Stadsjurist Jukka Vanto 22.2.2018:

Val förrättas genom att det anordnas förhandsröstning och röstning på valdagen. Kommunen svarar för att förhandsröstning och röstning på valdagen anordnas i hemlandet. Varje röstberättigad får rösta på förhand eller på valdagen. Röstningen på valdagen förrättas samtidigt i varje kommun röstningsområdesvis. På valdagen får en röstberättigad rösta endast inom det röstningsområde som har antecknats för honom eller henne i rösträttsregistret.

Kommunen är röstningsområde, om det inte är nödvändigt att dela in den i flera röstningsområden. Beslut om röstningsområdena fattas av fullmäktige. Beslutet om röstningsområdena träder i kraft den 15 oktober, om beslutet fattas och meddelas magistraten senast i april samma år på det sätt som magistraten föreskriver. Ett beslut som fattas eller meddelas magistraten senare träder i kraft den 15 oktober följande år.

Antalet röstningsområden är den väsentligaste frågan som kommunen själv kan inverka på när det gäller kostnaderna som förorsakas kommunen vid val. Lagen innehåller ingen bestämmelse om röstningsområdets rätta storlek eller antalet röstberättigade. Beslut om antalet röstningsområden fattas av fullmäktige. Varje röstningsområde ska ha ett röstningsställe på valdagen, ett lämpligt röstningsutrymme, nödvändig utrustning, valmaterial och apparater.  Ordnandet av röstningen inom varje röstningsområde sköts av valnämnden, som består av ordförande, vice ordförande och tre andra medlemmar samt ett behövligt antal ersättare, dock minst tre. Dessutom utses för röstningen på valdagen ett eller vanligen två valbiträden för varje röstningsområde. Till förtroendevalda betalas arvode och till anställda betalas lön. Antalet lokaler som lämpar sig för röstning är begränsad. Att utrusta röstningsställen kräver noggrann planering och arbete och förorsakar flera olika kostnader bl.a. i anslutning till transporter, lagring och passagekontroll.

Behandlingen av regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning om inrättande av landskap och om en reform av ordnandet av social- och hälsovården samt till lämnande av underrättelse enligt artikel 12 och 13 i Europeiska stadgan om lokal självstyrelse (RP 15/2017 rd) pågår fortfarande i riksdagen. I propositionen föreslås att landskapens högsta beslutande organ är landskapsfullmäktige som utses genom val. Enligt nuvarande uppgifter är avsikten att det första landskapsvalet förrättas söndagen den 28 oktober 2018. Våren 2019 ordnas både riksdagsval och Europaparlamentsval.

Den ökade förhandsröstningen har minskat röstandet på röstningsställena under själva valdagen. Vid presidentvalet 2018 röstade man i Åbo betydligt mera på förhand än under själva valdagen, av alla som röstat var andelen som förhandsröstat 58 procent (53 procent i hela landet). Detta beror för sin del på att det funnits ett relativt stort antal lättillgängliga förhandsröstningsställen i Åbo.

Lagen om ändring av vallagen 361/2016 tillämpades första gången vid kommunalvalet 2017. Vallagen ändrades bland annat så att en kandidat eller en kandidats make eller maka, barn, syskon eller föräldrar inte kan vara medlem eller ersättare i valbestyrelsen, valförrättare eller valbiträde. Beroende på typ av val (jämför t.ex. kommunalval, nationella val och eventuella landskapsval) kan de allt strängare jävsbestämmelserna i viss mån göra det svårare att hitta ojäviga förtroendevalda och rekrytera anställda.

För närvarande finns det 50 röstningsområden i Åbo. Antalet stadsdelar är 87 och på flera ställen följer gränserna mellan röstningsområden inte till exempel stadsdelsgränserna. Därför är följande omnämnanden av de olika stadsdelarna endast riktgivande.

Vid presidentvalet 2018 var det genomsnittliga antalet röstberättigade inom röstningsområdena i Åbo cirka 3 200 per röstningsområde. På följande röstningsområden var antalet röstberättigade under 2 000: 20 (de västra delarna av Långbacka, röstningsställe Suikkila skolhus), 37 (stadsdelen Satava, röstningsställe Harlax skolhus), 38 (de södra delarna av Pahaniemi, röstningsställe skolan Aunelan koulu), 47 (centrala Runosbacken i områdets norra del, röstningsställe ungdomsgården i Runosbacken), 55 (Patis, röstningsställe skolan Paattisten koulu) och 59 (Oriketo i områdets sydöstra del, Skogsbacka och Haga i områdets östra del, Starrbacka i områdets nordvästra del, de södra delarna av Paimala i områdets norra del, de södra delarna av Tasto i områdets nordöstra del, röstningsställe Kristliga institutet).

Redan med tanke på antalet röstberättigade kunde det vara motiverat att slå samman röstningsområde 20 med röstningsområde 38 som ligger sydväst om området. Röstningsställena på områdena 20 och 38 ligger dock på nästan 3 kilometers köravstånd från varandra. Dessutom går både Nådendals snabbväg och Raumo riksväg mellan dessa områden. Därför skulle det vara lämpligare att sammanslå röstningsområde 20 med röstningsområde 41 som ligger norr om området (Ruohonpää, röstningsställe Teräsrautela skolhus), där antalet röstberättigade vid presidentvalet 2018 endast uppgick till strax över 2 100 och vars röstningsställe ligger på mindre än 1,5 kilometers avstånd från röstningsstället på röstningsområde 20. På röstningsområdena 20 (63,7 procent) och 41 (63,1 procent) har det varit mer populärt att rösta på förhand än i genomsnitt i Åbo. Det vore ändamålsenligt att sammanslå röstningsområdena 20 och 41. På röstningsområde 38 förhandsröstade däremot endast under hälften (48,5 procent) vid förra presidentvalet, och i närheten finns inget sådant röstningsområde med vilket en sammanslagning skulle vara ändamålsenlig i det här skedet.

Vid presidentvalet och flera andra val har röstningsstället på röstningsområdena 37 och 58 (de södra delarna av Friskala i områdets södra del, Moikoinen i områdets norra del, den östra delen av Harlax i områdets sydvästra del, Prästholm i områdets sydöstra del och Kaistarniemi i mitten av området) varit Harlax skolhus. På dessa röstningsområden var antalet röstberättigade vid presidentvalet sammanlagt 3 929. På röstningsområdena 37 (61 procent) och 58 (60,9 procent) har det varit mer populärt att rösta på förhand än i genomsnitt i Åbo. Det vore ändamålsenligt att sammanslå röstningsområdena 37 och 58.

Vid presidentvalet och flera andra val har röstningsstället på röstningsområdena 47 och 48 (centrala Runosbacken i områdets norra del) varit ungdomsgården i Runosbacken. På dessa röstningsområden var antalet röstberättigade vid presidentvalet sammanlagt 5 393. På röstningsområdena 47 (63,1 procent) och 48 (63,6 procent) har det varit mycket populärt att rösta på förhand. Trots antalet röstberättigade på områdena skulle det vara ändamålsenligt att sammanslå röstningsområdena 47 och 48.

Arealen på röstningsområde 55 är stort, och området avgränsas av andra kommuner i väst, norr och öst. På röstningsområde 55 har förhandsröstning (51,6 procent vid presidentvalet) inte varit lika populärt som i genomsnitt i Åbo. Söder om röstningsområde 55 finns inget sådant röstningsområde med vilket en sammanslagning skulle vara ändamålsenlig i det här skedet.

Det skulle vara ändamålsenligt att sammanslå röstningsområde 59 med röstningsområde 50 som ligger söder om området (Hallis, röstningsställe Hallis skolhus), där antalet röstberättigade vid presidentvalet 2018 uppgick till strax över 2 400 och vars röstningsställe ligger på cirka 1,6 kilometers avstånd från röstningsstället på röstningsområde 59. På röstningsområde 59 (58,6 procent) har det varit mer populärt att rösta på förhand än i genomsnitt i Åbo, på röstningsområde 50 röstade mer än hälften (51,3 procent) på förhand.

Efter att de ovan föreslagna ändringarna träder i kraft skulle det finnas 46 röstningsområden i Åbo.

Bilaga 1Förslag till indelning i röstningsområden

FörslagCentralvalnämnden beslutar att föreslå att indelningen i röstningsområden som stadsfullmäktige fastställt ändras så att röstningsområdena 20 och 41, röstningsområdena 37 och 58, röstningsområdena 47 och 48 samt röstningsområdena 50 och 59 sammanslås i enlighet med bilaga 1.

BeslutBeslutsförslaget godkändes.

Ärendet föredrogs av stadsjurist Jukka Vanto.

Bilaga 1Förslag till indelning i röstningsområden

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutar att indelningen i röstningsområden ändras så att röstningsområdena 20 och 41, röstningsområdena 37 och 58, röstningsområdena 47 och 48 samt röstningsområdena 50 och 59 sammanslås i enlighet med bilaga 1.

BeslutÄrendet bordlades enhälligt på förslag av Vornanen understödd av Kattelus.

Bordlagt 12.3.2018 § 102

BeslutÄrendet bordlades enhälligt på förslag av Kattelus understödd av Yrttiaho.

Bordlagt 26.3.2018 § 108

BeslutFörslaget godkändes.

Innan det egentliga beslutsfattandet röstades om remittering av ärendet.

Stadsstyrelsen beslutade fortsätta behandlingen av ärendet med rösterna 12–2.

Vid omröstning med handuppräckning röstade  Eklund, Hellsten, Maaskola, Miikkola, Schauman, Ratilainen, Weber, Vornanen, Ruohonen, Aaltonen, Perho och Kattelus för en fortsatt behandling av ärendet.

För Yrttiahos följande remissförslag röstade Rinne som understödde honom:

”Ärendet remitteras för beredning. Att förbättra röstningslokalernas tillgänglighet och öka valdeltagandet ska vara en utgångspunkt för beredningen. Att man nu tagit ekonomiska besparingar som utgångspunkt är inte lämpligt.”

Därefter godkändes den föredragandes beslutsförslag enhälligt.

Stadsjuristen och sekreteraren för centralvalnämnden Jukka Vanto deltog i sammanträdet för att redogöra för ärendet.

Bilaga 1Indelning i röstningsområden

Stadsstyrelsens förslag

Stadsfullmäktige beslutar att indelningen i röstningsområden ändras så att röstningsområdena 20 och 41, röstningsområdena 37 och 58, röstningsområdena 47 och 48 samt röstningsområdena 50 och 59 sammanslås i enlighet med bilaga 1.

BeslutFörslaget godkändes.

Behandling av ärendet vid sammanträdet

Lähteenmäki föreslog understödd av Sandelin att beslutsförslaget förkastas.

Efter avslutad diskussion framställde ordföranden följande omröstningsförslag: De fullmäktigeledamöter som understöder stadsstyrelsens förslag, röstar "ja", om "nej" vinner har Lähteenmäkis förslag till förkastande blivit godkänt. Omröstningsförslaget godkändes.

I den maskinella omröstningen understödde 53 fullmäktigeledamöter stadsstyrelsens förslag och 12 fullmäktigeledamöter understödde Lähteenmäkis förslag till förkastande, 2 fullmäktigeledamot var frånvarande, och således blev stadsstyrelsens förslag stadsfullmäktiges beslut.  

Bilaga 2Omröstningsförteckning