Ansvarsområdet för strategi och utveckling, strategi- och utvecklingsdirektör Jussi Vira och utvecklingschef Oskari Heinämäki 20.3.2018:
Stadsstrategins mätare är indikatorer som mångsidigt berättar om utvecklingen av hela stadens konkurrenskraft och välstånd. De är i regel nationell statistik med långsiktiga referensvärden även från andra städer. Indikatorerna beskriver indirekt verkningarna av stadens verksamhet. När de utvecklas positivt i förhållande till tidigare situationer eller referensstäder, kan genomförandet av strategin anses vara framgångsrikt. Genom jämförelse kan man också eliminera de förändringar i mätningsresultaten som orsakats av konjunkturerna. Uppdateringsintervallerna för indikatorerna varierar så att det inte finns tillgänglig information om alla indikatorer från 2017.
Mätarna för genomförandet av strategiska program uppstår till följd av avtalsstyrningsprocessen och beskriver genomförandet av valda strategiska riktlinjer. I avtalsstyrningsprocessen omvandlas riktlinjerna jämte delmål till åtgärder i sektorernas strategiska och operativa avtal. Av dessa utarbetas de förstnämnda mellan stadsstyrelsen och nämnderna och de sistnämnda mellan nämnderna och sektorerna. Samtidigt kommer man överens om mätare med målvärden för att beskriva deras framskridande. Bedömningen av genomförandet av de strategiska programmen sker därmed i praktiken genom att följa upp genomförandet av sektorernas strategiska och operativa avtal.
Uppföljning av stadsstrategin 2017
Stadsstrategins mätare är indikatorer som mångsidigt berättar om utvecklingen av hela stadens konkurrenskraft och välstånd. De är i regel nationell statistik med långsiktiga referensvärden även från andra städer. Uppdateringsintervallerna för indikatorerna varierar så att det inte finns tillgänglig information om alla indikatorer från 2017.
Enligt förhandsuppgifterna ökade Åbos folkmängd med drygt 2 200 nya invånare år 2017 så att folkmängden var 189 794 personer vid utgången av år 2017. Folkmängden ökade huvudsakligen på grund av flyttningsrörelsen mellan kommunerna och invandringen.
Den viktigaste positiva förändringen i ljuset av indikatorerna var en fortsatt stark positiv strukturomvandling inom industrin. Tillväxten i Åboregionen stärktes och efterfrågan på arbetskraft kommer uppskattningsvis att öka åtminstone fram till mitten av 2020-talet. I ljuset av arbetslöshetssiffrorna kunde man notera positiva förändringar. Arbetslösheten i sin helhet minskade med 2,9 procentenheter jämfört med året innan och arbetslöshetsgraden var 13,9 procent i slutet av december. Dessutom sjönk antalet ungdomsarbetslösa med nästan en fjärdedel och antalet långtidsarbetslösa med nästan en femtedel. Kommundelen av arbetsmarknadsstödet minskade ca 1 milj. €.
Produktionen inom marin- och bilindustrin ökade kraftigt och läkemedelsindustrin och byggandet är på uppgång. I regionen kommer man att behöva uppskattningsvis 15 000–30 000 nya anställda inom de närmaste åren.
Kolneutral stad före 2040-målet som Åbo stad ställt upp framskred enligt planerna och Åbo ligger före sitt mål. Även andelen förnybara energikällor i fjärrvärmeproduktionen har ökat.
Antalet resenärer i kollektivtrafiken ökade med över en miljon resor i Åbo i fjol. Även antalet resenärer på flygplatsen har ökat redan för andra året i rad och utvecklingen har varit densamma i början av 2017. Fraktmängderna på Åbo flygplats svängde däremot neråt i fjol.
Utmanande för Åbo ekonomiska region är att speciellt forsknings- och utvecklingsutgifterna fortsätter att minska och framför allt andelen av företagens FoU-utgifter som ligger på en klart lägre nivå än i de andra stora ekonomiska regionerna. Andelen FoU-utgifter förbättrades ändå en aning jämfört med det föregående mätningsåret.
I kategorin välbefinnande och aktivitet kan man se att sjukdomar och sjukdomsfall enligt de senaste resultaten minskat. Andelen personer över 75 år som bor hemma har förblivit nästan oförändrad på 90 %. Åtgärderna inom ramen för ungdomsgarantin har också gett resultat och andelen dem som hamnat utanför utbildningen har trendmässigt sjunkit sedan 2010.
När det gäller segregationen i bostadsområden har det skett positiva förändringar i och med att det allmänna ekonomiska läget förbättrats. De områdesvisa skillnaderna i arbetslösheten har minskat tydligt. Att befolkningen som talar främmande språk tydligt har koncentrerats till vissa områden har däremot förstärkts. Det finns också skillnader i hur olika befolkningsgrupper upplever sitt välbefinnande. Granskar man situationen enligt befolkningsgrupp så är det de ensamboende som har det svagast ställt. Dessutom är situationen för ensamförsörjare också dålig med flera olika mätare mätt. Högutbildade och barnfamiljer med två vuxna däremot klarar sig mycket bra med olika mätare mätt.
Välfärd och aktivitet – programmets framskridande 2017
När det gäller riktlinjerna för programmet har man med några få undantag fastställt mätarna med målnivå samt genomfört åtgärder. Alla teman har framskridit enligt målen.
Förverkligandet av programmet Välfärd och aktivitet stöds av en tväradministrativ styrgrupp med en representation på ledningsnivå från alla sektorer och koncernförvaltningen. Styrgruppen drog upp riktlinjerna för viktiga välfärdsfrämjande teman som ingår i avtalen.
1. Att minska ungdomsarbetslösheten och aktivera långtidsarbetslösa
2. Att främja sunda levnadsvanor
3. Stöd i föräldraskapet
4. Att minska ensamheten och utanförskapet
Betydelsen av det förebyggande arbetet kommer att öka ytterligare och behovet av att skapa förutsättningar för välfärden genom ett tväradministrativt samarbete (omgivning och tjänster) betonas i programarbetet på grund av den kommande social- och hälsovårdsreformen och landskapsreformen. I lagutkasten har skrivits in att landskapen och kommunerna ska främja kommuninvånarnas hälsa och välfärd. Åbo har deltagit aktivt i både den nationella och regionala beredningen när det gäller att främja hälsa och välfärd.
Den friska och välmående Åbobon
Stadens verksamhet strävar efter en hållbar välfärd hos stadsinvånarna. Åbobornas hälsa och välfärd har utvärderats och analyserats genom att man via informationsledarskapet (bl.a. stadsforskningsprogrammet, Smart and Wise City-beredningen) utvecklat bättre verktyg och analys varmed tjänsterna och verksamheten kan riktas och verksamhetssätten utvecklas.
Servicestrukturen har förändrats i stor utsträckning. I synnerhet har man lyckats med att internt omstrukturera några av de tyngsta tjänsterna. Det handlar t.ex. om avveckling av anstaltsvården inom äldreomsorgen och handikappservicen och betoning på familjevården inom vård utom hemmet. Staden har förbättrat tillgången till servicen t.ex. genom att utvidga öppettiderna och öka möjligheten att uträtta ärenden elektroniskt. I fråga om social- och hälsovårdstjänsterna har staden utfört utvecklingsarbete inom sina egna tjänster och även i regionala projekt i stor utsträckning (spetsprojekten I&O/KomPAssi och LAPE/Lupa auttaa). Riktlinjen för temat 2.1.3. har förverkligats väl 2017 och det därmed sammanhängande utvecklingsarbetet fortsätter.
Vid flyttning av tyngdpunkten till det förebyggande arbetet 2.1.2. har det skett några betydande förbättringar. Inom barnskyddet har man kunnat flytta tyngdpunkten till öppenvården och det pågår flera utvecklingsprojekt inom detta område. De omorganiseringar och ändringar i verksamhetssättet som satts igång inom familje- och socialservicen går ut på att stärka barn- och familjesocialarbetet och införa familjecentralsmodellen.
På hälsostationer och inom munhälsovården har man strävat efter att förbättra tillgången till och inriktningen av tjänsterna (bl.a. utvidgade öppettider, e-kontakt). Pilotförsök med elektroniska välfärdstjänster (ODA) har inletts.
Stödjandet av funktionsförmågan hos äldre har särskilt uppmärksammats genom flera utvecklingsprojekt (Voimaa vanhuuteen, Gerokoutsi, Taidekori, KomPAssi).
Styrgruppen för välfärd spelade på stadsnivå en central roll vid upprättandet av välfärdsramar 2.1.1. Under styrgruppen verkar underarbetsgrupper som arbetar med gemensamma förvaltningsövergripande teman. Underarbetsgrupperna har till uppgift att ta fram konkreta åtgärder för att främja stadens gemensamma mål och öka samarbetet mellan sektorerna.
För att fokus i allt högre grad kan skiftas mot förebyggande arbete och skapandet av nya ramar för välfärden, måste det förvaltningsövergripande samarbetet inom staden vidareutvecklas. Styrgruppen för välfärd har skapat en fungerande övergripande struktur för detta utvecklingsarbete. Genom ökad förvaltningsövergripande verksamhet har den fysiska miljön och tjänsterna sammanslagits till en helhet. Behovet av att förena tjänster (t.ex. social- och hälsovården och fritidstjänsterna) till en allt bättre del av en gemensam kedja framhävs till följd av den kommande vårdreformen. Beredningen av vårdreformen har gjorts på flera nivåer: på regional nivå sköts beredningen av den regionala hyte-arbetsgruppen för landskaps- och vårdreformen. Åbo stads representanter deltar på ett heltäckande sätt i hyte-arbetsgruppens och dess underarbetsgruppers arbete. Arbetsgrupperna beskriver bl.a. tjänsterna i anslutning till kontaktytorna mellan social- och hälsovården och kommunen.
Den kompetenta och lärande Åbobon
Ordnandet av småbarnspedagogik och utbildning hör till stadens grundläggande uppgifter och är en förutsättning för konkurrenskraften. Som exempel på omvärldens utmaningar kan nämnas utbildningens förutsättningar att svara mot individernas olika personliga behov, arbetslivsändringarna i anslutning till den förändrade globala ekonomin samt frågorna gällande den förändrade teknologin och livslångt lärande. För att utmaningarna ska kunna mötas förutsätts en förmåga till kontinuerlig förnyelse som bygger på olika samarbetsnät och verksamhetsmöjligheter som den nya tekniken medför. Invandrarnas utbildningsbehov ska beaktas i samband med stödjandet av integrationen.
Staden har varken begränsat den subjektiva rätten till dagvård eller ökat gruppstorlekarna. Inom den kommunala småbarnspedagogiken har det totala antalet barn ökat måttligt, andelen barn med utländskt modersmål har däremot ökat kraftigt. Nya eller ersättande daghemsprojekt framskrider enligt planerna i Syvälahti, Kastu, Tallimäki och Övre S:t Marie.
Inom den grundläggande utbildningen fortsätter verksamheten enligt principen om närskola. Språkurvalet är fortfarande stort och specialklassverksamheten fortsätter. Antalet elever i årskurs 1–6 har ökat under tre år i rad med cirka 200 elever per år. Byggandet av den nya skolan Syvälahden koulu enligt alliansmodellen framskrider enligt tidtabellen och planeringen av skolan Yli-Maarian koulu inleddes. Projektet Skolan i rörelse i Åbo som inleddes 2016 i samarbete med fritidssektorn fortsatte under läsåret 2017–2018 med hjälp av bidrag från Regionförvaltningsverket (AVI). I samarbete med idrottsföreningar erbjuder alla skolor klubbar för att elevernas motionsfärdigheter ska utvecklas. Avsikten är att fortsätta med projektet också under nästa läsår.
Stadens styrgrupp för ungdomsgarantin styr verkställandet av visionen Ungdomsgaranti 2017, enligt vilken åtgärdsprogrammet delades in i fyra teman: kontinuerlig verksamhet, verksamhet som måste utvecklas, radikala innovationer och avlägsnandet av hinder för ungdomsgarantin. Av dem som gått ut grundskolan övergick ca 99 % till andra stadiet där andelen avlagda examen fortsättningsvis ligger ovanför det nationella medelvärdet.
En s.k. arbetslivslektor anställdes vid sektorn hösten 2017 eftersom de unga inte visade intresse för studier i matematik och naturvetenskaper. Syftet med arbetslivslektorns arbete är att utveckla växelverkan mellan skolan och arbetslivet. Åbo vill förstärka kompetensen inom teknologi och naturvetenskaper på olika skolnivåer.
I enlighet med reformen av yrkesutbildningen började man planera och vidta åtgärder för en sammanslagning av serviceområdena för yrkesutbildning och vuxenutbildning.
Den aktiva Åbobon
Alla riktlinjer som ingår i temat Den aktiva Åbobon främjades under 2017.
Antalet vuxna som aktivt idrottar ökade jämfört med ifjol (från 41 % till 49 %). Däremot sjönk antalet aktiva deltagare i organisationers eller andra samfunds verksamhet (från 32 % till 27 %). Antalet invånare som besökte Filharmoniska orkestern ökade och publikmängden var den största under hela 2000-talet. Totalt 74 % av stadsinvånarna använde biblioteket och tillfredsställelsen med bibliotekstjänsterna var hög. Tack vare upplevelsestigen nådde biblioteket över 7 000 elever i årskurs 1–6 och antalet museibesök steg med 25 %. Ungdomarna besökte ungdomstjänsternas egen verksamhet över 200 000 gånger. På basis av en utredning av stadens tjänster och kundnöjdhetsenkäter är invånarna i regel mycket nöjda med fritidssektorns tjänster.
Projektet Skolan i rörelse nådde alla barn i grundskoleålder i Åbo. Den fysiska aktiviteten ökades genom att införa förlängda raster, utbilda lärare i aktiverande undervisningsmetoder och anskaffa motionsredskap som engagerar barnen och de unga. Den aktiva livsstilen främjades också inom ungdomstjänsternas projekt #mäliikun (ung. #jagrörpåmig) genom att satsa på främjandet av engagerande och aktiva livsmiljöer och anskaffa flyttbara skateboard- och parkourredskap. Anskaffningarna gjordes och deras placering valdes genom att lyssna på de unga och göra dem delaktiga.
Åbo stads påverkansgrupper Barnens Parlament, ungdomsfullmäktige, det mångkulturella rådet, handikapprådet och äldrerådet hade utökandet av barnens delaktighet som gemensamt tema för 2017. Ungdomstjänsterna engagerade de unga på ett nytt sätt i planeringen och beslutsfattandet inom ramen för utvecklingsprojektet för deltagande budgetering, OBU.
Stadsfullmäktige fattade beslut om genomförandet och planeringen av projektet Ett historiskt museum i april. Den fortsatta beredningen av projektet inleddes på sommaren. Wäinö Aaltonen museums 50-årsjubileum genomfördes på ett utmärkt sätt. Stadsorkestern framförde flera kulturellt betydande storproduktioner under året, till exempel operan Die Kalewainen in Pochjola som blev en konstnärlig och musikhistorisk succé.
Det målinriktade digitala spelandet (e-sport) som ordnas av ungdomstjänsterna fick egna lokaler, vilket ledde till att sex nya spelgrupper inledde sin verksamhet. Digitaliseringen avspeglades på biblioteken i en betydlig ökning av användningen av elektroniska böcker och tidningar.
Den nya bollhallen blev färdig under året, Åbo stadsteater tog i bruk sitt ombyggda teaterhus och idrottstjänsterna Samppalinna utebad.
Behovet av att uppdatera teman i programmet för Välfärd och aktivitet: förebyggandet av marginalisering läggs till i varje tema.
Framskridandet av programmet för Konkurrenskraft och hållbar utveckling 2017
Under 2017 genomfördes programmet för Konkurrenskraft och hållbar utveckling i huvudsak bra. Genomförandet av programmets teman stöds av förvaltningsövergripande styrgrupper, varav styrgruppen för konkurrenskraft svarar för temat Ett företagande och kompetent Åbo, stadens ledningsgrupp för temat Ett Åbo som påverkar och förnyas och styrgruppen för markanvändning för temat Ett växande Åbo med miljö.
Ett företagande och kompetent Åbo
Näringslivet i Åbo och Sydvästra Finland befinner sig i medvind. De starka tillväxtutsikterna för marin-, läkemedels- och tillverkningsindustrin har ökat tilltron till att tillväxten fortsätter och blir starkare i åratal framåt. Nya internationella företag vill etablera sig i Åbo. Framtidsutsikterna ser lovande ut, något som skapar positiva förväntningar på en utveckling av sysselsättningen och ökning av skatteunderlaget. Utvecklingen för också med sig utmaningar. Tillväxten och befolkningsutvecklingen i Åboregionen har under de senaste åren varit snabbare än beräknat och kommer att påverka också efterfrågan på stadens offentliga tjänster.
Verksamhetskonceptet för Blue Industry Park blev klar i december 2017. Syftet med Blue Industry Park är att skapa ett ledande produktions- och innovationskluster inom marinindustrin och den tillverkande industrin europeiskt sett.
Turku Future Technologies-samarbetet har genomförts i enlighet med samarbetsavtalet och företagen har visat stort intresse för tjänsten. I november 2017 utvidgades samarbetsnätverket då stadsstyrelsen för sin del godkände städerna Salo, Nystad och Forssa som avtalsparter.
I september 2017 avtalade Åbo universitet, Åbo Akademi, Åbo yrkeshögskola, Yrkeshögskolan Novia, Turku Science Park och Åbo stad om att intensifiera samarbetet inom teknikbranschen genom att ingå samarbetsavtalet Turku Future Technologies Competence Factory (TFT CF). Avtalets syfte är att effektivera ett brett utvecklande av kompetens och utbildning i gränsytan mellan områdets näringsliv och högskolor. Ovannämnda TFT-samarbete samt FiTech-utbildningssamarbetet mellan de tekniska universiteten som startades i Åbo 2017, förutsätter att områdets forsknings-, utvecklings- och utbildningsinfrastruktur stärks på ett betydande sätt. På detta svarar vi i det första skedet med hjälp av TFT CF–samarbetet.
År 2107 samlade staden en bestående expertgrupp vars uppgift var att betjäna företag som verkar i Åboregionen och som placerar sig i Åbo. Gruppens syfte var att stödja företag att lösa konkreta utmaningar som uppstått i och med den snabba tillväxten och som anknyter till t.ex. boende, pendeltrafik, tillgången på kompetent arbetskraft, lokalitetsärenden eller stadens tjänster.
På våren 2017 förverkligade staden en omfattande Flytta till Åbo-kampanj som presenterade staden och dess tjänster. Kampanjens syfte var att locka nya invånare till området för att svara på företagens snabba tillväxt och behovet av arbetskraft i regionen. År 2018 förverkligas en följetong till kampanjen.
Kommunförsöket för att minska på arbetslösheten inleddes i augusti 2017 och ordnandet påverkade smidigheten i kundarbetet. Vid tidpunkten för utarbetandet av denna rapport är den aktuella informationen att kommunförsöket avslutas 2018.
Det omfattande förslaget som Åbo stad sammanställt som gäller den utbildningsreform som en positiv strukturförändring krävt, påverkade på ett avgörande sätt det att undervisnings- och kulturministeriet i början av 2017 utsåg Jari Jokinen att fungera som utredningsperson och granska förändringsbehovet hos utbildningssystemet i Åbo och Egentliga Finland. I Jokinens rapport framlades flera förslag på åtgärder för att utveckla utbildningen och ett behov av tilläggsfinansiering på ca 20 miljoner euro, denna håller till största delen på att realiseras. Den största andelen (12 miljoner euro) riktades till grundandet av nätverksuniversitetet FiTech.
Ett Åbo som påverkar och förnyas
År 2017 var ett väldigt intressant år för temat ett Åbo som påverkar och förnyas. Spetsprojektet för utvecklandet av centrumområdet publicerade centrumvisionen 2050 på hösten 2017. Centrumvisionen 2050 kommer att fungera som ett styrdokument för strategisk och operativ planering och förverkligande på kort, medellång och lång sikt. Därtill publicerade spetsprojektet Åbo campus och vetenskapspark planenligt en utvecklingsvision samt en masterplan under hösten 2017. Spetsprojektets framgång kommer att synas i de investeringar som görs i området, affärsverksamhet som utvecklats med hjälp av projektet och de arbetsplatser som uppstår samt hur väl områdets brand identifieras nationellt och internationellt. Stadsstyrelsen beslöt 18.9.2017 att grunda spetsprojektet Smart and Wise Turku. I spetsprojektet förenas det strategiska målet att uppnå ett kolneutralt Åbo 2040 och konceptet Smart City. Med konceptet skapar staden nya verksamhetsmodeller. Med hjälp av dessa modeller producerar och utnyttjar stadsborna, företagen och andra aktörer data samt samarbetar med varandra. Den cirkulära dataekonomin förbättrar på ett hållbart sätt de tjänster som staden erbjuder och skapar ny affärsverksamhet. Projektet består av fem insatsområden: kolneutralitet och resursklokhet, servicestyrning och digitala tjänster, säkerhet, stadsplanering samt trafik och mobilitet. Spetsprojekten för utvecklingen av digitala tjänster och förnyandet av servicehandledningen gjordes till en del av spetsprojektet Smart and Wise Turku.
I maj 2017 genomfördes en extern kvalitetsbedömning i utvecklingsmodellen. Kvalitetsutmärkelsen Committed to Excellence som staden beviljades är ett tecken på att staden förbinder sig till att systematiskt utveckla och förbättra sin verksamhet. I och med att projektledningen ökat har förutsättningarna för portföljhantering förbättrats under 2017. Därtill förverkligas genom de projekt som ingår i projektportföljen allt bättre målen i de strategiska och operativa avtalen och ledningen av portföljerna är på det viset allt mer förbundet till det årliga arbetet att leda staden.
Stadens lokalitets- och arbetskoncept Byråbo 20 blev färdigt år 2017 och godkändes av stadens ledningsgrupp. Det är meningen att konceptet i framtiden ska utnyttjas i all planering av lokaliteter och på det stora hela konkretiseras detta på 2020-talet då kontorsnätverket utvecklas och centreras via projektet Byråbo. Utifrån konceptet har man inlett arbetet för att utreda behovet av lokaliteter. Arbetet styrs i enlighet med konceptet då man söker efter en lösning för hur det kommande kontorsnätverket ska koncentreras. Under år 2018 har Statistikcentralen haft som mål att utvidga konceptutvecklingen att omfatta även andra typer av lokaliteter än kontorsutrymmen.
Stadens basverksamhet stöds genom att förbättra kvaliteten och kostnadseffektiviteten av stödtjänster. För att föra detta framåt har för IT-tjänsternas del en betydande reform utgjorts av den strategi för dataadministration som steg i kraft våren 2017. Strategin för dataadministration preciserar och påskyndar utvecklingen av kvalitet i IT-tjänsterna både internt och i arbetet med samarbetsparter. För staden genomfördes under 2017 för att främja Innovativa anskaffningar, en vägkarta som stöd för att identifiera och välja ut innovativa anskaffningar och mäta och uppskatta deras effekt och inverkan. Vägkartan fungerar som stöd för ledning och planering av verksamheten beträffande innovativa anskaffningar. Med hjälp av den identifieras innovativa anskaffningar som en del av utvecklingsplanen som skrivs in i avtalen och vars beredning stöds av utvecklingsmodellen.
Ett växande Åbo med miljö
Den positiva strukturförändringen i området ger upphov till utmaningar med tanke på den byggda miljöns helhet men möjliggör å andra sidan också en snabbare utveckling av strukturen. Med hjälp av den positiva strukturförändringen kan dessutom tilläggsresurser som fås via olika partnerskap och som stödjer stadens egen utvecklingsverksamhet knytas till temat Ett växande Åbo med miljö.
MAL-avtalet har förverkligats enligt avtalet under 2017 och det regionala samarbetet mellan kommunerna har fortsatt.
Spetsprojekten Utvecklandet av centrumområdet samt Åbo campus och vetenskapspark, som haft en stark koppling till utvecklandet av stadsstrukturen, har för visions-/masterplansdelen blivit färdiga. Responsen har varit väldigt positiv och beredningsprocessen delaktiggörande. Arbetena utgör en god utgångspunkt för att göra helheterna till projekt. Att en gemensam vilja har skapats och detta tydligt har kommunicerats, har man identifierat som positivt. Positivt har man ansett vara att en gemensam vilja skapats och att man tydligt kommunicerat om detta. För sin del lockar detta även investerare, utvecklare och forskningsorganisationer att delta i utvecklingsåtgärderna i fortsättningen. Offentliggörandet av de större helheterna har väckt intresse på en nationell nivå och gett positiv publicitet för hela regionen. Genom vetenskapsparkens helhet stödjer man för sin del på ett betydande sätt målen som uppställts för Entimmeståget.
Bostadsbyggandet har fortsättningsvis varit en sysselsättande, stark och snabbt växande sektor. Problemet är dock hur man tryggar mångsidigt bostadsbyggande samt eventuellt kompletterande byggande på gamla områden. Den största efterfrågan riktar sig till små bostäder i centrum.
Staden erbjuder egnahemstomter ända från Övre S:t Marie till öarna. I genomsnitt har ca 100 tomter funnits på listan över tomter som fritt kan sökas. Tomtreserven för bostadsbyggande i bolagsform blev ganska tom under 2017 och stadens tomtreserv är svag. Man har blivit medveten om utmaningen och via partnerprojekten kan man inom den närmaste framtiden bygga upp reserven för bostadsbyggande i bolagsform på de områden som centrum breder ut sig till (t.ex. Slottsstaden).
Företagstomter har också funnits och finns ännu på listan av tomter som fritt kan sökas. Detaljplanebestämmelser för tomter som gynnar näringsverksamheten bör i fortsättningen utvecklas så att projekten kan skräddarsys enligt tomt.
Rörlighet som tjänst-tänket (Mobility as Service) har ökat i och med de genomförda utvecklingsåtgärderna. Som ett exempel fungerar projekthelheten Eccentric som framskrider enligt planerna. Som en konkret åtgärd för kombinerandet av resekedjor kan man identifiera stadscykelsystemet, som tas i bruk våren 2018.
Stadskoncernens åtgärder för att förverkliga Klimatpolitiken har varit lyckade. Den mest betydande åtgärdshelheten är energiinvesteringarna på 300 miljoner euro, som koncernbolagen och samarbetsparterna riktar till förnyandet av Åboregionens energisystem under åren 2014–2017. Som ett resultat av investeringarna fram till 2020 har den förnybara energins del av produktionen blivit dominerande (minst 50 % av värme och el produceras ur förnybara energikällor) och i energisystemet uppnår man tekniska färdigheter för kolneutral produktion både för värme- och elproduktionens del.