förslaget godkänns med den ändringen att den sista punkten föreläggs med en mer omfattande utredning för stadsstyrelsen”.
Eklund och Maaskola förklarade sig jäviga och avlägsnade sig från mötet för den tid som behandlingen av ärendet pågick.
Ersättare Raaska deltog i behandlingen av ärendet i stället för Eklund och ersättare Toivari deltog i behandlingen av ärendet i stället för Maaskola.
Sfm § 88
Stadsstyrelsens förslag
Stadsfullmäktige beslutar anteckna utredningen för kännedom och beslutar som principiella riktlinjer att:
BeslutStadsstyrelsen beslutade att anteckna utredningen för kännedom och beslutade som principiella riktlinjer att:
Dessutom konstaterade stadsfullmäktige att vård- och landskapsreformens helhetsverkningar eller verkningar på de växande områdena i landet inte har bedömts. Det är uppenbart att reformen har mycket allvarliga och vittomfattande konsekvenser i synnerhet för ekonomin i de växande städerna och områdena. Investeringsbehovet förblir oförändrat i de växande städerna och till och med ökar på längre sikt. Den betydande överföringen av kommunala skatteintäkter till staten som ingår i reformen innebär att den växande stadens investeringar i fortsättningen måste finansieras med under hälften av de nuvarande skatteintäkterna och ökningen av skatteintäkter. Landskaperna skulle inte heller ha ekonomiska möjligheter eller operativt mandat att delta i investeringarna. Laghelheten motsvarar i sin nuvarande utformning inte de mål som uppställts för landskaps- och vårdreformen.
Behandling av ärendet på mötet
Framlagd remissförslag och dess behandling
Yrttiaho lämnade med understöd av Oksanen följande remissförslag:
”Stadsfullmäktige beslutar att remittera följande punkter i beslutsförslaget för ny beredning:
- beredningen av att avstå från lokalerna för social- och hälsovårdssektorn samt det regionala räddningsverket fortsätter.
- för de tekniska stödtjänsternas del verkar de bolag som är anknutna enheter som grundats i samband med fissionen av Arkea Oy och Lännen Tekstiilihuolto Oy, som produktionsföretag för landskapets stödtjänster.
Samtidigt beslutar stadsfullmäktige att man vid behov återvänder till lokalfrågan från en annan beredning. Om Arkea Ab:s och Lännen Tekstiilihuolto Oy:s framtid bestäms i samband med godkännandet av dokumentet Omistajapolitiikka (Ägarpolitiken).”
Då diskussionen avbrutits framställde ordförande följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder fortsatt behandling av ärendet röstar "ja", om "nej" vinner, har Yrttiahos remissförslag blivit godkänt. Omröstningsförslaget godkändes.
I den maskinella omröstningen understödde 54 fullmäktigeledamöter en fortsatt behandling av ärendet och 13 fullmäktigeledamöter understödde Yrttiahos remissförslag, och således fortsatte behandlingen av ärendet.
Behandlingsordning för ändringsförslagen
Efter avslutad diskussion föreslog ordförande Rantanen att de framlagda ändringsförslagen ställs var och en mot stadsstyrelsens förslag.
Behandlingsordningen godkändes.
Framlagda ändringsförslag och deras behandling
Ändringsförslag 1
Elo lämnade understödd av Vornanen ett ändringsförslag som sedermera blev stadsfullmäktiges beslut.
Ordföranden föreslog följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Elos ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsförslaget godkändes.
I den maskinella omröstningen understödde 21 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 46 fullmäktigeledamöter understödde Elos ändringsförslag, och således blev Elos ändringsförslag stadsfullmäktiges beslut.
Ändringsförslag 2
Mäkipää lämnade understödd av Li Andersson följande ändringsförslag:
”Dessutom konstaterar fullmäktige att den i regeringens vård- och landskapsreform ingående omfattande omvandlingen av tjänster till marknadsbaserade tjänster, dvs. den s.k. valfrihetsmodellen, strider mot målen som uppställts för vårdreformen, dvs. integrationen av tjänster, jämlik tillgång till vård och ökad kostnadseffektivitet. Beredningen av reformen ska fortsätta så att man avstår från den omfattande omvandlingen av tjänster till marknadsbaserade tjänster och uppnår de ursprungliga målen med vårdreformen.”
Ordföranden föreslog följande omröstningsordning: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Mäkipääs ändringsförslag blivit godkänt. Omröstningsförslaget godkändes.
I den maskinella omröstningen understödde 39 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 21 fullmäktigeledamöter understödde Mäkipääs ändringsförslag, 7 fullmäktigeledamöter röstade blankt, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.
Bilaga 1Omröstningsförteckningarna
Bilagor:
Sfm § 88
Bilaga 1:Omröstningsförteckningarna